Att som ambulanssjuksköterska behandla patienter med hypoglykemi i hemmet är en vanlig åtgärd, i relation till den ökade belastningen på akutmottagningarna är det viktigt att kunna identifiera vilka patienter som behöver transporteras in till sjukhus. De flesta av patienterna vill stanna kvar i hemmet efter behandling, att vara medveten om vilka potentiella risker som finns om patienten stannar kvar hemma kan göra att det är lättare att bedöma vilken patient som bör åka med till sjukhus.Syftet med denna studie är att belysa riskerna med att patienter som behandlas för hypoglykemi kvarstannar i hemmet. Studien genomfördes i form av en litteraturstudie. Sökningar gjordes i databaserna PubMed samt Cinahl. Dessa sökningar resulterade i fyra artiklar som inkluderades i resultatet.Under analysen av artiklarna framkom två problemområden, risk för återkommande hypoglykemi samt bristande uppföljning. För att kunna identifiera de patienterna som har ökad risk för återkommande hypoglykemi krävs en adekvat bedömning av sjuksköterskan samt att det finns beslutsstöd till hjälp.

Uppsatsen behandlar området företagsförvärv. Fokus i uppsatsen är att identifiera de faktorer som är avgörande för att ett förvärv skall bli lyckat med utgångspunkt i att välja rätt målföretag vid ett uppköp. Genom vårt valda fallföretag vill vi öka förståelsen för hur stor roll denna faktor spelar för att frövärvet i slutändan skall bli lyckat..

Bakgrund: Ett flertal studier visar på att följsamhet i handhygien bland sjukvårdspersonal är låg.Syfte: Den föreliggande studien syftade till att identifiera vilka hinder som försvårar följsamheten i handdesinfektion för sjuksköterskor och undersköterskor.Metod: Undersökningen utfördes på tre slumpmässigt utvalda vårdavdelningar på ett sjukhus i Mellansverige i mars 2014. Sjuksköterskor och undersköterskor besvarade en enkät som konstruerats för studien.Resultat: Av studiens tilltänkta undersökningsgrupp (n=110) svarade 70 vilket motsvarar en svarsfrekvensen på 64 %. Resultatet visar att det var vanligare att desinfektera händerna efter patientkontakt än före.  Det som i störst utsträckning angavs som hinder till att utföra handdesinfektion var tidsbrist och brist på tillgängligt handdesinfektionsmedel. Sjuksköterskor angav att de utför handdesinfektion i lägre utsträckning till följd av brist på tillgängligt handdesinfektionsmedel än undersköterskorna. Vidare framkom att de med kortare arbetserfarenhet än genomsnittet (14,3 år) angav i större utsträckning än de med längre arbetserfarenhet att de inte utförde handdesinfektion.Slutsats: Vårdpersonal uppger att det är vanligare att desinfektera händerna efter patientkontakt än före, liksom att tidsbrist och brist på tillgängliga handdesinfektionsmedel utgör tydliga hinder för god följsamhet i handdesinfektion.

Denna uppsats undersöker möjligheten att använda ett nätverksövervakningssystem för att även övervaka maskindrivna processer. Kan man baka ihop övervakningen av den maskinella processen och datorn som styr maskinen i ett och samma system? Detta genomförs genom att identifiera och implementera ett lämpligt övervakningssystem i en befintlig maskinell laborationsmiljö. Arbetet utvärderas därefter enligt ett antal felscenarion och även utifrån ett systemadministratörsperspektiv. Intervjuer med praktiker inom industribranchen utförs också för att dra ytterligare slutsatser..

Syftet med denna studie var att komma till insikt, dels om hur kriget mot terrorismen har präglat diskursen kring det rättfärdiga kriget med dess särskilt utmärkande preventiva krigföring, och dels om huruvida begreppet "illegal kombattant" kan betraktas som legalt eller inte. Denna studie visar hur krigskonceptet har blivit alltmer diffust sedan det kalla kriget och hur attackerna gentemot USA den elfte september 2001 innebar en brytpunkt gällande diskussionerna kring rättfärdig krigföring. Studien visar också att begreppet "illegal kombattant", med dess preventiva syfte, tillvisso skulle kunna betraktas som legitimt i kontext till omfattningen av ovan nämnda attacker men att dess innebörd inte kan betraktas som legalt i vare sig nationell eller internationell bemärkelse. Jag har kommit till denna insikt genom att identifiera en diskursiv företeelse och lyfta fram dess legalitets- och legitimitetsaspekter och genom att identifiera en juridisk företeelse och lyfta fram syftet med dess innebörd med fokus främst på dess legalitetsaspekter. Med en diskursanalys har jag undersökt talet om det rättfärdiga kriget efter den elfte september, och genom en juridisk analys har jag prövat begreppet "illegal kombattant" gentemot nationell och internationell rätt.

Bakgrund: "There is a war for talent, and it will intensify" skrev McKinsey Quarterly redan 1998 och syftar på den ökade konkurrensen som råder på arbetsgivarmarknaden om talangfull och kompetent personal som kan driva företaget framåt. Vikten av humankapital blir särskilt märkbart i dagens framträdande kunskapsintensiva företag, däribland revisions- och konsultföretagen, samtidigt som demografiska skiftningar gör att trenden går mot ett talangunderskott. Generation Y anses samtidigt vara karriärlystna och aktiva CV-jägare. Därför råder en kamp bland arbetsgivarna i att finna och vinna talangerna bland dessa. Detta kan göras genom utvecklandet av ett starkt arbetsgivarvarumärke och genom att lära känna sin målgrupp och skaffa kännedom om deras motivationsfaktorer och preferenser.Syfte: "Att ur en grupp ekonomstudenter identifiera talangegenskaper och förklara vilka avgörande faktorer som gör en arbetsgivare attraktiv ur de ansedda 'talangernas' perspektiv."Problemformulering: Vilka är nyckelfaktorerna när de ansedda "talangerna" väljer sin framtida arbetsgivare? Metod: Studien har antagit en huvudsakligen kvantitativ forskningsdesign och har en deduktiv inriktning.

Sammanfattningvis visar resultaten på att barn och ungdomar är och upplevs mer stressade idag. Det finns många orsaker till barns stress och och den tar sig i olika uttryck. Skolans inre och yttre miljö är en stor stressfaktor som påverkar både yngre och äldre barn. För att kunna förebygga och motverka stress är det viktigt att identifiera stressen tidigt i livet..

Riskhantering i byggbranschen är ett sätt att identifiera, belysa och hantera risker som kan uppstå i ett byggprojekt. Det är en del i arbetet mot en god projektekonomi. Ett sätt att styra risker, förebygga skador och ekonomiska förluster, men även ett sätt att ta tillvara på möjligheter. General- och totalentreprenader är två vanliga entreprenadformer i Sverige idag. Entreprenadformen påverkar parternas risk- och ansvarsfördelning i ett projekt, där entreprenören har ett större åtagande och en större riskexponering i en totalentreprenad jämfört med i en generalentreprenad. Denna studie undersöker skillnader i byggentreprenörers riskhantering mellan de två entreprenadformerna.

Riskhantering i byggbranschen är ett sätt att identifiera, belysa och hantera risker som kan uppstå i ett byggprojekt. Det är en del i arbetet mot en god projektekonomi. Ett sätt att styra risker, förebygga skador och ekonomiska förluster, men även ett sätt att ta tillvara på möjligheter. General- och totalentreprenader är två vanliga entreprenadformer i Sverige idag. Entreprenadformen påverkar parternas risk- och ansvarsfördelning i ett projekt, där entreprenören har ett större åtagande och en större riskexponering i en totalentreprenad jämfört med i en generalentreprenad.

De senaste åren har intresset för hållbarhet ökat enormt. Alltfler företag satsar på att bedriva och utveckla ett hållbarhetsarbete i syfte att erhålla konkurrensfördelar och tillfredsställa kraven från berörda intressenter. Forskningen inom hållbarhet har främst bidragit till ökad en förståelse för den externa kommunikationen av hållbarhetsarbetet, och lett till förbättrade rutiner för hur företag redovisar detta. De interna rutinerna och styrningen för hållbarhetsarbetet har däremot inte har uppmärksammat på samma sätt. Med hjälp av styrningen har företag potential att identifiera hot och möjligheter, förbättra kommunikation och innovation, samt mäta och följa upp resultat för hållbarhetsarbetet.

I stadsranden sker det fysiska mötet mellan vägar och gator samt mellan stad och land. Här sker även mötet mellan urbana och rurala ideal. Syftet i detta arbete är att identifiera och belysa de urbana och rurala ideal som ligger bakom vår uppfattning om stad och land. Dessa ideal står i fokus för den litteraturstudie som belyser det bipolära förhållandet mellan den pastorala naturliga landsbygden och den vitala kulturella staden. Bakgrunden till dessa ideal studeras samt hur gestaltningen och utvecklingen av stad och land påverkats av dessa ideal.

Successionsplanering handlar om att ha en strategi för att på sikt kunna ersätta chefspositioner inom en organisation. Arbetet inbegriper att identifiera vilka chefspositioner man kan komma att behöva ersätta på sikt, identifiera potentiella ersättare till dessa positioner och sedan genom olika insatser göra dessa kandidater redo.Denna undersökning syftar till att jämföra hur informanter från privat och kommunal sektor upplever att man arbetar med successionsplanering inom sina respektive organisationer.Vi undersöker om det finns likheter och skillnader mellan de två sektorerna gällande arbetet med detta och försöker förklara vad dessa skillnader kan bero på.Vi har intervjuat tio informanter från tio olika organisationer, fem från privat sektor och fem från kommunal sektor. En nyligen genomförd kvantitativ undersökning visar att många organisationer är missnöjda med hur arbetet med successionsplanering fungerar hos dem. Därför har vi valt att genomföra en kvalitativ studie inom samma ämne för att fördjupa oss i hur enskilda informanter upplever att det fungerar inom deras respektive organisation. Organisationerna i undersökningen skiljer sig åt storleksmässigt.De privata organisationerna tillhör dessutom olika branscher.De likheter mellan sektorerna som resultaten visar på, är att de flesta organisationer har något tillvägagångssätt för att identifiera potentiella chefskandidater och därefter göra dem redo att ta över en ledande position på sikt.

Sedan oktober 2011 sköter Sjukvårdens Larmcentral, SvLC, utalarmeringen av akuta sjukdomsfall som inkommer vid 112-samtal. Samtidigt infördes ett nytt medicinskt beslutsstöd för de sjuksköterskor som tar emot de akuta samtalen. Då orsaken till buksmärta är komplext och svårt att identifiera hos patienterna valdes just detta tillstånd för granskning.Syfte: Att undersöka om det medicinska beslutsstödet för sjuksköterskorna på SvLC i Uppsala län är en tillförlitlig hjälp i identifieringen av patienter med akuta buksmärtor, samt att undersöka om det fanns ålder-eller könsskillnader.Metod: En empirisk kvantitativ studie med en retrospektiv journalgranskning. Sammanlagt 151 patienter som ringt ambulans på grund av buksmärta och som av larmcentralen prioriterats som livshotande (prioritet 1) eller brådskande (prioritet 2) har granskats.Resultat: SvLC´s initiala bedömningar stämde väl överens med de prehospitala bedömningar sjuksköterskan i ambulans gjorde. Hos prio1-gruppen hade 48 % diagnostiserats buksmärta UNS, det vill säga buksmärta utan närmare specifikation, och hos prio 2-gruppen var det 40 % som fått samma diagnos.

Denna uppsats behandlar varför, hur och på vilket sätt fem personer - två kvinnor och tre män födda på 1980-talet - har sett på komediserien Friends; Vänner i svensk översättning. Materialet till uppsatsen utgörs av en transkriberad fokusgruppsintervju med de fem respondenterna, av vilken jag har gjort en tematisk analys. I uppsatsen söker jag även svar på vad serien har betytt för respondenterna, hur själva tittandet på serien har gått till samt huruvida detta kan ses som en medieritual såsom en sådan definieras av Nick Couldry i boken Media rituals ? A critical approach (2003).Uppsatsen tar avstamp i begreppet mediatization; medialisering i min svenska översättning, som av Johan Fornäs definieras som den process där media fyller mer och mer av vardagslivet, kulturen(1995: 1). En följd av medialiseringen är att kulturella texter blir allt viktigare för människors identitetskonstruktion, hur vi relaterar till varandra och vår kunskap om världen omkring oss (ibid.

Sammanfattning -  ?Mind the Gap?- En studie om samarbetet mellan byrå och kund.Seminarium: 31 maj 2012Institution: Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls-och teknikutvecklingKurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi med inriktning mot marknadsföring, 15 ECTSFörfattare: Alexandra Bergkvist, Jenny Bernhardsson, My Lundberg21 April 1988   11 December 1987   23 September 1988Handledare: Dan LinderExaminator: Cecilia LindhNyckelord: Arbetsprocess, kundrelation, gapet, dödvikt, spill, reklambyråProblem: Studien behandlar relationen mellan reklambyråer och deras kunder, vilka problem som kan uppstå i samarbetsprocessen samt hur det är möjligt att undvika problem och därigenom ge förslag på eventuella förändringar i samarbetet. Problemformuleringen bygger på att identifiera gapet i arbetsprocessenSyfte: Identifiera var gapet i arbetsprocessen mellan kunder och byråer består av.Frågeställning: Vad består gapet i arbetsprocessen mellan kunder och byråer av? När uppstår gap? På vilka sätt kan de berörda parterna minska gapet?Metod: I uppsatsen tillämpas en kvalitativ metod för att förstå vad gapet i arbetsprocessen består av. Studiens empiriska del utgörs av fyra personintervjuer, tre reklambyråer och en byråvalsrådgivare.