This study examines patterns of consumption during the 1780s in Öjaby and Virestad parishes. I have examined the clothes and jewelry in estate inventories using the concept of status. Then I have used Pierre Bourdieu's theories to understand fashion mechanisms.I have identified five different groups, each distinguished by their formal wear. Men have similar clothes but in Virestad they have more items and more silver. Four people were divergent, they choose other materials and models.

Syfte och frågeställningSyftet med studien är att undersöka alkoholvanorna bland lagidrottande unga vuxna (18-20 år) i två Stockholmskommuner.Frågeställningar:- Hur stor är alkoholkonsumtionen bland lagidrottande unga vuxna?- Av vilka skäl konsumerar lagidrottande unga vuxna alkohol?- Hur påverkar följande faktorer alkoholkonsumtionen? o Erfarenheter av alkohol o Umgängeskrets inom laget o Ekonomi o Medvetenhet kring förebyggande arbeteMetodVi använde oss av en kvantitativ undersökning varför enkäter passade bäst som datainsamlingsmetod. Målgruppen avgränsades till åldrarna 18-20 år. Undersökningsgruppen skaffade vi genom att kontakta så många föreningar som möjligt inom de två kommunerna. Vi utgick från att kontakta ett herrjuniorlag och ett damjuniorlag från respektive idrott.

Regelbunden fysisk aktivitet bidrar till att ungdomar mår bättre fysiskt och psykiskt. Det är viktigt att redan i skolorna nå ut till eleverna, så att man i tidig ålder kan få ungdomar intresserade av att vara fysiskt aktiva. Målet med ämnet Idrott och hälsa är att eleverna ska få upp ett intresse för idrott, hälsa och rörelse. Den allmänna rekommendationen är 30 minuter/dagen, måttlig intensitet. En skillnad kan ses mellan kvinnor och män när det gäller fysisk aktivitet och att uppnå de olika rekommendationerna.

Syftet med undersökningen har varit att göra en jämförelse mellan sam- och särundervisning i ämnet idrott och hälsa, ur ett elevperspektiv. Detta har delvis gjorts med utgångspunkt i genus, då flickor och pojkars tankar kring de två arbetssätten jämförts. Huvudfrågorna som undersökningen grundas på är vilka åsikter elever i årskurs 9 har om samundervisning respektive särundervisning i ämnet idrott och hälsa? Hur inställningen till sam- och särundervisning i idrottsämnet är hos pojkar respektive flickor i årskurs 9? Vad säger de tillfrågade gymnasieeleverna om sam- och särundervisning?Undersökningen genomfördes genom en enkätundersökning och en intervjustudie på tre olika skolor i Sverige. Resultatet visar att de flesta elever skulle behålla sin nuvarande undervisningsmetod om de fick välja, samt att pojkar och flickors tankar kring de två arbetssätten inte skiljer sig särskilt mycket åt. En slutsats är att det bästa arbetssättet en blandning mellan sär- och samundervisning.

I den nationella utvärderingen (2003) går det att läsa att det är en markant skillnad mellan pojkar och flickors betyg i ämnet idrott och hälsa. Det är betydligt fler pojkar som når de högre betygen. Denna undersökning försöker genom fallbeskrivningar och intervjuer med uppfattningar från åtta lärare i grundskolans senare år i ämnet idrott och hälsa, analysera varför detta fenomen existerar. Undersökningen tar sin vetenskapliga grund i den fenomenografiska ansatsen och sin teoretiska grund i Yvonne Hirdmans genusteori, vilken används som underlag för den analys som sker i diskussionsdelen. Även denna undersökning ger ett sken av att genusproblematiken kring betyg och bedömning i ämnet idrott och hälsa fortfarande existerar ute på skolor. De slutsatser som kan dras av resultatet i denna undersökning är att undervisningens innehåll till stor del domineras av aktiviteter som uppskattas mest av pojkar och som därför främjar deras möjligheter till ett högre betyg. Från denna undersökning kan även utläsas att tävlings- och föreningsidrottens påverkan på ämnet är stark och att detta kan ha betydelse för hur lärare bedömer flickor och pojkar.

I denna uppsats genomförs en studie av HR-funktionen under en organisationsförändring. Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka HR- funktionens ansvar, roll och status på ett kommunalt bolag. Vidare syftar uppsatsentill att se om HR-funktionens uppdrag förändras i ett förändringsarbete och i så fall på vilket sätt.Teori och tidigare forskning som tillämpas i denna studie berör ansvarsfördelning, HR-funktionens roll och status. Även teori och tidigare forskning kring organisationsförändring används för att få en förståelse för kontexten.Studien genomfördes på Renova AB med fyra HR-ansvariga, två chefer och enfacklig representant. Kvalitativa intervjuer och organisationsanalyser genomfördes för att få en inblick i hur väl chefer och fack känner till HR-funktionens ansvarsområden samt hur kommunikationen sker i organisationen.

Syftet med studien var att undersöka hur elever i årskurs 9 uppfattar betyg och bedömning i ämnet idrott och hälsa. Undersökningen behandlar elevernas uppfattningar om hur de blir bedömda av sin lärare, hur de uppfattar betygsättningen, lärarens tydlighet kring betyg och bedömning samt hur de uppfattar att de påverkas av betyget i ämnet idrott och hälsa. För att undersöka detta genomfördes en enkätundersökning på två högstadieskolor i södra Sverige. Studiegruppen uppgick till 153 elever varav 66 flickor och 87 pojkar. Resultatet av studien visar att majoriteten av eleverna uppgav att läraren i ämnet idrott och hälsa ger rättvisa betyg.

Ämnet idrott och hälsa lyfts ofta fram som en viktig komponent för att utveckla en hälsosam livsstil. Fysisk aktivitet framhålls av forskare som den viktigaste friskfaktorn. Vid den senaste utvärderingen av ämnet idrott och hälsa visade det sig att 16 procent av eleverna inte tyckte ämnet var intressant och ett par procent av eleverna deltar aldrig i undervisningen i idrott och hälsa. Studiens syfte har varit att undersöka vilka bevekelsegrunder elever i år 7-9 har för att inte delta i undervisningen i ämnet idrott och hälsa. Såväl de grunder som eleverna framför till sina lärare som de som eleverna inte framför har undersökts.

Syftet är att undersöka idrottslärares respektive elevers uppfattningar om hur bedömningen i idrott och hälsa går till och vad det är som bedöms. Vidare undersöks lärares och elevers uppfattningar av ämnet idrott och hälsa och även lärarnas tankar om kursplanen. Eftersom ämnet genomgått stora förändringar de senaste åren ligger intresset i att undersöka hur ämnet upplevs idag i relation till betyg och bedömning. Syftet är också att undersöka vad som skiljer de olika betygsnivåerna åt, både ur lärare- och elevperspektiv. Metoden består av enkäter med elever från två skolor, intervjuer med tre lärare och intervjuer med fyra elever.

SammanfattningSyftet med uppsatsen är att mäta ljudnivån under lektioner i idrott och hälsa och undersöka vilka faktorer som påverkar den samt om arbetsmiljöverkets insatsvärden överskrids.1. Hur ser den ekvivalenta respektive maximala momentana ljudnivån ut under en lektion i idrott och hälsa?2. Hur påverkas ljudnivån under en lektion i idrott och hälsa av salens storlek, gruppens storlek, årskurs, aktivitet och musik?MetodVi har med hjälp av decibelmätare registrerat ljudnivån i två idrottssalar under pågående lektioner i ämnet idrott och hälsa.

SyfteSyftet med studien är att undersöka hur lärare i ämnet Idrott och hälsa arbetar med redskap för formativ bedömning. Studien undersöker tre sammanlänkade delar: planering, genomförande, och utvärdering av lektionerna. FrågeställningarVilka redskap använder lärarna i idrott och hälsa för att främja lärande?Hur används dessa redskap i praktiskt i undervisningen?Hur dokumenteras och utvärderas dessa redskap? MetodStudien använder sig av två metoder: kvalitativa, strukturerade intervjuer och deltagande, kvantitativa, öppna observationer. Intervjuerna undersöker hur lärarna tänker och resonerar kring planeringen. Observationer utforskar hur lärarna praktiskt genomför sin planering samt arbetar med formativ bedömning i verkligheten.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka kvinnliga lärares syn på ledarskap inom ämnet idrott och hälsa. För att uppfylla syftet, utformades tre frågeställningar: (1) Hur definierar kvinnliga lärare i idrott och hälsa ledarskap? (2) Vilka faktorer påverkar ledarskapet hos kvinnliga lärare i idrott och hälsa? (3) Hur värderar kvinnliga lärare i idrott och hälsa ledarskapet i lärarrollen?MetodMetoden som användes var kvalitativ och baserades på intervjuer. Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer från sex kvinnliga lärare i idrott och hälsa yrkesverksamma i Stockholmsområdet. Urvalet skedde enligt bekvämlighetsprincipen.

Syftet är att undersöka gymnasieelevers motivation till undervisningen i idrott och hälsa med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning. Undersökningen gjordes i åtta klasser, både på studie- och yrkesförberedande program och på två olika skolor där eleverna läser idrott och hälsa 1. Syftet var att utifrån ett motivationsperspektiv få klarhet i vilka faktorer som påverkar elevernas deltagande och icke deltagande i undervisningen i idrott och hälsa 1 och om det fanns några likheter/ skillnader mellan de studie- och yrkesförberedande programmen samt mellan flickor och pojkar. Vi ville även belysa vad eleverna skulle vilja förändra i undervisningen i idrott och hälsa för att öka motivationen till deltagande. Resultatet visar att både inre och yttre motivationsfaktorer påverkar elevernas motivation till undervisningen i idrott och hälsa.

Syftet med studien är att undersöka hur Lpo 94 påverkat lärarens yrkesroll i Idrott och hälsa. Undersökningsgruppen består av åtta stycken lärare i södra Skåne. Huvudfrågeställningen lyder enligt följande; Vad innebar Lpo 94 för lärarna i Idrott och Hälsas arbete? Frågan följs även upp av tre stycken underfrågor; Hur upplever lärarna att tolkningen av målen för Lpo 94 förändrats från dess intåg fram till idag? Vad innebar arbetslagen och den förändrade organisationen för lärarna i Idrott och Hälsas arbete? Var lärarna i Idrott och Hälsa redo för förändringen? Detta görs genom en kvalitativ intervjumetod. Resultatet visar på att arbetet med Lpo 94 gått väldigt långsamt och fortfarande inte efterföljs på många skolor.

Syftet med denna uppsats var att ta reda på statusen av elevernas självförtroende under idrottslektionen I skolan samt om självförtroendet kan förbättras via olika övningar. Detta gjordes genom en enkätundersökning med elever i åldrarna 16-19 under lektioner i Idrott & Hälsa. Efter detta genomfördes olika övningar med eleverna och några veckor senare genomfördes samma enkätundersökning för att se om det fanns några skillnader eller inte. Resultaten av undersökningen blev överlag svårtolkade, men det fanns några intressanta och överraskande resultat också, som det faktum att pojkarna var mer oroade över sitt utseende än flickorna..