Abstract Ideon Science Park was built on the edge of Lund city in mid-80ies. The Science Park was surrounded by open farm land and Lunds Faculty of engineering(LTH). The architecture, the facades of the buildings, were placed to face the faculty. The Science Park has since then grown, and the actual front of the building is no longer faced towards LTH. The people working at Ideon are met by the backside, the meeting with Ideon is primarerly a meeting with fields of parkinglots. The initiative to this thesis was taken by Ikano Fastigheter AB, one of two real estate owners of Ideon Science park. Their aim is to make the area easier to orientate, they want it to be more internally connected and with a stronger identity. The thesis is mainly dealing with two questions conserning Ideon Science center.

Vår forskningsfråga var att utreda huruvida inkubatorn på Ideon Innovation ger incitament för tillväxt för nystartade innovationsföretag. Vi börjar att fastställa om det är tillväxtföretag som håller till på Ideon Innovation, sedan undersöks i vilken mån denna tillväxt beror på hjälpen från forskningsparken. För att uppfylla uppsatsens syfte har en kvantitativ metod samt en abduktiv strategi valts. Primärdata har sitt ursprung i en enkät- undersökning av företagen som befinner sig/har befunnit sig på Ideon Innovation. Sekundärdata består främst av övriga institutionella avhandlingar om tillväxt samt forskningsparker.

Vår forskningsfråga var att utreda huruvida inkubatorn på Ideon Innovation ger incitament för tillväxt för nystartade innovationsföretag. Vi börjar att fastställa om det är tillväxtföretag som håller till på Ideon Innovation, sedan undersöks i vilken mån denna tillväxt beror på hjälpen från forskningsparken. För att uppfylla uppsatsens syfte har en kvantitativ metod samt en abduktiv strategi valts. Primärdata har sitt ursprung i en enkät- undersökning av företagen som befinner sig/har befunnit sig på Ideon Innovation. Sekundärdata består främst av övriga institutionella avhandlingar om tillväxt samt forskningsparker.

This thesis deals with information provision to the knowledge intense biotechnology businesses of Ideon Science Park in Lund, Sweden. Previous research concerning the information needs of Science Park companies has been conducted from the information provider s perspective. Instead, we apply a user perspective to find out what information needs these companies have, and how they prefer to acquire information. Central terms are: information, -needs, -acquisition, -consciousness, -strategy, small and medium sized enterprises, scientists and engineers, information (resources) management, networks, tacit knowledge, knowledge transfer and innovative milieux. The companies need scientific and business information; the latter is easily obtained within Ideon.

Denna uppsats behandlar organisationskulturer i olika typer av företag (NTBF) påIdeon. Genom att tillämpa kvalitativ metod har vi undersökt hur kulturen kommer tilluttryck, samt vad miljön i forskningsparken har för betydelse. Vidare har vi ävenundersökt hur utvecklingsfasen påverkar kulturen i dessa företag idag. Vi vill med detta öka förståelsen gällande kulturer i de företag vi undersökt och relatera dessa företag till varandra för att på så vis kunna redogöra för skillnader och likheter mellan företagen. Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie på sex företag lokaliserade på Ideon.

Bakgrund: Det finns olika konstellationer av samarbete kring specifika uppgifter för att uppnå någon form av definierat mål. I imaginära samarbeten skiljer sig samarbetsprocesserna från mer formaliserade samarbetsformer. Imaginära organisationer använder varandras resurser och unika kunskaper i samarbetet, för att uppnå ett gemensamt mål. Inom forskningsbyn Ideon finns ett nätverk av aktörer som samarbetar för att utveckla idéer från Lunds Universitet till färdiga företag. Syfte: Syftet med uppsatsen är att försöka beskriva samarbetet ? hur det ser ut, och förklara anledningen till samarbetet mellan aktörerna inom forskningsbyn Ideon som arbetar med företagsutveckling.

Att stora projekt som t.ex. Öresundsbron, Globen eller tunneln genom Hallandsåsen har studerats i stor omfattning kan enkelt konstateras genom sökning av litteratur. Vidare förefaller stora projekt betraktas som en företeelse i dagens samhälle. Men, det verkar inte finnas några studier som strävar efter att skapa en helhetsbild i syfte att beskriva och förklara företeelsen stora projekt. Syftet med den här uppsatsen är att utveckla en teori om stora projekt.

I denna uppsats undersöks tre stadsplaneringsprocesser i Lunds kommun ? en trafikled genom stadskärnan på 1960-talet, det s.k. Genombrottet; en forskningsby på 1980-talet, Ideon; och en större forskningsanläggning på 2000-talet, ESS ? med avseende på diskursiva spänningar och förändringar i den politiska processen.Studien visar att stadsplaneringsdiskursen har förändrats från att ha karaktär av rationalistisk funktionalism, där ?objektiva? och ?vetenskapliga? kriterier är viktiga, till en postmodern funktionsintegrerande planering med nyckelord som ?kultur?, ?ekologi? och ?upplevelser?. Samtidigt har den politiska processen förändrats från att ha haft ett stort inslag av linjära styrsystem: politikerna sätter målen, tjänstemännen bereder, politikerna fattar beslut ? raka rör ? till mer uppluckrade strukturer med inslag av nätverksstyrning ? trådlösa nätverk ? där rollfördelningen mellan politiker och tjänstemän förändras utan att styrkeförhållandena dem emellan nödvändigtvis gör det..

Problem Vi har inför genomförandet av studien identifierat två problem. - Vilken typ av företag är lokaliserade i forskningsparken Ideon och hur ser förekomsten av venture capital ut bland dessa? - Är venture capital-situationen annorlunda för företag som valt att lokalisera sig i en forskningspark? Syfte Ett av två delsyften är att göra en kartläggning av företagen i forskningsparken Ideon och förekomsten av venture capital bland dessa. Vårt huvudsyfte, är att undersöka vilka eventuella effekter faktumet att ett företag som söker venture capital är lokaliserat i en forskningspark har, och om detta avviker från de generella sambanden inom venture capital-teorin. Metod Vi har i vår studie arbetat med kvantitativ metod.

BackgroundIncubators are important facilities for economic growth in society. The main purpose of incubators is to accelerate knowledge intensive firms onto their market by both providing resources and an entrepreneurial environment.Problem Companies within incubators are encouraged to share knowledge and experience with each other with the goal to stimulate development and invention of new technology. This exchange involves interaction on an inter-personal and inter-organizational level. Incubators need to create an open and transparent environment in order to enable this exchange on both levels.Purpose The purpose of this study is to enhance the understanding of how knowledge and experience exchange occurs within the context of incubator systems. By understanding how incubators can capture knowledge and learn from the incubator process, this study can contribute by insights of how the incubator process can be further improved.Method This bachelor thesis is written from an abductive approach and is based on a qualitative case study of Ideon Innovation in Lund.

Sammanfattning Titel: Tillväxt i start-up företag - en kvantitativ studie på forskningsbyn Ideon Författare: Pontus Ek, Martin Larsson och Tobias Sjövall Handledare: Hans Landström Nivå: Magisteruppsats Nyckelord: Start-up, tillväxt, resurser, motivation, kvantitativ studie Problemformulering: Finns det ett samband mellan initiala resurser, entreprenörens motivation till tillväxt och framtida tillväxt i start-up företag? Syfte: Syftet med denna uppsats är att slå fast om det finns ett samband mellan initiala förutsättningar för ett start-up företag och framtida tillväxt. Med dessa initiala förutsättningar avses företagets initiala resurser, entreprenörens initiala resurser och entreprenörens initiala motivation. Detta för att ytterligare skapa förståelse för tillväxt inom start-up företag samt relatera vårt resultat till tidigare studier av ämnet. Vi önskar även se tillväxten inom start-up ur ett mera samhällsekonomiskt perspektiv och försöka finna kunskap som kan gagna politiska beslutsfattare.

Syftet med uppsatsen var att undersöka affärsutvecklares betydelse för företag i en inkubator utifrån inkubatorföretagens synvinkel. Uppsatsen syftade även till att ta fram ett verktyg för att mäta denna betydelse. Studien utfördes genom intervjuer med företagsrepresentanter och andra nyckelpersoner vid inkubatorn Ideon Innovation i Lund. Intervjuerna bestod av såväl öppna frågor som enkätfrågor. Enkätfrågorna sammanställdes i ett verktyg som tagits fram för att utvärdera affärsutvecklares betydelse.

Syftet med uppsatsen var att undersöka om det förelåg något samband mellan ett litet företags leverage och kreativitet och mellan andelen venture kapital av det egna kapitalet och kreativiteten. Teorier inom områdena kreativitet och kapitalstruktur har studerats och denna teoribildning applicerades vid undersökningen. Den metod som valdes för att studera fenomenet kreativitet var dels en kvantitativ studie baserad på företagen vid Ideon där generella samband försökte fastställas. Dels har ett Ideonföretag studerats närmare i en intervjustudie för att på djupet försöka beskriva hur en förändring i kapitalstrukturen upplevs påverka det kreativa arbetet av de anställda och ledningen. Studien visar att det finns ett samband mellan kreativitet och leverage samt att det inte finns något påvisat samband mellan venture kapital och kreativitet.

Syftet med vår studie är att genomföra observationer för att kvalitativt undersöka vilka strategier, både tillvägagångsmässiga strategier samt matematiska strategier, elever använder sig av vid matematiska problemlösningsuppgifter med olika kontexter. I vårt fall ligger kontextens skillnad i om uppgiften är verklighetsnära eller inte. Tidigare forskning visar bland annat att elever lättare använder sig av sina erfarenheter om uppgiften är verklighetsnära. När det gäller matematiska strategier visar forskare på vikten av att elever kan se likheter och skillnader till uppgifter som eleven stött på tidigare. Även det positiva med interaktion belyses av forskare.

På senare tid har det blivit allt vanligare att arbetsuppgifter utförs i projektform. Samtidigt är utbrändhet ett ämne som får allt mer utrymme i samhällsdebatten i takt med att antalet långtidssjukskrivna i Sverige ökar. Vårt syfte med detta arbete är att undersöka eventuella stressfaktorer i en projektmiljö. Därefter vill vi se hur faktorerna kan förebyggas så att en eventuell koppling mellan projektarbete och utbrändhet går att motverka. Med hjälp av litteratur inom området presenterar vi arbetsformen projekt samt en projektledares roll.