In February 2002 the European commission put forward a proposal for a new directive on The patentability of computer-implemented inventions, but which during my work on this essay has not been decided on yet. The directive has divided the decision-makers in the union, the commission and parliament, into two different positions regarding by which range computer-implemented inventions should be patentable. The parliament has amended the commissions proposal in a substantial way and the legal process has caused a heated debate both within the unions administration and among various interest groups both in favour of and against a patent on computer-implemented inventions. The loudest protests have come from a group that feels threatened by a possible software patent: Open Source. In this study I examine both the arguments by the decision-makers and by the lobbying for and against the proposal.

With background in the acknowledgement of the current period of major change in the characteristics of traditional Swedish foreign policy, considering the membership in the European Union, as well as the new contextual scenarios that Sweden has been situated in after the end of the cold war, this thesis aims at scrutinizing the Swedish Foreign Policy from 1991 to 2010. The purpose of the thesis is further to localize continuity and change in the ideas which Sweden has explicitly stated in its foreign policy. Based on the theory of institutionalism, the thesis also aims to bring forward plausible explanations built on the main empirical findings. This has been done by identifying different types of goals and means within realism and liberalism as well as categorizing each theory within three ideal types.The chosen research method has been a qualitative text analysis with focus on an ideational analysis. The material on which the descriptive analysis is based upon is constituted by the annual statements of government policy in parliamentary debates on foreign affairs.The results of the thesis show that the ideas that are related to solidarity, consensus and active foreign policy are constant through the period of examination.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i årskurs nio. Det är totalt 24 elevtexter från ett ersättningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna är skrivna av pojkar och tolv är skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fått är att skriva en novell utifrån en bild.Syftet med detta arbete är att se eventuella skillnader i sättet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna är. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omständigheter.

The aim for this paper has been to examine three textbooks designed for science education in upper secondary school in order to determine whether they convey any specific attitudes regarding what is considered to be ideal knowledge within the field of biology. The main focus has been to investigate if different types of design strategies have been used to emphasize certain values or attitudes and if this proves to be the case, how is this achieved specifically?                      For this purpose I have conducted several different qualitative linguistic analyses of the textbooks. The theoretical framework for the analyses lies within the main field of critical linguistics and more specifically in the context of systemic functional linguistics. The two main language models I have chosen to use for my investigations are functional grammar and multimodal text analysis.                      My results imply amongst other things that by conducting an overall assessment of the headlines in the textbooks a fair assessment can be made of which overall attitudes the books convey.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i årskurs nio. Det är totalt 24 elevtexter från ett ersättningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna är skrivna av pojkar och tolv är skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fått är att skriva en novell utifrån en bild.Syftet med detta arbete är att se eventuella skillnader i sättet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna är. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omständigheter.

Syfte och frågeställningar: Uppsatsens syfte är att lyfta fram motståndsartikulationer i låttexter skrivna av aktiva all-trans/female-punkband. Frågeställningarna behandlar låttexternas teman, deras referenspunkter, bandens val av mottståndsstrategi och vart detta motstånd riktas.Teori: Huvudsakligen har motståndsforskarna Mona Lilja och Stellan Vinthagens bok Motstånd (2009) använts för att beskriva hur motstånd verkar i förhållande till makt. Judith Butlers Genustrubbel (2007) har använts för att exemplifiera makt- och motståndsverkan kopplat till kön.Metod: Låttexterna har analyserats kvalitativt och tolkats i relation till det omgivande samhällets maktstrukturer. På så sätt har tema och referenspunkter utlästs. Hur motståndet artikuleras i låttexterna har sedan beskrivits med hjälp av uppsatsens teoretiska utgångspunkter.Resultat: Det har funnits ett stort omfång av motståndsartikulationer i alla nio låttexter.

I denna forskningskonsumerande uppsats undersöks vilka kunskaper och färdigheter som eleven förvärvar i slöjd och hur denna kunskap kan användas i skolans alla ämnen. Uppsatsen baseras på fem avhandlingar och tre vetenskapliga artiklar som har bearbetats genom en kvalitativ textanalys. Tyngdpunkten ligger på vad författaren uttrycker i sin text om vilket kunskapsinnehåll som förmedlas i ämnet slöjd i grundskolan.  Resultatet visar att eleven förvärvar tre olika sorters kunskap. En del är den ämnesspecifika kunskapen där materialkännedom och kunskap om verktygen innefattas. Den andra delen är de färdigheter eleven lär sig, alltså den kroppsliga kunskapen, som även kan kopplas till begreppet Techné.

Hur läroböcker är utformade och vilket innehåll de har är inte en slump, utan ett resultat av åratal av forskning och ett samhälle i konstant förändring. Idag tar vi det som en självklarhet att ett stort kapitel i biologiundervisningen, såväl på högstadiet som i gymnasiet, tas upp av evolutionen, det vill säga läran om livets utveckling. Så har det inte alltid varit.Denna undersökning ämnar till att se om det finns ett samband mellan sekulariseringen av skolan och hur ämnet evolution har formats i biologiläroböckerna för högstadiet och gymnasiet. En textanalys har gjorts av 20 läroböcker från olika stadier och tidsperioder, resultaten har sammanställts och diskuterats.Sammanfattningsvis kan konstateras att biologiböckernas innehåll har förändrats i takt med dels sekulariseringen av den svenska skolan och dels olika skolreformer som gjorts under 1900-talet. Till detta kan vi addera de framsteg som naturvetenskapen gjort från andra halvan av 1800-talet fram till idag.

Syftet med undersökningen är att utöka förståelsen på vilket sätt media förmedlar idrott ur ett genusperspektiv, och diskutera dess konsekvenser. Vi vill med undersökningen få en ökad insyn i medias makt kring föreställningar om kvinnligt och manligt på sportsidorna. Vi har med hjälp av kvantitativ innehållsanalys i kombination med kvalitativ textanalys argumenterat kring olika tänkbara svar. Underlaget för vår studie baseras på ett omfattande kodningsschema där sportbilagan i Dagens Nyheter (DN) under februari månad 2011 utgjort empirin. Resulta-ten av kodningsschemat har jämförts med litteratur om genus, media och idrott.

Uppsatsen undersöker byggnationen av Sågenområdet i Knivsta med syftet att kritiskt analysera den fysiska planeringen utifrån ett demokrati- och maktperspektiv. Utifrån intervjuer samt genom textanalys av media och offentliga dokument undersöker uppsatsen den kritiska diskursen som riktats mot planeringen, de diskurser kring hållbar utveckling som präglat planeringen samt i vilken utsträckning planeringen har påverkats av neoliberalism. Neoliberalism används som uppsatsens teoretiska ramverk och som analytiskt verktyg för att förklara prioriteringar och beslut som fattats i planeringsprocessen. Undersökningen finner att den typ av hållbar utveckling som förespråkas av kommunen präglas av neoliberalism samt att de kritiska diskurserna inte getts inflytande i planeringen i stor utsträckning. Att kritiken inte getts inflytande i planeringen kan till viss del förklaras utifrån neoliberala tendenser, till exempel att beslut fattats genom stängda förhandlingar mellan kommun och privata aktörer och att politiskt laddade begrepp som hållbar utveckling och exploatering avpolitiserats.

Föräldrautbildningen vid barnmorskemottagningar har till uppgift att förbereda föräldrar inför förlossning och kommande föräldraskap. Med avstamp i mina egna upplevelser av att bli förälder ville jag analysera diskursen inom detta område. Mina utgångspunkter är att den reproducerar snarare än motverkar traditionell könspositionering. Bakgrunden till val av ämne är dels baserat på egna erfarenheter, men tidigare forskning har påpekat att ansvarsfördelningen grundläggs tidigt i graviditeten och i mötet med mödravården. Som teori anlägger jag ett köns- och maktperspektiv i form av en hegemonisk maskulinitet, men även begreppet barnorienterad maskulinitet blir viktig i sammanhanget.

The aim of this paper is to critically examine and analyze how the informal performance about masculinities and femininity are being expressed and produced by the text and pictures in Huddinge kommuns internal magazine for the staff working within the public administration. The concrete questions are:By which patterns constructs the performance of gender in Huddinge kommuns internal magazine for the staff working within the public administration?Are the femininity and masculinities being expressed in a static way or have it changed in Huddinge kommuns internal magazine for the staff working within the public administration throw the examined years 1985, 1995 and 2006?A quantitative and qualitative method is used. The point of departure is organization theory in a gender perspective. With the gender organization theory we examine the structures, leadership, symbolics and changes through the examined years.

Uppsatsen placerar det historiedidaktiska begreppet historiemedvetande i det sociologiska studiet av aktörskap och undersöker om förändring och kontinuitet i ett urval av historieläroböcker beskrivs på ett sätt som har potential till att utveckla elevers historiemedvetande. Historiemedvetandets funktion är att orientera en i det praktiska livet och definieras i uppsatsen som en underförmåga till egenmakten, som definieras som uppfattningen om ens handlingsutrymme.Det är en kvalitativ textanalys som utförs med en hermeneutisk tolkande ansats. Genom en operationalisering av en läroprocess i vilken historiemedvetandet utvecklas analyseras ett urval av läroböcker. I den undersökta läroprocessen förstås historiemedvetande som basen för förståelse av kontinuitet, förlopp och händelser, samt av hur förändring sker. Tre dimensioner vägleder analysen: Historieskapa(n)de människor, Genealogiskt och genetiskt perspektiv samt Öppenhet.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i årskurs nio. Det är totalt 24 elevtexter från ett ersättningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna är skrivna av pojkar och tolv är skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fått är att skriva en novell utifrån en bild.Syftet med detta arbete är att se eventuella skillnader i sättet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna är. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omständigheter.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om vilka betydelser som skrivs fram i yngre elevers narrativa texter. Hur pojkar och flickor förhåller sig till genus när de skriver berättelser och hur deras berättelser kan förstås i förhållande till den systemiskt funktionella grammatiken är denna studies huvudfokus. Genom institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier fick vi ta del av redan insamlat material. Data för vår studie utgjordes av 18 texter skrivna av elever i årskurs 2 vid ett enskilt tillfälle. Med systemisk funktionell grammatik som teoretisk bas utfördes en transitivitetsanalys och en ergativitetsanalys, för att besvara följande frågeställningar: Med vilka processtyper realiseras mening i de olika elevtexterna? Hur skrivs agentivitet och påverkanskraft (ergativitet) fram i processerna? Hur samspelar agentivitet och genusidentitet i texterna med skribenternas kön? Vi fann att relationella och materiella processer är vanligast förekommande i både pojkar och flickors texter.