Sökresultat:
3604 Uppsatser om Idrott och hälsas status - Sida 10 av 241
LĂ€raryrket - ett yrke utan definierad status, The teaching profession - a profession without a defined status
Syftet med undersökningen Àr att diskutera synen pÄ lÀraryrkets status, genom att ta reda pÄ vilka faktorer som kan pÄverka ett yrkes status. För att kunna analysera den empiri som samlades in kommer Gunnel Colnerud och Kjell Granströms teorier om ett professionellt yrke att diskuteras. Ulfsdotter Erikssons avhandlig om bland annat yrkesstatus och Gerhard Arfwedsons teorier om lÀrarlöner och kvinnodominans inom lÀraryrket kommer ocksÄ att behandlas. Andy Hargreaves teorier anvÀnds för att diskutera de statusskillnader som redan i skolan prÀglar eleverna och de fungerar Àven som ett komplement till Arfwedsons teorier. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av en kvantitativ metod, i form av enkÀter.
HÀlsa i Àmnet Idrott och hÀlsa : En kvalitativ studie om idrottslÀrares perspektiv pÄ och arbetet med hÀlsa i Àmnet Idrott och hÀlsa.
The aim of this qualitative study was to study high school PE teachersÂŽ experience of health in high school and how they work with health in their physical education. This was examined by interviewing five high PE school teachers. The results show that all teachers were in the category humanistic approach. They saw health as more than only absence of sickness. The methods for using health in their physical education were divided into three different categories; physical health, improve the individual and theoretical health.
Friluftsliv i idrott och hÀlsa : En kvalitativ studie av friluftsliv i gymnasieskolan och hur undervisningen sker, samt vad som bedöms och betygsÀtts
Denna studie handlar om att skapa en fördjupad förstÄelse för hur lÀrarna i idrott och hÀlsa undervisar, bedömer och betygsÀtter elever i gymnasieskolans idrott och hÀlsas friluftsliv. Den enskilda lÀrarens definition av begreppet friluftsliv och hur lÀrare i dagens skolor definierar idrott och hÀlsas friluftsliv utifrÄn styrdokumenten redovisas Àven. Metoden som ligger till grund för studien Àr en kvalitativ undersökning. Undersökningen har gjorts med hjÀlp av intervjuer med lÀrare i idrott och hÀlsa pÄ sex olika skolor i nÀrliggande lÀn. Vad som framkommer Àr att det finns otydligheter i styrdokumenten och att detta skapar stora tolkningsmöjligheter för den enskilda lÀraren.
LÀrares instÀllning och erfarenheter till att anvÀnda lÀxor som metod och modern teknik som pedagogiskt verktyg i Àmnet Idrott och hÀlsa
Syftet med denna studie var att analysera och beskriva lÀrare i Idrott och hÀlsas erfarenheter och upplevelser av att anvÀnda lÀxor med hjÀlp av bland annat modern teknik i Àmnet Idrott och hÀlsa. 8 stycken verksamma lÀrare i Idrott och hÀlsa intervjuades med hjÀlp av kvalitativa intervjuer. I resultatet framkom att lÀrarna delvis hade liknande erfarenheter av att anvÀnda lÀxor och modern teknik i sin undervisning, jÀmfört med beskrivningar i tidigare forskning. Vissa lÀrare anvÀnde lÀxor i sin undervisning, andra inte. Resultatet i denna studie uppvisar en paradox: de flesta av lÀrarna i önskade att skolan blev lÀxfri, fast de i nulÀget sjÀlva anvÀnde sig av lÀxor exempelvis i syfte att utöka Àmnestiden.
MÄste man ?lira? boll för att fÄ MVG?: vad Àr det som gör att
flickor fÄr sÀmre betyg Àn pojkar i Idrott och hÀlsa?
Syftet med undersökningen var att se pÄ vad som kan vara skillnaden i förutsÀttningar mellan pojkar och flickor vid betygsÀttning i Idrott och hÀlsa. Vi utförde vÄren 2005 en undersökning pÄ tvÄ skolor i Norrbotten. Eleverna gick i Är. 9. För att nÄ det resultat vi gjorde anvÀnde vi oss av enkÀter för att nÄ ut till mÄnga elever.
Teorins innebörd och plats i Àmnet idrott och hÀlsa
I Àmnet idrott och hÀlsa förekommer teoriundervisning i en alltför begrÀnsad mÀngd och samtidigt i stor variation mellan olika idrottslÀrare, visar forskning. Syftet med min studie Àr att utifrÄn didaktikens grundfrÄgor vad? hur? och varför? ta reda pÄ teorins innebörd och plats i Àmnet idrott och hÀlsa pÄ gymnasiet utifrÄn ett lÀrar- respektive elevperspektiv. Fem yrkesverksamma idrottslÀrare samt totalt tolv elever fördelade i tvÄ fokusgrupper har intervjuats. Resultaten visar att det finns fler likheter Àn skillnader mellan lÀrarna, mellan eleverna och Àven mellan lÀrarna och eleverna i vad-, hur- och varför- frÄgorna kring teoriundervisningen.
HĂ€lsoinriktade skolor - Ăr deras elever mer fysiskt aktiva pĂ„ fritiden?
Syftet med undersökningen var att ta reda pĂ„ om skolor genom att ha en inriktning mot idrott och hĂ€lsa frĂ€mjar elevernas fysiska aktivitet under deras fritid. Ăr tioĂ„ringar som gĂ„r pĂ„ skolor med inriktning mot idrott och hĂ€lsa mer fysiskt aktiva pĂ„ sin fritid Ă€n barn som gĂ„r pĂ„ skolor utan sĂ„dan inriktning? Studien har genomförts genom enkĂ€tundersökning pĂ„ tvĂ„ skolor med inriktning mot idrott och hĂ€lsa och tvĂ„ skolor utan sĂ„dan inriktning. 63 elever deltog i studien. Resultatet av undersökningen visar att nĂ„got sĂ„dant samband inte förekommer.
Barnets efterfrÄgan av idrott
Jag har i uppsatsen hÀrlett barnets efterfrÄgan av idrott dÀr kostnaderna för idrotten utgjort priset för den och summan av priserna för tvÄ idrotter utgjort den andel av inkomsten som avsatts speciellt för barnets idrottande. Vidare har jag antagit att barnets preferenser kunnat formuleras i en nyttofunktion av typen CES som anpassats för att de tvÄ idrotterna inte ska vara perfekta vare sig substitut eller komplement. Substitutionselasticiteten i funktionen har uppgÄtt till 2/3. Detta har resulterat i en efterfrÄgefunktion vilken reagerar svagt negativt vid en prisökning. Jag har belyst resultaten med ett empiriskt exempel och dÀr konstaterat att funktionen uppfyller de antaganden jag gjort om dess reaktioner vid prisförÀndringar..
Tjejer och skolidrott Kul-Trist?
Mitt syfte med det hÀr examensarbetet var att undersöka varför en del tjejer tappar intresset för Àmnet idrott och hÀlsa i skolan. Syftet var Àven att försöka ta reda pÄ vad det beror pÄ och nÀr det sker. Arbetet bestÄr av en litteratur studie och en intervjudel. I litteraturen har jag forskat om kvinnors idrottshistoria, tjejers pubertet, rörelsens betydelse, sjÀlvuppfattning och styrdokument.I min forskning har jag kommit fram till att tjejer förlorar sitt intresse för skolÀmnet idrott bl a nÀr det börjas stÀllas mer krav pÄ dem, nÀr bollsporter tar över de roliga lekarna och nÀr eleverna fÄr betyg. Av de intervjuade tyckte de flesta att skolidrotten var roligare nÀr de var mindre.
Bilder av idrott och hÀlsa : En studie om elevers upplevelser av Àmnet idrott och hÀlsa
Studien syfte var att undersöka hur elever i Ärskurs sju upplever undervisningsmiljön i Àmnet idrott och hÀlsa. Studien omfattade tvÄ klasser i Ärskurs sju pÄ en innerstadsskola i en mindre kommun. FrÄgestÀllningarna i studien var vilken instÀllning eleverna hade till Àmnet idrott och hÀlsa? Vilka aktiviteter bör enligt eleverna ingÄ i undervisningen inom Àmnet idrott och hÀlsa? Hur skall undervisningen genomföras för att eleverna skall erhÄlla en stimulerande undervisningsmiljö? Denna studie Àr en kvantitativ studie med inriktning av kvalitativa semistrukturerarde intervjuer. Den skola som valdes ut för denna studie Àr en kommunal F-9 skola dÀr eleverna kommer frÄn medel och övre medelklass.
Friluftsliv i undervisningen : En studie om hur lÀrare inom idrott och hÀlsa förhÄller sig till friluftsliv i undervisningen för grundskolans senare Är.
Friluftsliv kan utgöra allt ifrÄn att sitta intill solvÀggen en dag i maj till att Äka vattenskidor. LÀrare har ett samhÀllsuppdrag att i sin undervisning följa styrdokumenten och överföra dessa till realitet i undervisningen. Examensarbetet syftar till att undersöka hur idrott och hÀlsa lÀrare uppfattar friluftsliv i undervisningen. Studien belyser lÀrarnas attityder till omrÄdet friluftsliv samt beskriver hur deras undervisning Àr utformad. Studien bygger pÄ en kvalitativ forskningsmetod som utgöres av 5 intervjuer med verksamma lÀrare inom Àmnet idrott och hÀlsa för grundskolans senare Är. Intervjumaterialet har analyserats och diskuterats utifrÄn studiens syfte och frÄgestÀllningar. Resultatet av studien visar att friluftsliv Àr en sjÀlvklar del av Àmnet idrott och hÀlsa enligt samtliga intervjuade lÀrare.
"Syns inte... finns inte" : Elevers och lÀrares uppfattningar om kvalité i fritidshem
Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur lÀrare och elever vÀrderar Àmnet hem- och konsumentkunskap (HK) jÀmfört med idrott och hÀlsa (IDH) i grundskolan. Undersök-ningen görs ur ett genusperspektiv och resultatet kommer Àven att jÀmföras med politikers vÀrdering av Àmnet. De frÄgestÀllningar jag utgÄtt ifrÄn Àr följande:? Hur vÀrderarlÀrare och elever HK i förhÄllande till IDH?? Finns det nÄgra skillnader mellan kvinnliga och manliga lÀrares syn pÄ HK och IDH, och vilka Àr dessa i sÄdana fall?? Finns det nÄgra skillnader mellan flickors och pojkars syn pÄ HK och IDH, och vilka Àr dessa i sÄdana fall?För att fÄ fram elevers och lÀrares vÀrderingar kring skolÀmnena har en kvantitativ under-sökningsmetod anvÀnts. Resultatet visar att HK varken har hög eller lÄg status bland lÀrare och elever dÄ Àmnet i genomsnitt placerar sig i mitten bland alla Àmnen.
Bedömning av teori och praktik : En jÀmförelse mellan teoretiska prov och nationella kursmÄl i Àmnet idrott och hÀlsa A
A significant amount of a teacher?s work consists of evaluation and marking of the students, which involves a great responsibility. This essay put the teacher?s evaluation of the students in focus. Today?s course Idrott och hÀlsa A, at the upper secondary school level, consists of 100 points and all students take this course apart from students attending apprentice programs.
Man kommer ihÄg utemiljön bÀttre Àn innemiljön! : En studie om utomhusmiljön pÄ tre förskolor
En undersökning om det ÄlÀndska sjömanslivet.Syftet med detta arbete vara upptÀcka hur livet var pÄ sjön pÄ de ÄlÀndska fartygen under mellan Ären 1900- 1945. Det andra syftet var att utifrÄn hieratiska sjömanslivet fÄ fram vad som gav status pÄ de ÄlÀndska fartygen. Resultatet visar att för att fÄ de ÄlÀndska fartygen gÀllde det att individen skulle uppfylla sjömansidealet. Sjömansidealet var bland annat att sjömannen skulle vara modig, fysisk stark och ha erfarenhet. Status kunde sjömannen fÄ inom tvÄ kategorier, inom arbetet och inom det sociala. De faktorer som gav status inom arbetet var att arbetsam, kunnig, fysiskt stark, modig, beslutsam, erfaren, hÄrd.
Bedömning av praktiska moment i idrott och hÀlsa? : En kvalitativ studie om bedömning i idrott och hÀlsa
Denna kvalitativa studie har som syfte att undersöka hur fem stycken olika betygssÀttande lÀrare bedömer de praktiska momenten i skolÀmnet idrott och hÀlsa hos elever i Ättonde och nionde klass. Dessutom vill jag undersöka hur de betraktar sin bedömningsmetodik. För att ta reda pÄ detta har jag genomfört fem stycken djupintervjuer med fem stycken olika betygsÀttande lÀrare i idrott och hÀlsa. I denna studie har jag inte gjort ansprÄk pÄ att hitta fynd som Àr representativa för en population. Resultaten Àr sÄledes endast representativa för mitt urval.