Den 1 januari 1994, samma dag som den Mexikanska staten blev medlem i frihandelsavtalet NAFTA, kunde man höra ett ?¡Ya Basta!? runt om i delstaten Chiapas i sydöstra Mexiko. Denna uppsats behandlar den Zapatistiska motståndsrörelsen utifrån gramsciansk och neogramsciansk teoribildning för att förklara deras kamp som en reaktion på den rådande neoliberalistiska ekonomiska globaliseringen. Genom att studera deras Ideologi och handlingar så menar vi att de utgör en del av ett kontrahegemoniskt motstånd beläget inom den nya globala anti-globaliseringsrörelsen som i sin tur utgör en del av det globala civila samhället. Zapatisternas struktur och metod har, som ett resultat av den ekonomiska globaliseringen, omvandlats och anpassat sig för att kunna föra sin kamp och visa på att alternativ till neoliberalismen existerar..

Syftet med föreliggande studie är att studera hur Föreningen för Rättvisemärkt mobiliserar konsumenter att engagera sig i föreningen. För att uppfylla syftet valdes kritisk diskursanalys som metod, då denna erbjuder ett antal analysverktyg som är av stor nytta vid en textanalys. För att få en djupare förståelse av det empiriska materialet har ett antal teoretiska ingångar valts, bland dessa återfinns teorier som belyser olika infallsvinklar av konsumtionssamhället. Fokus har legat på att visa hur Föreningen för Rättvisemärkt tillskriver konsumenter makt att påverka gränsöverskridande frågor. Studien visar hur marknaden framställs av Föreningen för Rättvisemärkt som en alternativ politisk arena, där konsumtion kan fungerar som ett maktmedel för att genomdriva reformer i Syd.

År 1993 var Fredrik Reinfeldt 28 år, ordförande för Moderata Ungdomsförbundet ochriksdagsledamot sedan det föregående valet 1991. Detta år gav Reinfeldt också ut sin bok Det sovande folket vari han jämför välfärdsstaten med ?pest smittkoppor och Aids? (Reinfeldt, 1993:12). År 2005 finner vi istället en 40-årig Fredrik Reinfeldt som sedan två år tillbaka innehar partiledarpositionen för Moderaterna och vad som är intressantare är att han förklararsig att vara välfärdsstatens främsta försvarare då han deklarerar att ?en skattefinansierad välfärd har stora fördelar? (Reinfeldt, 2005).Med anledning av ovanstående är det intressant att diskutera huruvida Reinfeldts politiska idéer har förändrats eller om de fortfarande är bestående.

Syftet med uppsatsen är att undersöka varför människan väljer att tro på New Age. Många människor har ett behov av att hitta andra värden än de materialistiska samt vetenskapliga. Deprivationsteorin stödjer tanken att vi kan söka efter andra värden i livet. Vi har behov av att ha kontakt med det översinnliga. Vid känsla av maktlöshet kan behovet aktualiseras.

The aim of this essay is trying to understand the Ideological changing process over the last decades and the Ideological meaning of the relatively new conception lifelong learning as well, and how it comes that the opportunities offered the individual pre-school child and the individual compulsory-school pupil to assimilate the so important learning, differs so dramatically all though the expressed ambition to offer each and every one equal opportunities. What are the Ideological structures that are, and have been in function, that carries and have carried the perceptions of the use and value of fostering and education?In a time with the welfare ideology in a hegemonic position, it was seen important that the state took major responsibility for the education of the citizens. In our time, it appears, an economist ideology has taken the hegemonic position, and education is becoming an increasingly economic issue, and equality is decreasing along with, as in general society, the increasing of segregation within the educational system..

Denna uppsats behandlar politisk förändring i svenska kommuner. Fokus är New Public Management-reformer och specifikt har andelen kommunal barnomsorg på entreprenad studerats. Studien är kvantitativ och består av datamaterial över Sveriges 290 kommuner som samlats av Statistiska Centralbyrån (SCB) under perioden 1998-2005. Teoretiskt utgår uppsatsen från en nyinstitutionell teori. Fyra hypoteser om politisk förändring i svenska kommuner har konstruerats och sedan operationaliserats genom sex variabler; politisk majoritet (blå/röd), kommunstorlek, skatteunderlag och andel barn- och äldreomsorg på entreprenad.

The purpose of this essay was to describe the opinions of different religious and non-religious Ideologies and aspects of treatment, concerning use of drugs and drugsaddiction, and with a special focus at Narconon. We also wanted to try to understand the connection between professionalism and ideology in their treatment.Our central questions where;· How does the treatment Narconon's provides, look like?· What is Narconon's opinion on use of drugs and drugaddiction?· What is Narconon's connection to the Scientology?· Is there any scientific proof that Narconon's treatment is functioning?· How can we understand the connection between professionalism and ideology in treatment?We made intervjues with six social workers and six intervjues with staff at Narconon. Added to the intervjues, we studied articles and Internet research.From our work and through information we have got from Narconon, we have discovered the need of further research concerning their treatment. Narconon does continuous following-ups when the treatment is finished.

Syftet i denna uppsats att studera varför naturen och naturligheten används så ofta i reklam för skönhetsprodukter, vilken logik detta bygger på och vilka från naturen tillskrivna egenskaper som eftersträvas. För att svara på detta använder jag en retorisk bildanalys av reklambilder från ett hälsomagasin, och vars analysresultat jag sedan diskuterar genom teoretiska perspektiv som naturIdeologiska tolkningar och naturens symboliska värden. Utifrån detta kommer jag fram till att naturen och det naturliga används för en lång rad syften, från att lova skönhet, via att locka de ?gröna?konsumenterna till att dölja en kemiskt processad produkt. Genom att studera reklambildernas Ideologiska förtecken menar jag att även om det som sägs i bilderna skiljer sig mycket åt, reproducerarde alla en antropocentrisk värdegrund som sätter människan i centrum..

Syfte: Att undersöka om unga vuxna kan se tendenser av politisk orientering i både  ledaren och allmänna nyheter hos två stora svenska dagstidningar, Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Metod: Denna studie har till största del tillämpat kvalitativ metod, med empirisk insamlingen genom fokusgrupper .Resultat:Majoriteten av studiens informanter kunde se politisk tendens när artiklarna kom från en röd tidning, i studiens fall Aftonbladet men inte från en blå tidning, i studiens fall Svenska Dagbladet, där majoriteten tyckte att texterna var ?neutrala?. Endast 10 av 20 informanter visste vilken bakomliggande politisk Ideologi svenska dagstidningar har. Ett mycket lågt resultat eftersom undersökningen behandlade några av Sveriges största tidningar..

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur reportagejournalistik skiljer sig i olika publiceringskanaler. Huvudpunkt för undersökningen ligger i att studera lingvistiska skillnader och undersöka hur journalistiska texter dras mot olika fält beroende på publiceringskanal.Undersökningen består av en lingvistisk textanalys ur ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv. Denna analys har jag gjort med hjälp av två journalistiska verk där det ena är publicerat på Aftonbladets webb och det andra i pappersmagasinet Offside. De slutsatser som dras utifrån undersökningen bör ses som ett första närmande av att undersöka de skillnader som finns mellan reportage publicerade i olika merdier. Enligt slutsatserna i denna uppsats kan man se klara lingvistiska skillnader mellan texter publicerade på webben kontra pappersmedia.

I den här uppsatsen tänker jag reda ut det epistemologiska begreppet a priori. Att det är ett epistemologiskt begrepp innebär att det handlar om kunskap. Den här kunskapen kan uttryckas i satser. Sådana satser är satser som vi har a priorisk kunskap om. Exempel på vad man brukar kalla a prioriska satser är: ?inget kan vara helt täckt av rött samtidigt som det är helt täckt av grönt? och ?om A kommer före B och B kommer före C så kommer A före C? eller mer metafysiska utsagor som ?ett fysiskt objekt kan inte vara på två ställen vid samma tidpunkt? och ?alla effekter måste ha en orsak?, men som främsta exempel brukar man tala om logiska eller matematiska utsagor.

Syftet med detta arbete var att undersöka processen i uppkomsten av nya kurs- och ämnesplaner. För att uppnå syftet gjordes en institutionsanalys där skolans olika maktcentra analyserades. Som en del i syftet undersöktes kunskapsbegeppet i två gymnasiala kurs- och ämnesplaner, detta för att se hur processen i utarbetandet av kurs- och ämnesplaner hänger ihop med kunskapsbegreppet. Metoden som användes i analysen av kurs- och ämnesplanerna var Ideologisk textanalys där fokus låg på att ringa in Ideologiskt färgade begrepp. Arbetets resultat blev att processen i uppkomsten av kurs- och ämnesplaner är byråkratisk och organisatorisk med flera maktcentra som är delaktiga vilket leder till att kurs- och ämnesplanerna kan ses som politiska maktutövningar.

Detta arbete är en undersökning av hur Ryd planerades under 1960-70-talet. Jag påvisar var Ryd har fått sina influenser ifrån, både internationella och nationella. Jag prövar och jämför och kommer fram till att Ryd är en s.k. grannskapsenhet. Detta begrepp introducerades i Sverige på 1940-talet främst influerat från England och delvis tyskland.

News value is an essential part of which event media chooses to report about. Political events consider to bee news with potentional large value. Media has an enormous power and possibility to create news and construct there own reality and where the readers is given a false expression of what really happened. Today the media must show profit and that indirect affects how the media choose to describe political events. In the Kenya case is it therefore possible to draw the conclusion that the two news paper has different construction of the political event in Kenya.

Grundtanken i deliberativ demokrati är att politiska beslut skall grundas på en fri och förnuftig deliberation mellan fria och jämlika medborgare. Målet med denna deliberation är att nå en rationell konsensus, och kräver att deltagarna sätter sina personliga intressen, värderingar och perspektiv åt sidan, samt fokuserar på det allmänna bästa. I denna uppsats presenterar jag teorin bakom, och framför kritik mot den nuvarande utformningen av deliberativ demokrati. Denna kritik går huvudsakligen ut på att deliberativ demokrati inte fullt respekterar samhällets pluralism, eftersom den antar orimliga normer förhur politisk kommunikation får bedrivas, och därmed riskerar att marginalisera vissa människor. Jag diskuterar också hur en alternativ demokratimodell, som bevarar grundtanken i deliberativ demokrati, skulle kunna vara utformad..