Vårt syfte med den här uppsatsen har varit att undersöka föräldrars förväntningar på skolan, eftersom vi som blivande lärare tillsammans med elevernas föräldrar vill skapa ett gott samarbete. Vi har valt att göra en kvalitativ studie och har använt oss av semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Valet av semistrukturerade intervjuer innebar att vi fick öppna och nyanserande svar utifrån föräldrarnas erfarenheter. Resultatet av vår intervjustudie visar att föräldrarnas förväntningar ofta var kopplade till det sociala, det vill säga föräldrarna ville att barnen skulle vara trygga, ?må bra? och utvecklas både kunskapsmässigt och socialt.

Detta är en diskursanalytisk studie som undersöker hur diskurser om ansvar för skydd för våldsutsatta kvinnor konstrueras bland politiker och tillsynsmyndigheter och vilka följder dessa diskurser får i den sociala praktiken. Jag har kartlagt diskurser inom officiella dokument från regeringen och tillsynsmyndigheter. Det förekommer motsättningar och spänningar både inom och mellan diskurserna vilket medför att ansvarsfrågan blir otydlig och ansvaret förskjuts från staten till kommunerna och slutligen till frivilligorganisationerna. När jag kopplar samman diskurserna med Connells teorier om könsordning blir det tydligt att se att våldsutsatta kvinnor är en oönskad målgrupp med låg status och låg prioritet och att ingen officiellinstans önskar att ansvara för deras skydd. Det ses som en självklarhet att de ideellt drivna kvinnojourerna står för en övervägande majoritet av det skydd som finns tillgängligt för våldsutsatta kvinnor.

Denna C-uppsats handlar om särskrivningar i Internet-annonser. Uppsatsen innehåller två olika undersökningar: en frekvensundersökning och en attitydundersökning. I frekvensundersökningen har jag valt ut 100 företagsannonser från www.blocket.seoch räknat antal särskrivningar, vilket visade sig vara 41 till antalet. De 41 särskrivningarna var fördelade över 24 annonser, bestående av hela 36 substantiv samt 3 adjektiv, 1 verb och 1 adverb. Även tidigare forskning talar entydigt för att substantiv är den ordklass som särskrivs allra mest, eftersom de ingående leden gärna ses som enskilda enheter.

Vårt mål med detta arbete har varit att få reda på hur vi kan inspirera elever till att arbeta med poesi. För att komma fram till ett resultat i denna fråga har vi läst litteratur, analyserat läromedel samt samtalat med svensklärare som arbetar med poesi i år 7.Vi har genom vårt arbete kommit fram till att läraren är den största och viktigaste inspirationskällan för eleverna. Utan en engagerad lärare infinner sig inte den rätta poetiska stämningen. Läromedel kan också vara till viss hjälp som inspiration, men då gärna i form av en nypresentation av läraren. Via vår läromedelsanalys har vi nämligen sett att många läromedel, p.g.a.

Det egna modersmålet utgör kärnan i en individs identitet och är centralt för känslan av social och kulturell tillhörighet. Särskilt viktigt blir det egna språket i mötet med en ny kultur och ett nytt språk. Att få använda sitt modersmål i det mötet kan bli en säker väg in i allt det nya. Många andraspråksforskare menar att det råder stor enighet inom forskningen idag om modersmålets viktiga betydelse för flerspråkiga elevers kunskapsutveckling och andraspråksinlärning.                      Syftet med följande arbete är att via en kvalitativ metod studera, beskriva och analysera en språkinlärningsmodell, MBV, modersmålsbaserad svenskundervisning för invandrare, söka likheter och skillnader mellan MBV och alfabetiseringsverksamheten på Vallbacksskolan i Gävle samt visa på några möjliga utvecklingsområden för den alfabetisering som jag är engagerad i. Om en analfabet får instruktioner och förklaringar på sitt modersmål ökar förståelsen i inlärningen och både modersmålet och andraspråket utvecklas positivt. En modersmålslärare skulle kunna ge eleverna en djupare förförståelse till presenterade ord och begrepp.

Syftet med uppsatsen är att analysera ledarskapet i den ideella organisationen Friskis&Svettis med avseende på incitament för formella och informella ledare samt hur dessa ledare motiveras. Författarna vill även jämföra olika lokala Friskis&Svettisföreningar för att se om det finns några skillnader i dessa avseenden. I uppsatsen har sekundär data i form av litteratur om ledarskap och motivation samt dokument gällande Friskis&Svettis legat till grund för studien. Empirin har insamlats genom semistrukturerade intervjuer. Respondenterna valdes ut genom ett bekvämlighetsurval där vi avgränsat oss till tre Friskis&Svettisföreningar i Stockholmsområdet.

Stora delar av dagens arbetsliv utgörs av flexibla arbeten, särskilt inom tjänstemannasektorn,vilket innebär att medarbetaren själv styr, kontrollerar och ansvarar för sitt arbete vad gäller när,var och hur arbetet ska utföras. Utifrån detta syftar vår uppsats till att studera hur medarbetareinom HR-branschen upplever villkoren i dagens gränslösa arbetsliv och hur medarbetarnahanterar dessa villkor i sitt dagliga arbete. Med en fenomenografisk utgångspunkt fokuserasundersökningen till individers uppfattning och vi har ett förståelseinriktat angreppssätt i studien.Vidare är studien kvalitativ och empirin hämtas från kvalitativa intervjuer med åtta medarbetareinom HR-branschen. Resultatet visar att det nya arbetslivet ställer krav på medarbetarna attsjälva organisera arbetet, identifiera sina arbetsuppgifter samt initiera samarbeten med såvälkunder som kollegor för att utföra arbetet. Medarbetaren förväntas även vara flexibel och kunnaarbeta mer efter företagets behov såväl som ständigt utvecklas och anpassa sig till förändringarav arbetssätt.

Detta examensarbete syftar att undersöka vad det är som gör att eleverna känner sig motiverade eller omotiverade och vilka faktorer som påverkar deras skolmotivation inom SO-ämnena i grundskolans senare år. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om motivation. För att uppnå studiens syfte har jag genomfört semistruktuerade kvalitativa intervjuer i en fokusgrupp av sex elever i årskurs 7-9. Intervjufrågorna grundas på studiens frågeställning: Vilka faktorer påverkar elevers skolmotivation inom SO-ämnena i grundskolans senare år? Svaret på frågeställning har sökts dels i litteratur dels i intervjuer med elever.

Syftet med uppsatsen har varit att redogöra för vuxna andraspråkselevers erfarenheter av ett litteraturprojekt om Vilhelm Mobergs roman Invandrarna. Metoden är främst kvalitativ med kvantitativa inslag. Studien har genomförts inom den ordinarie klassrumsundervisningen. Informanterna är tretton vuxenelever med skild kulturell bakgrund, och samtliga studerar gymnasiekursen Svenska som andraspråk 2.  Undersökningsmaterialet har varit deras produktion i samband med uppgifterna de har fått i undervisningen, d.v.s.

I Järvaområdet finns ett par områden med omfattande utanförskap. Rinkeby, Tensta och Husby har de senaste åren drabbats av flera upplopp där våld och hot mot samhällsföreträdare förekommit. Social oro är ofta en benämning på anlagda bil- och skolbränder, stenkastning mot myndighetsutövare, skadegörelse, hot och våld mot tjänstemän, samt upplopp.Syftet med studien är att få en förståelse för hur yrkesverksamma och boende i Järvaområdet uppfattar social oro. Studien avgränsar sig endast till de områden i Järvaområdet, Stockholm som drabbats av omfattande social oro, i detta fall Rinkeby, Tensta och Husby. Studien utgår från djupintervjuer med poliser, politiker och boenden.

Denna fallstudie utreder hur ett företag expanderar via ett innovativt projekt. Genom observationer, intervjuer och återberättelser har studien en etnografisk ansats för att skapa en bild av hur ett sådant projekt kan gå till och hur dess olika processer ser ut. Syftet med studien är att utifrån begreppen: innovation, projekt, projektledning och kunskapsöverföring analysera hur företaget Josephssons genomfört lanseringen av Josephssons Webshop och på vilket sätt det pågående innovativa projektet e?handel genomförs. Författarna har genom en litterär fördjupning av de olika begreppen skaffat sig en teoretisk referensram som sedan använts för att analysera det empiriska materialet.

Näsåker och Resele är två bygder där man nyligen öppnat flyktingboenden. I samband med detta har det skett en organisering i civilsamhället och man har bildat Näsåkers Integrationsgrupp och Reseles Asylgrupp. Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur den här organiseringen har gått till, hur verksamheten ser ut idag och vilka utmaningar de engagerade möter. Samt att koppla samman detta med begreppet resiliens för att se möjliga vinster för bygderna. De engagerade har under sin organisering varit enormt flexibla och an-passat verksamheten efter både de lokala förutsättningarna och de asylsökandes behov.

Jag har valt att undersöka hur tre stycken förskollärare i en mellanstor kommun arbetar med musik i verksamheten för att främja språk hos barn. De flesta förskolor i Sverige sjunger och spelar tillsammans med barnen i stor utsträckning. Syftet med undersökningen var att undersöka ifall dessa pedagoger var medvetna om musikens förmåga att främja språk. Ifall medvetenheten fanns ville jag granska hur samt varför de planerar och genomför sina musiksamlingar i avsikt att öka språket hos barn. Som metod har jag använt mig utav kvalitativa intervjuer.

Blivande historielärare kommer att ställas inför utmaningen att för första gången lägga upp historieundervisningen. Frågor som hur undervisningen kan läggas upp, vilket stoff ska användas och hur undervisningen kan genomföras, kommer säkerligen att ställas. Syftet med denna uppsats är således att bland annat utifrån en intervjustudie med fem verksamma historielärare inom gymnasieskolan, utveckla kunskap om hur undervisningen kan läggas upp i en Historia A-kurs på gymnasiet. Ännu ett syfte är att vi vill ta del av några historielärares synpunkter på historia som ett blivande kärnämne 2007.Vår undersökning visar bland annat att det finns många faktorer som lärare måste ta hänsyn till när de lägger upp sin undervisning. Till exempel är tiden en av de faktorer som man måste ta hänsyn till när man planerar, att vara flexibel och inte planera för ?tajt?.

I dag vårdas personer med svår sjukdom i livets slut ofta i hemmet med stöd av hemtjänst, närstående och distriktssköterskor. Syftet med denna intervjustudie var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att ge omvårdnad i hemmet till äldre personer med svår sjukdom i livets slut. I studien har sex distriktssköterskor intervjuats. Intervjutexten har analyserats med en kvalitativ tematisk innehållsanalys. Analysen resulterade i ett tema: Att vara närvarande, vilket innehåller fyra kategorier: Att känna tillfredställelse: Att ge trygghet: Att inse betydelsen av närståendes närvaro och Att känna sig otillräcklig.