Denna rapport beskriver mitt projekt som utfördes hos Sundbyberg Stad vÄren 2009. Sundbyberg Stad behövde hjÀlp med att modernisera sin virtualiseringsinfrastruktur. Jag har i detta projekt undersökt, genom att ta reda pÄ fakta hur Microsofts virtualiseringsplattform Hyper-V fungerar och vilka krav som stÀlls för att sÀtta upp en virtualiseringsmiljö baserad pÄ Hyper-V. UtifrÄn mina undersökningar och kundens krav och önskemÄl, har jag planerat och implementerat en fÀrdig virtualiseringsmiljö som baseras pÄ Hyper-V. Denna miljö Àr uppsatt i ett s.k.

Dematerialiseringen av konsten Àr inget nytt fenomen, den har pÄgÄtt lÀnge. Under konceptkonsten ansÄg mÄnga att konsten Àr en idé och tankeprocess som inte alltid behöver materialiseras. I samtidskonsten Àr verken allt oftare virtuella eller relationella och nomadism och impermanens betraktas som progressiva egenskaper. Dematerialiseringen av konsten Àr parallell med annan dematerialiserande samhÀllsutveckling och immateriell form utvecklas pÄ internet och i virtuella vÀrldar. Konstens dematerialising för med sig förÀndrade konstnÀrsroller.

AbstractJag har genomfört en kvalitativ studie med etnografiskt inspirerade metodverktyg. Arbetet undersöker, utifrÄn intervjuer, hur unga transpersoner anvÀnder sig av videodagböcker och digitala berÀttelser pÄ Youtube. Genom videodelningssajten skapas möjligheter till sökande och delande av information, identifikation, och en plats för berÀttelser som annars inte ges plats. Undersökningen fokuserar pÄ hur de som tittar anvÀnder sig av videoklippen pÄ olika sÀtt; som ett informationsverktyg, som en del i ett sjÀlvstÀrkande arbete, och i det egna identitetsarbetet. Med hjÀlp av etnografiskt inspirerad metod sÄ undersöks och analyseras den betydelse informanterna ger sitt tittande.

Datorspel genomgÄr en konstant utveckling mot mer komplexitet och i takt med att de virtuella spelvÀrldarna vÀxer behövs mer och mer effektiva metoder att navigera genom dessa. I denna rapport undersöks möjligheten att automatiskt generera navigationsinformation och ett förslag presenteras pÄ hur en algoritm för detta skulle kunna se ut..

The aim with this thesis is to investigate how librarians experience communication with children in reference interviews. In today?s interactive community it is meaningful to study how children communicate with the librarian in virtual reference interview as well as in ordinary reference interviews in physical libraries. Focus has been on finding out what children ask about and how they are asking in virtual reference interviews and in ordinary reference interviews, what type of information needs the children have. The study also focuses on which barriers there can be in reference interviews.

Den identitetsförvirring som rÄder i dagens samhÀlle tar sig en mÀngd olika uttryck. Ett av dessa Àr det faktum att mÄnga idag genom internet skapar sig parallella virtuella identiteter. En av de som gjort detta Àr Alexandra Nilsson, som under namnet Kissie driver en av Sveriges idag mest vÀlbesökta bloggar.Syftet med denna studie Àr att utifrÄn ett postmodernistiskt perspektiv och teorier om social konstruktion undersöka identitetskonstruktion i bloggar, med fokus pÄ bloggen Kissies.seMina frÄgestÀllningar Àr: Hur beskrivs undersökta identitetskonstruktioner i bloggen Kissies.se? Hur skiljer sig beskrivningen av de olika identitetskonstruktionerna Ät? och Hur ter sig utvecklingen av den fortlöpande identitetskonstruktionen?För att besvara dessa frÄgor har jag, med utgÄngspunkt i det postmoderna samhÀllet och grundat pÄ teorier om social konstruktion, genom en hermeneutisk process studerat de olika identitetskonstruktionerna.Slutsatserna av denna studie Àr att anvÀndandet av olika identiteter skapar möjligheter att passa in i fler sammanhang Àn vad som annars vore möjligt; att det sociala utbytet har stor pÄverkan i konstruerandet av virtuella identiteter; samt att det uppstÄr svÄrigheter dÄ en identitet rycks ut ur den arena dÀr den var tÀnkt att existera..

Sammanfattning Syftet med denna uppsats var att undersöka onlinehjÀlp i form av chatt i tvÄ organisationer. VÄr frÄgestÀllning var att komma fram till vad det finns det för fördelar och svÄrigheter nÀr hjÀlpen utförs i det virtuella rummet i form av chatt, detta enligt volontÀrernas perspektiv som arbetar som stödgivare i samtliga organisationer. Vi var Àven intresserade av att ta reda pÄ hur volontÀrerna anser att genom det virtuella rummet kan bidra till ungdomars vÀlmÄende, samt vad volontÀrerna anser Àr de vanligaste problemen ungdomarna har som söker sig till onlinehjÀlp i form av chatt i de tvÄ organisationerna vi undersökte.  Empirin bestod av kvalitativa intervjuer med Ätta informanter som arbetar som stödgivare de tvÄ organisationerna. Urvalet gjordes med grundtanken ?först till kvarn?, dvs.

Bakgrund: MÀnniskor tenderar att identifiera sig sjÀlva med olika sociala grupper, exempelvis utifrÄn professions- eller organisationstillhörighet. Individer inom samma sociala grupp formar ofta liknande normer och vÀrderingar, vilket skapar en kÀnsla av tillhörighet. I en professionell organisation tenderar medarbetare tillhörande en profession att identifiera sig med sin profession snarare Àn sin organisation, vilket i sin tur pÄverkar relationen mellan individ och organisation. Under de senaste Ären har begreppet medarbetarskap blivit alltmer populÀrt pÄ den svenska arbetsmarknaden. Begreppet innefattar hur medarbetare hanterar relationen till sin arbetsgivare och till det egna arbetet.

Det Àr 40-65 procent av den svenska befolkningen som lever med lÄngvarig smÀrta, vilket Àr ett folkhÀlsoproblem. SmÀrta Àr förknippat med bÄde psykologiska och emotionella reaktioner. MÄlet med smÀrtlindring Àr att minska patientens lidande. Det Àr dÄ viktigt att sjuksköterskan inte underskattar patientens upplevelser. LÄngvarig smÀrta ger en fysisk, psykisk och social pÄfrestning vilket gör att det kan vara svÄrt för patienten att förklara sin smÀrta.

Bakgrund: MÀnniskor tenderar att identifiera sig sjÀlva med olika sociala grupper, exempelvis utifrÄn professions- eller organisationstillhörighet. Individer inom samma sociala grupp formar ofta liknande normer och vÀrderingar, vilket skapar en kÀnsla av tillhörighet. I en professionell organisation tenderar medarbetare tillhörande en profession att identifiera sig med sin profession snarare Àn sin organisation, vilket i sin tur pÄverkar relationen mellan individ och organisation. Under de senaste Ären har begreppet medarbetarskap blivit alltmer populÀrt pÄ den svenska arbetsmarknaden. Begreppet innefattar hur medarbetare hanterar relationen till sin arbetsgivare och till det egna arbetet.

Vi mÀnniskor ingÄr i ett flertal olika grupper i vÄrt vardagliga liv dÄ exempelvis vÄra arbetskamrater utgör en grupp och vÄra familjer utgör en annan. Med hjÀlp av Internet och teknikens framsteg har nya mötesplatser framkommit i form av virtuella vÀrldar dÀr nya typer av grupper skapas. HÀr möts gruppmedlemmarna inte ansikte mot ansikte utan har i mÄnga fall endast textbaserad kommunikation som hjÀlpmedel vid interaktionen med andra personer. PÄ dessa mötesplatser umgÄs mÀnniskor frÄn hela vÀrlden med varandra, löser uppgifter tillsammans eller bara pratar med varandra. Denna interagering förekommer ofta dagligen men det Àr vÀldigt sÀllan dessa mÀnniskor trÀffas i fysisk mening.

Titel Hur fakultetsstÀrkande Àr plattformar? Ett arbete om vad förÀndringsprocesser som plattforms- projektinnebÀr för kommunikation och identitetstillhörighet pÄ Naturvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet.Författare Susanne Fredriksson, Helen Hammargren och Kim LundemoKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap,Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet.Termin Höstterminen 2009Handledare Bengt JohanssonSidantal 63Syfte Syftet Àr att undersöka om, och i sÄdant fall hur, bildandet av forskningsplattformar bidrar till medarbetarnas identifikation med Naturvetenskapliga fakulteten.Metod Kvalitativ metod. Respondentintervjuer med 9 stycken anstÀllda pÄ Naturvetenskapliga Fakulteten Göteborgs universitet.Material Nio respondenter som medverkar inom tvÄ plattformar. Fördelade pÄ:? Institutionen för matematiska vetenskaper.? Institutionen för fysik.? Institutionen för kemi.? Institutionen för marin ekologi.HuvudresultatVi ser att plattformarna Àr ett sÀtt att luckra upp gamla strukturer.

Temat för denna essÀ Àr bildningsresor. Fallstudierna utgörs av en rapport om Cirkuspedagogik och intervjuer av en tidigare lÀrarkollega. Texterna har anvÀnts som impulstexter för essÀn och rör sig kring nyckelorden ovan. Turings idéer om robotmÀnniskan och Turkles forskning om sociala robotar och virtuella vÀrldar berörs och jag funderar om pedagogik behöver vara grundad i en idé, eller om det mer handlar om olika tekniker man kan tillskansa sig och kontrollera. .

Bakgrund: MÀnniskor tenderar att identifiera sig sjÀlva med olika sociala grupper, exempelvis utifrÄn professions- eller organisationstillhörighet. Individer inom samma sociala grupp formar ofta liknande normer och vÀrderingar, vilket skapar en kÀnsla av tillhörighet. I en professionell organisation tenderar medarbetare tillhörande en profession att identifiera sig med sin profession snarare Àn sin organisation, vilket i sin tur pÄverkar relationen mellan individ och organisation. Under de senaste Ären har begreppet medarbetarskap blivit alltmer populÀrt pÄ den svenska arbetsmarknaden. Begreppet innefattar hur medarbetare hanterar relationen till sin arbetsgivare och till det egna arbetet.

Virtual teams are teams where team members don?t sit and work in the same place, they canwork in different countries, cities and buildings. It?s not the distance between team members that defines a virtual team, it's the extent to which the team is dependent on information technology to communicate and carry out a task. Virtual teams is becoming more common in organizations, to use virtual teams organizations can reduced time and travel costs and create a larger knowledgebase.A project manager for virtual teams faces many challenges, they have to build trust with and among team members they rarely or never meet, create a common understanding of project objectives and manage the challenges that culture and information technology creates.