Denna uppsats uppmärksammar fenomenet volontärturism som anses vara mer utav en välgörande form av resa, där volontärer anmäler sig frivilligt att arbeta ideellt med olika projekt runt om i världen, en turismform som är ömsesidigt fördelaktig för båda parter. Volontärer reser själva eller med en organisation till olika länder för att erbjuda sin tid och hjälp i olika projekt, bland annat för att få erfarenhet och en upplevelse i retur.Syftet med denna studie är att begreppsliggöra vad volontärturism är och dess innebörd, samt undersöka hur en volontärturists vardag ser ut, innefattande deras arbetsuppgifter, förpliktelser och upplevelser i Kenya. Sedermera undersöker vi även volontärturisternas förväntningar kontra den faktiska upplevelsen på deras resa till värdnationen.  För att få svar på vårt syfte och frågeställningar har vi genomfört intervjuer med åtta volontärer, varav två skedde på plats i Nairobi, Kenya, samt sex intervjuer per mail. Vidare genomfördes intervjuer med två olika volontärorganisationer, nationella samt internationella. Organisationerna som intervjuades var ICYE och PeaceWorks.

Denna uppsats uppmärksammar fenomenet volontärturism som anses vara mer utav en välgörande form av resa, där volontärer anmäler sig frivilligt att arbeta ideellt med olika projekt runt om i världen, en turismform som är ömsesidigt fördelaktig för båda parter. Volontärer reser själva eller med en organisation till olika länder för att erbjuda sin tid och hjälp i olika projekt, bland annat för att få erfarenhet och en upplevelse i retur.Syftet med denna studie är att begreppsliggöra vad volontärturism är och dess innebörd, samt undersöka hur en volontärturists vardag ser ut, innefattande deras arbetsuppgifter, förpliktelser och upplevelser i Kenya. Sedermera undersöker vi även volontärturisternas förväntningar kontra den faktiska upplevelsen på deras resa till värdnationen.  För att få svar på vårt syfte och frågeställningar har vi genomfört intervjuer med åtta volontärer, varav två skedde på plats i Nairobi, Kenya, samt sex intervjuer per mail. Vidare genomfördes intervjuer med två olika volontärorganisationer, nationella samt internationella. Organisationerna som intervjuades var ICYE och PeaceWorks.

Denna uppsats uppmärksammar fenomenet volontärturism som anses vara mer utav en välgörande form av resa, där volontärer anmäler sig frivilligt att arbeta ideellt med olika projekt runt om i världen, en turismform som är ömsesidigt fördelaktig för båda parter. Volontärer reser själva eller med en organisation till olika länder för att erbjuda sin tid och hjälp i olika projekt, bland annat för att få erfarenhet och en upplevelse i retur.Syftet med denna studie är att begreppsliggöra vad volontärturism är och dess innebörd, samt undersöka hur en volontärturists vardag ser ut, innefattande deras arbetsuppgifter, förpliktelser och upplevelser i Kenya. Sedermera undersöker vi även volontärturisternas förväntningar kontra den faktiska upplevelsen på deras resa till värdnationen.  För att få svar på vårt syfte och frågeställningar har vi genomfört intervjuer med åtta volontärer, varav två skedde på plats i Nairobi, Kenya, samt sex intervjuer per mail. Vidare genomfördes intervjuer med två olika volontärorganisationer, nationella samt internationella. Organisationerna som intervjuades var ICYE och PeaceWorks.

Sedan introduktionen 1992 har Balanced Scorecard blivit ett alltmer använt ekonomiskt styrsystem i större vinstdrivande företag. Däremot har Balanced Scorecard mer sällan använts i icke-vinstdrivande företag. Få ideella verksamheter använder sig av detta styrmedel, trots att det skulle kunna passa deras organisation bättre, just på grund av att det fokuserar mindre på finansiella mått. När det gäller icke-vinstdrivande organisationer är budget som enda styrsystem oftast inte optimalt. Används endast budget föreligger en risk att alltför stor vikt läggs vid kortsiktiga istället för långsiktiga mål.Med detta i åtanke är det troligt att även en icke-vinstdrivande organisation kan ha nytta av ett Balanced Scorecard, men att det borde utformas på ett annat sätt..

I denna C-uppsats har vi undersökt hur ideella arrangemang av svenska festivaler går till. Vi har valt ut Hultsfredsfestivalen i Hultsfredskommun och Skogsröjet i Finspångskommun för att kunna analysera debatten kring festivaler i det lokala och nationella medianätverken samt även hur samarbetet mellan kommun och festival har utvecklats. Vi utgick från teorier av Andy Bennett där han diskuterar vikten av festivaler kopplat till ungdomskultur och att en festival är så mycket mer än bara en plats att lyssna på musik, som även stöttades upp av andra teorier av bland annat Kirstie Jamieson. Vi genomförde en analys och jämförde de teorier vi utgick ifrån med den historiska utvecklingen av festivalerna, för att sedan kunna se vad festivalerna har bidragit till i respektive ort som de äger rum på. En fråga som vi har utgått ifrån är om festivaler har utvecklats till den grad att de idag kan ses som kulturarv.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares och förskolechefers uppfattningarkring begreppet barn i behov av särskilt stöd. De forskningsfrågor som ställdes var Hurresonerar förskollärare/chefer kring begreppet ?barn i behov av särskilt stöd?? Vilkauppfattningar har förskollärarna/förskolecheferna gällande sina uppdrag kring barn i behovav särskilt stöd? För att undersöka dessa frågor användes kvalitativa intervjuer som metod.Resultatet visade att begreppet ?barn i behov av särskilt stöd? uppfattas som brett och svårt attdefiniera då begrepp som ?normalt? och ?avvikande? är begrepp som inte är tydligtavgränsade. Resultatet visade att samtliga förskolechefer ansåg sig ha ett nära samarbete ochen bra inblick i verksamheten samtidigt som inte alla pedagogerna upplevde det så..

Syftet med uppsatsen var att beskriva och analysera organisationsformen inom den ideella dansföreningen Hamboringen med särskilt fokus på kommunikation och ansvarsfördelning. Uppsatsen har sin upprinnelse ifrån en förfrågan från föreningen där de ville ha hjälp med att se över föreningens organisationsform. I studien användes det strukturella och det symboliska perspektivet. Det förstnämnda perspektivet har sitt fokus på hur organisationer strukturellt är uppbyggda, medan det symboliska perspektivet fokuserar på hur symboler används för att stärka sammanhållningen inom organisationer. Vid sidan om dessa två teorier vävdes klassisk organisationsteori och nutida studier om ideella föreningar in i arbetet för att kunna få svar på studiens frågor.

Syftet med undersökningen var att studera huruvida psykologiska faktorer påverkar skaderisken för elitfotbollsspelande damer. Detta inkluderade också att undersöka sambandet mellan dagliga stressorer och uppkomsten av idrottsskador. Totalt deltog 42 kvinnliga fotbollsspelare i åldrarna 16-25 år. Via en prospektiv design inkluderades en förmätning med hjälp av enkäterna LESCA, SSP, Fotball Worry Scale samt Brief COPE. I tretton veckor fyllde sedan deltagarna i enkäten Daily Hassle Scale.

Kvinnovåld är stort problem som berör oss alla. Trots att vi befinner oss i en tid där jämlikhet mellan könen är en viktig fråga, så slås årligen ett stort antal kvinnor ihjäl i Sverige av en närstående man. I samhället finns det ideella och statliga organisationer som jobbar mot kvinnovåld. Det är framför allt socialtjänsten och kvinnojouren som är de mest kända och framträdande aktörerna. Dessa organisationer har till uppgift att stödja och hjälpa kvinnan att ta sig ur ett misshandelsförhållande.

Syftet med undersökningen är att undersöka skillnader och likheter i motivation mellan ideellt och kommersiellt ledarskap genom att beskriva och analysera hur ledare i sex organisationer arbetar med motivation.Fottler (1981) visar på de skillnader som finns mellan dessa organisationstyper. Vidare beskrivs Herzbergs (1964 tvåfaktorsteori som behandlar hur medarbetare kan motiveras genom antingen inre- eller yttre motivationsfaktorer, så kallade motivations- och hygienfaktorer.Den ideella sektorn saknar många av de incitamentsinstrument som den kommersiella besitter, exempelvis lön, vilket medför att de i större utsträckning motiverar med hjälp av Herzbergs (1964 motivationsfaktorer som litteraturen föreskriver. De kommersiella ledarna verkar dock medvetna om vikten av att motivera genom dessa. En annan faktor som också påverkar ledarskapet är organisationsstorleken..

Syftet med uppsatsen var att beskriva och analysera organisationsformen inom den ideella dansföreningen Hamboringen med särskilt fokus på kommunikation och ansvarsfördelning. Uppsatsen har sin upprinnelse ifrån en förfrågan från föreningen där de ville ha hjälp med att se över föreningens organisationsform. I studien användes det strukturella och det symboliska perspektivet. Det förstnämnda perspektivet har sitt fokus på hur organisationer strukturellt är uppbyggda, medan det symboliska perspektivet fokuserar på hur symboler används för att stärka sammanhållningen inom organisationer. Vid sidan om dessa två teorier vävdes klassisk organisationsteori och nutida studier om ideella föreningar in i arbetet för att kunna få svar på studiens frågor.

I och med att bokföringslagen ändrades kom alltfler ideella föreningar och stiftelser att omfattas av bokföringsskyldigheten. Lagen i sig har dock inte ändrats eller anpassats för dessa typer av organisationer vars verksamhet på många sätt skiljer sig från vinstdrivande företag. Ideella organisationer, i synnerhet biståndsorganisationer som vår studie är inriktad på, saknar ett vinstsyfte varpå begreppet resultat inte har någon större betydelse. Egentligen visar denna typ av organisationer ett bättre resultat om resultatposten i resultaträkningen dvs. årets vinst, är negativ i motsats till ett vinstdrivande företag.

Civil society is facing many challenges in modern society and there is a lot of debate about where it is heading - is volunteer work declining or just taking a new form Whichever hypothesis will prove correct in the future, organizations that are dependent on volunteers will need to adapt to the new circumstances. This study aims to examine what forces drive voluntary work at Rädda Barnen (Save the Children Sweden) and Hungerprojektet (The Hunger Project Sweden). Through interviews with employees and volunteers at the two organizations, this study finds that volunteers at Rädda Barnen are primarily driven by values and understanding, and that the volunteers at Hungerprojektet are primarily driven by career and to some extent by values, enhancement and social factors. Understanding these driving forces allow the organizations to adapt to the new circumstances by matching the volunteers interests with the organizations' needs..

Studien undersöker motiv till att engagera sig ideellt i hjälporganisationer riktade mot kvinnor och barn, samt vad ideellt engagerade i dessa organisationer förväntar sig att få tillbaka. Med ideellt arbete avses arbete som sker oavlönat och frivilligt, samt äger rum på den engagerades fritid. Studien, som är av kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats, har genomförts genom intervjuer av nio kvinnor som i dagsläget är frivilligt aktiva i antingen en lokal kvinnojour eller i en internationell biståndsorganisation inriktad på kvinnors rättigheter. Uppsatsen presenterar forskning som rör den ideella sektorn i sin helhet, men även sådan som mer specifikt rör motiv till ett socialt inriktat, ideellt engagemang. I sammanhanget diskuteras om ideella handlingar sker av egoistiska eller av altruistiska motiv, och den forskning som presenteras visar att det ofta handlar om en kombination av dessa.

Ekologiska värden är ett ämnesområde som hitintills inte fått någon större uppmärksamhet i doktrinen. I den allmänna samhällsdebatten kommer ämnet upp med jämna mellanrum men fokusen ligger inte på hur lagstiftningen skulle kunna lösa problemet. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur rätten, d.v.s. lagstiftningen hanterar problematiken kring ekologiska värden. Jag har begränsat mig till att undersöka om miljöbalken reglerar frågan.