Arbetet syfte är att kartlägga elevers åsikter om betygskriterierna i ämnet Idrott och Hälsa. Genom enkäter har elever i årskurs 8, 9 och gymnasiets första och tredje årskurs svarat på frågor om kriteriernas vikt, dess påverkan på lektionsinnehållet och om de skulle agera annorlunda om de kunde kriterierna. För att skapa ytterligare förståelse för elevernas inställning har även deras lärare svarat på enkäter. Resultaten från elevernas enkäter har jämförts och analyserats utifrån genusskillnader, skillnader i motivation och skillnader i förhållande till ålder. Av resultaten framgår att elever, oavsett årskurs, tycker att det är viktigt att kunna betygskriterierna samt att de anser sig se ett samband mellan kriterier och undervisningsinnehållet.

Vårt arbete handlar om omklädningsrummens fysiska och psykiska miljö. Vår frågeställning är: ?Om omklädningsrummens utformning och psykiska klimat har någon betydelse för närvaron i ämnet Idrott och Hälsa?? Syftet är att uppmärksamma och skapa en medvetenhet hos elever, personal och kommuner om vad som sker i omklädningsrummen och hur dess utformning kan påverka eleverna. Vi har velat undersöka om det finns andra orsaker till elevers frånvaro på idrotten än själva idrotten, då menar vi exempelvis ovilja att byta om inför andra. Vad gör att en del människor tycker det är okej att vara naken inför andra och en del tycker att det inte är något normalt? Pierre Bourdieu anstiftade begreppet habitus, som enkelt kan uttryckas att det är hur vi agerar, uppfattar och värderar givna situationer utifrån vår socialisation..

SammanfattningSyfte och frågeställningar: Syftet var att undersöka energiutgifterna vid användandet av en dansmatta respektive ett traditionellt danspass.Våra frågeställningar var: Hur skiljer sig energiutgiften för ett traditionellt danspass mot ett pass med dansmatta? Samt: hur förhåller sig energiutgiften i de olika aktiviteterna till de dagliga rekommendationer för fysisk aktivitet?Metod: Försöksgruppen som genomförde studien bestod av fyra män och fyra kvinnor i åldrarna 23-26 år. Försökspersonerna har sedan tidigare blandad vana av fysisk aktivitet. Metoden utarbetades utifrån sambandet mellan hjärtfrekvens (HF) och arbetsbelastning (w). Försökspersonerna fick genomgå tre olika typer av tester.

Användningen av droger har de senaste åren minskat bland unga men samtidigt dör fler än någonsin till följd av narkotikamissbruk. Bland Göteborgs gymnasieungdomar är narkotikaanvändningen högre än i andra delar av landet. Drogproblematiken är en viktig och aktuell fråga då den orsakar skador både hos individen och i samhället. Ett sätt att arbeta med frågan grundar sig på en hälsopromotiv synvinkel där bland annat fysisk aktivitet har visat sig fungera som skyddsfaktor mot att testa och använda droger. Syftet med studien är att kartlägga samband mellan fysisk aktivitet och drogkonsumtion bland gymnasieungdomar.

SyfteSyftet med studien har varit att undersöka flickor i skolår 7-9 i två skolor i Norrtälje kommun och deras syn på särundervisning i ämnet idrott och hälsa. Detta görs genom att studera hur flickornas deltagande ser ut vid sam- respektive särundervisning samt hur flickorna uppfattar att innehållet, betyg och trygghet påverkas av sam- respektive särundervisning?MetodUndersökningen är en kvantitativ studie och har utförts med hjälp av enkäter med fasta svarsalternativ. Skolorna har valts av praktiska skäl, de låg i närområdet och de var de enda skolorna i närområdet som hade särundervisning. Enkätundersökningen utfördes av mig personligen, vilket medförde att eleverna vid problem kunde ställa frågor.

Syftet med detta arbete är att få fram orsaker till varför samverkan mellan ämnena idrott och fysik inte försiggår i större utsträckning än det gör idag och vilka möjligheter lärarna själva ser att undanröja dessa orsaker. För att ta reda på detta har jag valt att göra strukturerade intervjuer med 14 lärare i fysik och 8 lärare i idrott och hälsa. Resultaten av dessa intervjuer är att lärarna vill arbeta ämnesövergripande. De största orsakerna till att detta inte sker är organisatorisk tid och att man är osäker i relationen till den lärare man i så fall skall samarbeta med. Lärarnas förslag på lösningar är att dels få större möjligheter att mötas, både spontant och organiserat, dels att rektor bör ta sitt ansvar gällande att tydligare styra verksamheten.

AbstractPurpose/Aim: The aim is to investigate if there are any differences in the reporting from the Olympic games and the Paralympic games, according to different periodicals or magazines, with focus on Paralymics and sports for handicapped. If so, what are those differences?Material/Method: The material consists of two periodicals, or magazines; Svensk idrott which is the official paper for the swedish Riksidrottsförbundet, and Handikappidrott, which is the official paper for the swedish Handikappidrottsförbundet. Articles considering the summer games in 1972 and 1976, 1984, 1996 and 2000 was studied with regard to models developed by Algirdas J. Greimas.

Depression och insomni är två vanliga former av psykisk ohälsa. I den här studien undersöktes om en bevisat effektiv behandling för insomni, (KBT-I), påverkade grad av depressiva symtom hos personer med konstaterade symtom på såväl depression som insomni. I studien kontrollerades för en minskning av nedstämdhet kunde tillskrivas en ökad fysisk aktivitetsnivå. En single case experimental design användes för ändamålet, med dagliga skattningar av sömn, nedstämdhet och fysisk aktivitetsnivå. Symtom på såväl insomi som nedstämdhet minskade signifikant hos tre av sex deltagare.

Syftet: Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse beröring har i vård och omsorgav personer med demenssjukdom. Ett annat syfte var att granska kvalitén av urval och bortfalli de inkluderade artiklarna.Metod: Metoden var en beskrivande litteraturstudie där resultatet baserades på 13vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Litteratursökning genomfördes idatabaserna Pubmed, Medline, Cinahl och Psycinfo.Huvudresultat: Hos personer med demenssjukdom bidrar fysisk beröring till lugn och ro,under och efter behandling somnar många vilket är ett tecken på avslappning och bidrar i sintur till en bättre kvalitet på sömnen i helhet. Fysisk beröring bidrar även till förbättring avvardaglig smärta. Hos personer med beteenderelaterade symtom bör fysisk beröring gesförsiktigt.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på vad pedagogerna anser om fysisk aktivitet som hjälpmedel vid elevernas långsiktiga inlärning. Forskningsbakgrunden belyser bland annat delar av hjärnans utveckling, inlärning samt fysisk aktivitet i skolan. Metoden som användes i genomförandet av undersökningen var semistrukturerade intervjuer. Sex stycken pedagoger med olika utbildningar och från olika arbetsplatser har intervjuats. Resultaten av undersökningen visar att de flesta pedagogerna använder sig av fysisk aktivitet för att underlätta den långsiktiga inlärningen hos eleverna.

Bakgrund: Depression ses som en del av ett bipolärt syndrom med depressiva och maniska eller hypomana sjukdomsepisoder eller som ett unipolärt syndrom endast med depressionsepisoder. Fysisk aktivitet definieras som kroppens rörelse skapad av skelettmuskulaturens sammandragning. Den leder till att kroppen gör sig av med energi och har kopplats till att minska depressionsrisken, öka välbefinnandet och bryta isoleringen. Att motivera äldre med depressionssjukdom till fysisk aktivitet är inte helt okomplicerat. Sjuksköterskan har en viktig roll i att integrera fysisk aktivitet i omvårdnaden för denna patientgrupp.

Forskning har visat att fysisk aktivitet ger en bättre prognos för kvinnor som drabbats av bröstcancer. Den beskrivs också ha betydelse för symtomlindring vid cytostatikarelaterade biverkningar, vilket i sin tur leder till ökad livskvalité hos dessa kvinnor. Det har även framkommit i studier att det råder brister inom sjukvården vad gäller att förmedla sådan information. Som ett första steg behövs en kartläggning av den fysiska aktiviteten hos kvinnor med bröstcancer, deras aktivitetsvanor och vilken betydelse fysisk aktivitet har för dem under pågående cytostatikabehandling. Denna studie genomfördes som en tvärsnittstudie med syftet att beskriva fysisk aktivitet hos kvinnor med bröstcancer som genomgår adjuvant cytostatikabehandling.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka om och hur man i grundskolans tidigare år arbetar med elevernas självbild under lektionerna i idrott och hälsa. För att få svar på detta använde vi oss av en kvalitativ metod i form av intervju med fem stycken lärare som alla undervisar i ämnet idrottt och hälsa i grundskolans tidigare år. Lärarna som blev intervjuade var alla utbildade lärare i idrott och hälsa och var från fyra stycken olika skolor från två olika kommuner.Resultatet visade att samtliga lärare tycker det är oerhört viktigt att jobba med elevernas självbild i idrott och hälsa men att de tyvärr känner att de har alldeles för lite tid till allt som ska hinnas med under lektionerna. Det framkom i undersökningen att alla lärarna ansåg att de ständigt jobbade med elevernas självbilder under lektionerna. Man jobbar med elevens självbild genom att försöka stärka eleven och lyfta fram den med positiv feedback.

Dagens skola ska arbeta mot en "skola för alla". Ämnet Idrott och hälsa är ett komplext ämne när det gäller att bedriva en inkluderande undervisning där alla elever oavsett diagnos eller funktionshinder ska ingå. Problematiken ligger i att ämnet Idrott och hälsa är ett utpekande ämne där du visar upp dina svaga/starka egenskaper öppet inför alla klasskamrater. Vanligtvis får eleven en direkt feedback på sin kompetens vilket kan vara känsligt för alla berörda parter.Vikten av att lärare ändå arbetar mot en inkluderande undervisning ligger i skolans intresse då skolorna skall vara anpassade till alla och där denna debatt ständigt är aktuell. Syftet med detta arbete är att undersöka huruvida lärare inom Idrott och häsla på grundskolenivå, årskurs 6-9, arbetar för en inkluderande undervisning.

Bakgrund: Flertal studier visar ett samband mellan regelbunden fysiskaktivitet och livskvalité bland äldre.Syftet med studien var att beskriva hur fysiskt aktiva äldre individer uppleverhälsa, livskvalité, känsla av sammanhang och hur det kan vara enförutsättning för fysisk aktivitet. Kan KASAM-livsfrågeformulär bidra tillökad förståelse för individens upplevda hälsa och fysiska aktivitet.Metod: Kvalitativ och kvantitativ. Utifrån kvantitativ ansats användesKASAM-livsfrågeformulär med 29 frågor uppdelat utifrån treområdeskomponenter; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Somkvalitativt komplement gjordes 15 intervjuer. Data analyserades medinnehållsanalys.