Under de senaste årtiondena har hälsan hos barn i skolåldern förändrats. Skolhälsovården i Sverige ska arbeta förebyggande mot de hälsoproblem och livsstilssjukdomar som kan drabba barn och ungdomar i skolan. Syftet med denna studie var att undersöka vilken kunskap som låg- och mellanstadielärare har om det arbete som sjukgymnasten gör eller kan göra inom skolan. Enkäter skickades till låg- och mellanstadielärare i tre kommuner med skolsjukgymnast. Resultatet visade att mindre än hälften av lärarna visste om att skolsjukgymnasten fanns.

Vårt syfte med arbetet är att få en ökad kunskap om barn med svårigheter såsom, stress, läs- och skrivsvårigheter, DAMP, övervikt, fysiska handikapp och mobbning. Vi vill också få en ökad förståelse för hur man kan underlätta för dessa barn i idrottsundervisningen. Våra frågeställningar: Är skolans idrott viktig för elevernas fysiska och psykiska utveckling? Kan man inom idrottsämnet underlätta för barn med de svårigheter av de slag vi studerat? Hur definieras dessa typer av svårigheter i litteraturen och hur uppmärksammar man dem hos barn? Vi har lagt tyngdpunkten på litteraturstudien men har även en empirisk del där verkligheten speglas av specialpedagoger och idrottslärares erfarenhet. Genom arbetet har vi kommit fram till att många av dessa svårigheter som vi valt att behandla, har uppstått genom att samhället har förändrats och människan har inte anpassat sig efter det..

Syftet med detta arbete har varit att belysa kriminellas syn på den egna skoltiden. Genom intervjuer har jag velat få fram vad de intagna själva säger om sin skoltid för att kunna se vilka faktorer i skolan som kan ha påverkat den framtida, kriminella banan. Intervjuer har gjorts där fyra intagna själva har svarat på frågor om den egna skoltiden. Litteraturstudier och forskningsrapporter har använts för att jag ska kunna finna gemensamma påverkansfaktorer. Resultatet visar att skolk är en av de faktorer som finns med i många kriminellas bakgrund.

The purpose of this thesis is to gain a deeper understanding of Swedish companies? use of corporate sponsorships as a tool for communication. The research describes motives and goals of corporate sponsorships, the selecting process and methods used in evaluating its effects. The empirical data has been colleted through interviews with two companies sponsoring athletics at a top level in Sweden. The study shows that the principal objectives and motives companies have with sponsorships are related to brand exposure, image improvement and relationships.

Syftet med studien var att belysa hur aktiva elitidrottare på minst landslagsnivå ser på livet i,utanför och efter elitidrottskarriären. För att ta reda på detta gjordes fem semistruktureradeintervjuer, som transkriberades och sedan analyserades tillsammans med fem tidigare gjordaintervjuer. Totalt ingick alltså tio intervjuer i denna studie. Det tre teman som framkomgenom en tematisk innehållsanalys var: Uppväxten - en inkörsport till elitidrottandet,karriärer - elitsatsning kombinerat med universitetsstudier och framtiden - förhoppningar,visioner och mål. Resultaten av denna studie var att elitidrottarna var positiva till möjlighetenatt kombinera universitetsstudier med sin elitidrottskarriär.

Resultatet visar att det finns en bred syn på hälsobegreppet och många olika sätt för att arbeta hälsofrämjande. En specialpedagog kan ha en viktig roll vid förankringen och utvecklandet av arbetet. Det finns en tro på att det hälsofrämjande arbetet i skolan gynnar lärandet. Skolan har möjlighet att genom att bedriva ett hälsofrämjande arbete gynna elevernas hälsa även utanför skolan..

Denna uppsats har till syfte att studera idrottslärares tankar och åsikter om hur det är att undervisa i ämnet idrott och hälsa på grundskolans tidigare år samt grundskolans senare år. Frågeställningarna i arbetet utgår från tre frågor:1. Hur skiljer sig yrket idrottslärare på grundskolans tidigare år och grundskolans senare år i undervisningen?2. Vad innebär det att som idrottslärare undervisa på grundskolans tidigare år?3.

Inkludering är starkt sammankopplat med målet om en likvärdig utbildning. Ändå är inkludering inte helt självklart i dagens skola och ses heller inte sällan som problematiskt att organisera för den enskilde läraren.Syftet med denna studie är att från utsagor av lärare i idrott och hälsa studera mönster i deras attityder till inkludering av elever med fysisk funktionsnedsättning samt se hur dessa påverkar planeringen av undervisningen. Studien är en undersökande studie med kvalitativa intervjuer som metod. Vi har intervjuat åtta lärare i idrott och hälsa verksamma i grund- och gymnasieskolan samt i särskolan.Resultatet från intervjuerna visar att inkludering är ett komplext och svårtolkat begrepp. Det framkommer att attityderna skiljer sig åt och är beroende av flera faktorer.

Integreringsprocessen för utländska barn i den svenska skolan är huvudpunkten i denna systematiska litteraturstudie. Syftet är att undersöka vilka problem som vanligtvis uppkommer i skolan för nyanlända barn med utländsk bakgrund men även deras och föräldrarnas egna önskningar om förbättring eller tillvägagångssätt i integrationsprocessen. Utöver detta analyseras hur skolan arbetar för att integrera eleverna i skolan och in i den ordinarie undervisningen. Resultaten visar att det är många problem som uppstår men de mest återkommande är språket, utanförskap samt ständiga omflyttningar. Vidare visar resultaten att det optimala tillvägagångssättet för en sund integrering i skolan är när eleverna kan knyta an till något och känna samhörighet genom att skolan värnar om deras språk, kultur och familj.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om man kan använda fysisk aktivitet i skolan som ett hjälpmedel för barn och ungdomar med ADHD och DAMP och i så fall hur. Jag har undersökt detta genom intervju med fem idrottslärare på fältet. I litteraturdelen beskrivs diagnoserna ADHD och DAMP ur olika synvinklar, hur olika författare anser att fysisk aktivitet påverkar kroppen och hjärnan. Jag beskriver också det pågående forsknings projektet Bunkeflomodellen och visar några delresultat från projektet. I diskussionen reflekterar jag kring hur fysisk aktivitet påverkar kroppen och hjärnan, hur man kan underlätta idrottslektionerna för barn med ADHD och DAMP.

Idrott, och i synnerhet klättring, har länge varit dominerat av män och förknippas ofta med manlighet. Därför problematiseras ofta kvinnlighet och idrott. Syftet med denna studie var att ur ett genusperspektiv skapa förståelse för klättrande kvinnors syn på prestation, identitet och kroppsuppfattning. De intervjuer som genomfördes med kvinnliga klättrare tolkades med tematisk analys. Resultatet visar att prestation var den främsta motivationsfaktorn tillsammans med de sociala aspekterna inom klättringen.

Syftet med denna rapport är att undersöka om hur skolan upplevs för elever med ADHD, DAMP och Aspergers syndrom. Detta har jag undersökt utifrån två olika perspektiv vilka är elev- och lärarperspektiv. Undersökningarna i min rapport är gjorda genom intervjuer och observationer. Dessa är gjorda genom intervjuer med lärare, elever samt en vuxen kvinna med ADHD och jag har genom dessa undersökningar fått fram svar om vad de olika perspektivgrupperna anser om hur skolan upplevs för elever med ADHD, DAMP och Aspergers syndrom. Det generella resultatet var att de två perspektiven var nöjda med hur skolan arbetar med dessa barn utifrån de resurser som skolan arbetar med.

I det här arbetet har jag genom en enkätundersökning försökt att finna elever som kan säga att de har en egen värdering. Jag ville genom att intervjua dessa elever, se hur de upplever att skolan arbetar med värderingar, och hur de upplever sin situation i skolan. Resultatet visar att det är väldigt få elever som överhuvudtaget kan säga att de har en egen värdering. De som säger sig ha en egen värdering, upplever att det inte är något som man jobbar med i skolan, utan det sker hemma. Jag har också jämfört med tidigare forskning om detta, och sett att resultatet är liknande nu som då, trots nya direktiv i nuvarande läroplan..

Syfte: Att undersöka hur simundervisningen bedrivs i olika kommuner, vem som håller i undervisningen samt om det finns stödundervisning för icke-simkunniga elever. Jag ville också ta reda på vilken definition av simkunnighet som lärarna i Idrott och Hälsa använder sig av.Teori: RamfaktorteorinMetod: Kvalitativa intervjuerResultat: Min undersökning visar att undervisningen i simning genomförs på olika sätt i de undersökta skolorna. Det finns skillnader framförallt i vilka årskurser simundervisningen äger rum. Likheter finns också med simlärare som undervisar i simhallen och att organiserad stödundervisning finns. De intervjuade lärarna ansåg att ramfaktorer som antal besök i simhallen var ett hinder för att nå kunskapskraven i simning.

Utifrån elevperspektivet syftade denna studie att skapa förståelse om psykosocial skolmiljö, som elever i årskurs fem upplevde som positiv. Fyra frågeställningar ställdes: Vad är viktigt för trivsel i skolan? Hur vill eleven bli bemött? Vilka relationer gör att eleven mår bra i skolmiljön? Vad kan skolan lära av eleven för att forma en så positiv psykosocial skolmiljö som möjligt? Den metod som användes var av en kvalitativt och induktiv karaktär och inspirerad av ett fenomenologiskt förhållningssätt. Sex elever i årskurs fem intervjuades genom en halvstrukturerad livsvärldsintervju. Resultatet av studien visade att det viktigaste, för att elevens ska må bra och uppleva trygghet i skolan, var kompisar och vänner.