Under våra VFU ? perioder har vi uppfattat att elevernas intresse för religion är lågt.Syftet med denna studie är att granska sex gymnasieelevers tankar kring nyttan med religionsundervisningen i skolan och varför deras intresse kan uppfattas som lågt. I studien undersöks också hur elever uppfattar lärarens tydlighet kring meningen med religionsundervisningen, religion, livsåskådningar och etik. Med utgångspunkt i detta syfte granskar vi elevernas syn för att hitta, för läraren, nya förhållningssätt och undervisningsmetoder som kan gynna elevernas intresse och lärande.Undersökningen har utförts med hjälp av kvalitativa intervjuer, gjorda på sex elever på gymnasienivå. Det vi fann i undersökningen sammanställdes och transkriberades för att sedan kunna diskuteras i förhållande till teorier.Resultatet av denna studie påvisar att det finns en plats för religionsundervisning i skolan.

Arbetet spelar en central roll i livet för de flesta människor och vi spenderar större delen av vår vakna tid på arbetet. I denna uppsats definieras yrkesstolthet som en självupplevd känsla som gör att individen känner sig viktig och engagerad i sitt yrkesliv och i en organisation. För att förstå individens känsla av yrkesstolthet behöver ett par aspekter tas i beaktning. Undersökningsledarna har genomfört en kvantitativ studie med 122 deltagare, varav 79 kvinnor. Enkäten innehöll 25 påståenden angående yrkesstolthet, individens arbetsplatstrivsel och sociala relationer med en skala från ett till fem.

Jag har i min undersökning tittat närmare på vad Språktimmen är och vilka erfarenheter några förskollärare och 1-7 lärare som arbetar i f-1:or har av sitt arbete projektet. Studiens syfte är att låta de båda yrkesgrupperna komma till tals och utrycka sina erfarenheter och åsikter om Språktimmen och vilka mål de har med sin läs- och skrivundervisning.Arbetet bygger på intervjuer och enkätundersökningar med en grupp förskollärare och 1-7 lärare.I undersökningen har jag kommit fram till att det finns både likheter och skillnader i yrkesgruppernas uppfattningar. Jag har kommit fram till att Språktimmen kan anpassas för olika elevers behov och ge alla elever en engagerad läs- och skrivundervisning. Det framkom också att förskollärarna och 1-7 lärarna var över lag samstämmiga när det gällde uppfattningar om läs- och skrivundervisningen. Skillnaden ligger i att förskollärarna skattar emotionell utveckling högt och 1-7 lärarna lägger mer vikt vid systematisk träning av färdigheter.

Syftet med denna uppsats är att studera vem modelläsaren är och hur denne konstrueras i Veckorevyns ledartexter. Undersökningen utgår från den kritiska diskursanalysens teori samt begreppet modelläsare och svarar genom deltagaranalytiska verktyg på frågor rörande vem modelläsaren är, vad denne har för egenskaper och hur dessa tillskrivs modelläsaren.Materialet består av 12 ledartexter från Veckorevyn, producerade och publicerade under 2012 och 2013, som genom textanalytiska verktyg studerats för att se vilka identiteter, relationer och egenskaper som tillskrivs och konstrueras för den ideala läsaren, modelläsaren. Resultatet visar att modelläsaren, framförallt genom positionering till följd av nominalfrasbestämda vi och yrkes- och könsfokuserade deltagarpresentationer, är en kvinna som är kunnig och engagerad i samhälleliga problem men samtidigt är intresserad av karriär, skönhet och svenska kändisar m.m.Resultaten överensstämmer i mångt och mycket med liknande studier men uppvisar även vissa skillnader som kommenteras och diskuteras vidare i slutet av uppsatsen..

Den här uppsatsen handlar om motivation i arbetslivet och hur chefer och medarbetare ser på detta fenomen. Det vi tar upp är hur organisationen påverkar och vilken inverkan kommunikation och ledarskap har på motivationen. Uppsatsen inleds med hur en offentlig organisation kan se ut och betydelsen av målformulering för de som arbetar inom organisationen. Därefter tar vi upp relevanta motivationsteorier och går in på vad motivation är. De två sista delarna tar upp hur kommunikation och ledarskap påverkar motivationen hos medarbetarna. Vi valde att göra vår undersökning på en kommunal förvaltning som har till uppgift att motivera klienter till egenförsörjning.

Hur medborgarna kan påverka sin närmiljö och den lokala utvecklingen genom den översiktliga planeringen står i centrum för detta examensarbete. För att undersöka saken har en studie gjorts på tre öar utan broförbindelse i den svenska skärgården. Öarna Koster i Strömstads kommun, Dyrön i Tjörns kommun och Holmön i Umeå kommun skiljs åt, till viss del, vad gäller befolkningasantal, yta och avstånd till fastlandet medan likheten består av beroendet av färjeförbindelser och en starkt engagerad befolkning. De bofasta visar dessutom upp, genom hemsidor och litteratur, sitt medborgerliga engagemang för lokala utvecklingsfrågor. Med hjälp av respektive kommuns översiktsplan / fördjupning av översiktsplanen samt information från respektive lokal utvecklingsgrupp har jag följt processen från vison till genomförande. Dessutom har jag tittat på hur de lokala utvecklingsgrupperna och samarbetet med kommunerna har fungerat..

Det övergripande syftet är att beskriva hur och kartlägga varför ideella idrottsföreningar väljer att outsourca sin ekonomifunktion. Studien ska även öka kunskapen för de effekter outsourcing av ekonomifunktionen medför på den ekonomiska- respektive den sportsliga delen av de ideella idrottsföreningarnas verksamhet. Sammanfattningsvis ska studien också ge rekommendationer till idrottsföreningar som står inför valet att outsourca sin ekonomifunktion. Detta gjordes genom en kvalitativ forskningsmetod där primära källor utgjorts av intervjuer med sex personer verksamma i olika ideella idrottsföreningar. Kända referenser om outsourcing för företag samlades in för att kunna ställas i relation till svaren.

The aim of this study was to reach a better understanding of voluntary work and its possible influence on the work role. Based on a phenomenological approach, five voluntary workers from the leisure field were interviewed. The interpretation of the empirical data was based on the Humanistic psychology and its theories about personality, self-realization, motivation and emotion. The results show that the motive behind the voluntary engagement varied amongst the participants and all of them stated more than one motive. However, social motives, wanting to learn more and develop their skills and also wanting to help others, were the most frequent motives among the participants. In the light of the theoretical background for this study, these motives can be understood as being due to the need of self-realization and appreciation from others, and also a wish to reach an ideal self.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vad som motiverar de som volontärarbetar inom fritid och hälsa samt att se om motivationerna skiljer sig beroende på tid som volontär. En webbenkät med frågor tagna från Volunteer functions inventory (VFI) och Basic need satisfaction at work scale (BNS) skickades ut till 220 volontärarbetare för att få svar på frågorna: Vilka motivationsfaktorer är bäst uppfyllda hos volontärarbetarna och förändras dessa över tid? Resultatet visade enligt VFI att Värderingar, det osjälviska hos människan, Förståelse, viljan att söka nya kunskaper, och Förstärkning, egenutveckling, har högst värden hos volontärerna. Vad gäller BNS så visade resultatet att Kompetens, förståelse för och delaktighet i sin omgivning, var bäst uppfyllt följt av Samhörighet, upplevelsen att tillhöra en viss social miljö. Enligt VFI har tiden som volontärarbetare inget samband med motivationsfaktorerna medan BNS visade att alla faktorer minskade men motivationsfaktorn Samhörighet sjönk mest.

Examensarbetet bygger på 10 intervjuer av verksamma pedagogerna ifrån två skolor som finns i två medelstora kommuner i Skåne. Jag har valt pedagoger i två skolor för att se om det finns skillnad i var och hur man tillämpar arbetet med individuell inlärning utifrån vad som står i läroplanen, Lpo 94. Undersökningen bygger på svar om hur pedagoger arbetar med den individuella inlärningen hos eleverna. I studien framkommer varierande resultat i hur pedagoger använder sig av olika individuella inlärningsstilar i sin undervisning. Det var oftast fler hinder än möjligheter som gjorde att arbetet med individuell inlärning var svår att genomföra enligt de intervjuade pedagogerna.

Forskning pekar på att engagerad personal är mer produktiv, positiv och har bättre hälsa än oengagerad. Socialt stöd har i tidigare forskning visat sig ha en buffrande effekt på bland annat stress samtidigt som chefers stöd har visat sig vara en viktig komponent för anställdas hälsa och engagemang. Syftet med föreliggande studie är att undersöka om det finns samband mellan socialt stöd och work engagement. En enkät delades ut till anställda (N=561) på ett revisionsföretag. Ett positivt signifikant samband mellan socialt stöd och work engagement påvisas.

När man släpper ett datorprogram som öppen källkod innebär det att man låter användarna använda programmet fritt. Dessutom får de göra förändringar av programmet. Normalt präglas dessa program av ideellt arbete. Nu finns det även företag som använder öppen källkod till sina produkter. Frågan som utreds är hur företag kan tjäna på detta när de låter användare använda programmet gratis.För att studera detta har databasföretaget MySQL undersökts.

Titel: Konsten att bygga ett varumärke ? vet experter bäst? Inlämningsdatum: 080519Kurs: Kandidatuppsats 15 hpFörfattare: Pernilla Enqvist; 830720 Maria Lindroth; 850802 Handledare: Ulf Ågerup Problem: Hur har kommunikations- och eventbyråer arbetat med uppbyggnaden av företagets varumärke?Syfte: Vår uppsats syftar till att undersöka hur företag, kommunikations- och eventbyråer, som hjälper andra företag att bygga upp sina egna varumärken själva har hanterat sin egen varumärkesuppbyggande process. Genom varumärkesuppbyggande teorier ska vi undersöka om kommunikations- och eventbyråers arbetssätt kan härledas till dessa.Metod: I denna undersökning tillämpas en kvalitativ metod. Den data som insamlats är av deduktiv karaktär samt av både sekundär och primär art. Sekundärdata genom en litteraturstudie och primärdata genom intervjuer.Slutsatser: Genom engagerad och kunnig personal som levererar hög kvalitet på tjänsterna som kommunikation- och eventbyråerna tillhandahåller har de fått rekommendationer som lett till vidare uppdrag och ett gediget nätverk..

Studiens syfte var att med fokus på frivilligt arbete inom social omsorg och med hjälp av BRIS telefonjouarers egna berättelser, få en bild om vad som motiverade människor som arbetade frivilligt. Studiens frågeställningar var följande: Vad motiverade människor till frivilligt arbete på BRIS? Varför valde man att arbeta på just BRIS och inte någon annan ideell organisation? Varför valde man att engagera sig ideellt och inte professionellt i någon organisation inom liknande område? Fanns det några gemensamma nämnare bland telefonjourarna på BRIS? Studien skapades med hjälp av en kvalitativ metod. Vi intervjuade sju telefonjourare och med stöd av deras berättelse, försökte vi få en bild om motivationen bakom deras frivilliga arbete på BRIS. Vidare analyserade vi den samlade empirin med hjälp av ?meningskoncentrering?.

Studiens syfte var att med fokus på frivilligt arbete inom social omsorg och med hjälp av BRIS telefonjouarers egna berättelser, få en bild om vad som motiverade människor som arbetade frivilligt. Studiens frågeställningar var följande: Vad motiverade människor till frivilligt arbete på BRIS? Varför valde man att arbeta på just BRIS och inte någon annan ideell organisation? Varför valde man att engagera sig ideellt och inte professionellt i någon organisation inom liknande område? Fanns det några gemensamma nämnare bland telefonjourarna på BRIS? Studien skapades med hjälp av en kvalitativ metod. Vi intervjuade sju telefonjourare och med stöd av deras berättelse, försökte vi få en bild om motivationen bakom deras frivilliga arbete på BRIS. Vidare analyserade vi den samlade empirin med hjälp av ?meningskoncentrering?.