SammanfattningUppsatsen beskriver konflikten mellan elefanter och människor kring Tarangire nationalpark. Som är en park som är mycket känd för mängden elefanter som de har, så det är ett växande problem. Själva fokusen ligger på hur elefanterna förstör för de lokala befolkningen och vad som kommer hända om elefanterna får fortsätta att öka i antal som de gör nu. Uppsatsen ska undersöka vad man kan göra för att bevara det vilda djurlivet i synnerhet elefanterna, men samtidigt skydda jordbrukare mot elefanter som äter upp och förstör deras grödor.Men genom att befolkningen i Tanzania ökar gör det att människor flyttar allt närmare Tarangire nationalpark och dom korridorer som djuren använder för deras traditionella vandringar. Allt detta skapar stora problem genom att djurens habitat minskar, vilket resulterar i att bland annat elefanterna orsakar stora skador på jordbrukarnas fält, genom att de äter upp grödor eller trampar sönder grödorna.Alla jordbrukare kring Tarangire nationalpark hade detta problem och många kände en uppgivenhet eftersom ingen hjälpte dem, verken nationalparkerna eller regeringen.

Denna rapport syftar att undersöka de risker och konsekvenser som uppstår för samhället och närområdet vid en brand i yttre bränslehantering hos Smurfit Kappa Kraftliner i Piteå. Yttre bränsle i denna rapport syftar på biobränsle, bark, flis, returpapper och massaved. Vid en brand bildas en mängd olika ämnen och partiklar, styrt av temperatur och vilket material som brinner. Om dessa brandgaser sprids över bebodda områden är det av stor vikt att veta omfattningen av de risker och eventuella skador som lokalbefolkningen utsätts för. De rådande väderförhållanden är en stor faktor för spridningens omfattning.Ett företag i Sverige är enligt lag skyldigt att ha ett adekvat säkerhetsarbete och själva kunna hantera de risker som de själva medför.

Miljön på en intensivvårdsavdelning är utformad för att vårda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet är fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter på samma sal och personal som ständigt närvarar i rummet. Närstående har en stor betydelse för patienten och de har behov av att få vara nära, få information och känna delaktighet när deras anhörige är svårt kritiskt sjuk. Intensivvårdsmiljöns påverkan på den närståendes besök är viktigt att lyfta fram för att kunna möta närståendes önskan att vara nära samt skapa en vårdande miljö där både patientens och närståendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvårdsmiljön.

Detta examensarbete handlar om hur ersättning kan bestämmas då en tidigare oupptäckt fast fornlämning måste bevaras på upptäcktsplatsen. Syftet med arbetet är att undersöka och ge förslag på hur ersättning skulle kunna bestämmas. Då det inte finns någon rättspraxis och området är relativt outforskat kan detta arbete användas som vägledning till ersättningsfrågan i 2 kap. 15 § lag (1988:950) om kulturminnen m.m.De frågor som besvaras är: Vad ska ersättas när 2 kap. 15 § lag (1988:950) om kulturminnen m.m.

Allt eftersom målet om ett hållbart ekologiskt samhälle vävts in i den svenska lagstiftningen har rättigheten att bruka jordens naturresurser också inneburit en ökad skyldighet att bevara och avhjälpa de skador som uppstått på grund av människans exploatering. Möjligheten att kunna ställa den ansvarige förorenaren till svars ökar tack vare en strängare samt tydligare lagstiftning och eftersom att avhjälpandeprojekt ofta är mycket kostsamma och tidskrävandegynnas samhället av att sträva efter en sådan lagstiftning. I uppsatsen utreds hur långt detta ansvar för avhjälpande av förorenade områden sträcker sig samt vad som händer med de områden där ingen ansvarig finns att rikta föreläggande mot. I enlighet med principen om att förorenaren betalar är det i första hand den ansvarige verksamhetsutövaren eller i andra hand fastighetsägaren som står för kostnaden men i praktiken är läget mer komplicerat, vilket vi kommer lägga fokus på i denna uppsats. De faktiska problem som kan uppstå efter gruvverksamhet handlar inte bara om ansvaret utan även om de åtgärder för avhjälpande som blir aktuella.

Den här studien bygger på semistrukturerad intervjuer med föreståndare inom föräldrakooperativa daghem för att analysera vad styrformen har för påverkan på ledarskapet och hur detta utövas. Bakgrunden till studien är en undran i varför föreståndare uppfattar relationen till föräldrar inom den föräldrakooperativa barnomsorgen som problematisk. Det grundläggande antagandet utgår därmed ifrån att själva organisationsformen med dess styrning utgör ett pedagogiskt problem där frågor som roller, makt och social identitet blir aktuellt i utövandet av ledarskapet. Studien har visat att såväl föreståndare som föräldrar innehar multipla roller. Detta leder inledningsvis till problem för föreståndaren som får svårigheter med att läsa av olika sammanhang och vad som förväntas av dem.

Syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva hur verkligheten ser ut i Uganda utifrån FN:s millenniemål nummer 7- säkra en hållbar utveckling. Syftet är också att ta reda på om det skett några klimatförändringar och hur dessa i så fall påverkar landets hållbara utveckling. Med millenniemål nummer 7 avgränsas uppsatsen till några utvalda indikatorer. Begreppet hållbar utveckling förklaras ur ett holistiskt perspektiv. Konsekvenser av klimatförändringar riktar sig mot nederbörd och temperatur kopplat till jordbruk. För att uppnå syftet genomfördes en enkätundersökning samt intervjuer under en resa till Uganda i februari 2012.

Miljön på en intensivvårdsavdelning är utformad för att vårda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet är fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter på samma sal och personal som ständigt närvarar i rummet. Närstående har en stor betydelse för patienten och de har behov av att få vara nära, få information och känna delaktighet när deras anhörige är svårt kritiskt sjuk. Intensivvårdsmiljöns påverkan på den närståendes besök är viktigt att lyfta fram för att kunna möta närståendes önskan att vara nära samt skapa en vårdande miljö där både patientens och närståendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvårdsmiljön.

Varje år i Sverige sker ca 24 000 skallskador på grund av yttre trauma och 30 000 strokeskador. Ett betydande antal får sekundära skador på grund av den ökade vattenhalten kring den skadade hjärnvävnaden. Föreslagen metod är att inducera vattenflöde från skadad till frisk vävnad baserat på teorin om elektroosmotiskt flöde. Teorin bakom elektroosmotiskt flöde är att ett flöde induceras då en spänning läggs över ett medium. Elektroosmotiskt flöde tillämpas i industrin och kallas då electro-osmotic dewatering (EOD).

Fallolyckor är en vanlig orsak till skador hos äldre vilket leder till stort lidande för den enskilde. Dessutom medför fallolyckor hos äldre stora kostnader för samhället. När antalet äldre ökar så kommer också lidandet och kostnaderna orsakade av fallolyckor att öka. Sjuksköterskor har ett ansvar i sitt omvårdnadsarbete att förebygga fallolyckor. Vårt syfte med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av fallpreventivt arbete hos äldre på särskilt boende.

I Sverige har personer som saknar tillstånd att vistas i landet, så kallade papperslösa, sedan den 1 juli 2013 laglig rätt till både skolgång och viss sjukvård. Men att som papperslös få tillgång till skydd undan våld förefaller däremot svårt. Detta slår särskilt hårt mot papperslösa kvinnor, som till följd av sitt kön, juridiska status och som invandrare löper särskilt hög risk att utsättas för olika former av våldsbrott.  Syftet med den här studien är därför att undersöka huruvida Svenska staten både utifrån internationella åtaganden och nationell lagstiftning kan anses ålagd att även tillhandahålla skydd för våldsutsatta papperslösa kvinnor. Parallellt ämnar studien undersöka lagens tillämpning och hur kvinnornas möjlighet till skydd ser ut i praktiken. En geografisk avgränsning har gjorts till Stockholm, Göteborg och Malmö samt till att främst studera möjlighet att tillgå skyddat boende.

Uppdragsgivaren, Erik Larssons Byggnads AB, utför skadereglering på uppdrag av flera olika försäkringsbolag i Tranemo, Svenljunga och Ulricehamn kommun. Året 2008 var företaget involverat i sammanlagt 104 försäkringsskador.Den ersättning som tillfaller Erik Larssons Byggnads AB grundar sig i det närmaste uteslutande på de kostnader kalkyleringsprogrammen MEPS och WinBygg 2000 beräknat.Examensarbetet är en studie om användandet av de olika kalkylprogrammen i kombination med respektive avtal haft betydelse för lönsamheten vid skadereglering. Skillnader mellan programmens kalkyler samt hur dessa överensstämmer med verkligt utfall undersöks. Brister i nuvarande arbetssätt kartläggs och förbättringar föreslås.Målet är att resultat och slutsatser skall kunna vara en hjälp vid framtida kalkylering och upphandling av skadeuppdrag - att lönsamheten på så sätt kan förbättras för Erik Larssons Byggnads AB.En fullständig inventering av företagets skadekalkyler genomfördes. Vid denna delades skador från varje försäkringsbolag in i skadetyp, omfattning och kostnad.

Miljön på en intensivvårdsavdelning är utformad för att vårda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet är fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter på samma sal och personal som ständigt närvarar i rummet. Närstående har en stor betydelse för patienten och de har behov av att få vara nära, få information och känna delaktighet när deras anhörige är svårt kritiskt sjuk. Intensivvårdsmiljöns påverkan på den närståendes besök är viktigt att lyfta fram för att kunna möta närståendes önskan att vara nära samt skapa en vårdande miljö där både patientens och närståendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvårdsmiljön.

Miljön på en intensivvårdsavdelning är utformad för att vårda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet är fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter på samma sal och personal som ständigt närvarar i rummet. Närstående har en stor betydelse för patienten och de har behov av att få vara nära, få information och känna delaktighet när deras anhörige är svårt kritiskt sjuk. Intensivvårdsmiljöns påverkan på den närståendes besök är viktigt att lyfta fram för att kunna möta närståendes önskan att vara nära samt skapa en vårdande miljö där både patientens och närståendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvårdsmiljön.

Miljön på en intensivvårdsavdelning är utformad för att vårda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet är fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter på samma sal och personal som ständigt närvarar i rummet. Närstående har en stor betydelse för patienten och de har behov av att få vara nära, få information och känna delaktighet när deras anhörige är svårt kritiskt sjuk. Intensivvårdsmiljöns påverkan på den närståendes besök är viktigt att lyfta fram för att kunna möta närståendes önskan att vara nära samt skapa en vårdande miljö där både patientens och närståendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvårdsmiljön.