I denna uppsats studerar jag hur dagspressen formerar identitetskategorierna strejkande och strejkbrytare under en period av nio veckor, då strejken vid Wahlgren & Nordqvists papperslager i Malmö utspelade sig, år 1926. Vid nämnda strejk anställde arbetsgivaren strejkbrytare för att försvaga fackföreningens och de strejkande arbetarnas förhandlingsposition. Detta ledde till att konflikten trappades upp och stora demonstrationer utspelade sig i Limhamn där strejkbrytarna inlogerades. I dagspressen uppstod meningsstrid mellan framförallt den socialdemokratiska tidningen Arbetet och den moderata Skånska Aftonbladet där man tog ut sina positioner för att antingen legitimera eller delegitimera strejken. I denna meningsstrid var formeringen av identitetskategorierna strejkande och strejkbrytare centrala.

The purpose of this thesis is to illustrate how non-profit organizations map the market of potential donors and how they apply their knowledge about the motives of the potential donors. The case-study of Church of Sweden Aid shows how a Swedish non-profit organization applies this in the daily work. In its strategic marketing the organization actively use marketing surveys in different forms. By employing an analyst Church of Sweden Aid has a possibility to make another step forward in order to understand its donor market and to adjust its strategic marketing plan to it. Church of Sweden Aid says that they don?t work with the donor?s motives.

Denna uppsats är en kvalitativ studie om erkännande i ideellt arbete. Studien utgår från åtta intervjupersoners uppfattningar och upplevelser av sitt ideella arbete i den ideella föreningen Friskis&Svettis Karlstad, om de upplever att de får erkännande i sitt ideella uppdrag och i så fall på vilket sätt. Syftet med studien är att undersöka ideellt arbete inom ramen för Friskis&Svettis Karlstad, kopplat till erkännandets mellannivå, solidaritet. Tidigare forskning inom området är knapphändig och befinner sig till största del inom fältet för arbete, enligt normen om att arbete är lönearbete. Den forskning som finns visar på att erkännande på arbetsplatsen bidrar till välbefinnande och ökad motivation. Anledningar till varför människor väljer att engagera sig ideellt är bland annat en social aspekt, vilket lägger en grund till att erkännande är intressant att koppla ihop med ideellt arbete. Studiens intervjupersoner upplever att ideellt arbete är att betrakta som arbete, beroende på tidsåtgång, uppgifternas karaktär och hur professionellt de genomförs.

Arbetsmarknaden förändras ständigt i hopp om ökad konkurrenskraft, vilket påvisar högre krav på de anställda, osäkra kontrakt och en mindre stabil arbetsmiljö (Cooper, 1999). Enligt Härenstam (2005) resulterar förändringarna i en ökad stress och ett mindre välbefinnande på arbetsplatserna.Arbetsmiljön är den miljö en arbetare vistas mest regelbundet i och har stor inverkan på individens välbefinnande. Arbetsmiljön innefattar fysiska och psykosociala faktorer där de psykosociala faktorerna anses påverka arbetares välbefinnande i hög grad (Levi & Petterson, 1995). Syftet med studien är att undersöka den psykosociala arbetsmiljöns påverkan på kontorsarbetares välbefinnande genom ett experiment med arbetsmiljöbyten.En kvalitativ fallstudie på Älvkarleby kommun har varit den huvudsakliga forsknings-strategin där data insamlats med hjälp av ett experiment och intervjuer. Experimentet har innefattat minst ett arbetsmiljöbyte som arbetaren individuellt fått välja.

Bakgrund: Genom elitidrottens utveckling mot en mer affärsmässig verksamhet har också kraven på och behoven hos elitidrottsföreningar förändrats. I föreningar på toppnivå inom exempelvis hockey drivs elitverksamheten mer eller mindre som företag, men ses rent juridiskt som föreningar. Ofta är dessa föreningar målstyrda. Balanced scorecard är en styrform som strävar efter att uppnå balans mellan målsättningar vad gäller mått, tid och organisation. Parallellt med den affärsmässiga verksamheten inom elitföreningarna finns det sektioner som drivs helt av ideella krafter och med helt andra målsättningar än de affärsmässiga.

Studien ämnar till att skapa en profil för tre olika empirinära perspektiv, vilka alla spelar en roll före, under och efter en nedskärningsprocess. Dessa tre perspektiv är: ledningsperspektivet, perspektivet för kvarvarande anställda och uppsagda arbetare. Författaren lägger tyngd på den tidigare vetenskapliga forskningen som får agera likt en mall för hur en optimal hantering ska ske under en nedskärningsprocess. Syftet med studien är att detektera bristande överrensstämmelser mellan perspektiven som förhindrar att hanteringen blir optimal för alla parter, samt kunna se om teorin används i det praktiska utövandet.Ledarskapsperspektivet är representerat i två underkategorier: sekundärintervjuer och expertintervjuer. I sekundärintervjuerna så presenteras svar från auktoriteter inom området som förmedlar den erfarenhetsbaserade kunskapen; medan i expertintervjuerna presenteras svar från fyra olika, representerade, företag inom olika branscher i Borlänge.

I den aktuella studien har följder studerats utav nedläggningen av fältarbetsgruppen i Östersunds kommun. Detta utifrån myndighetspersoner, ungdomar, politiker samt ideella organisationers anställdas upplevelser. Studien bygger på nio semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner som har arbetslivserfarenheter samt erfarenheter av fältarbetsgruppens verksamhet. Studiens resultat påvisar flertalet negativa följder gentemot ungdomar, dess vårdnadshavare, ideella organisationers samt för socialtjänsten. Intervjudeltagarna berättar om hur ungdomarna har förlorat en vidare kontaktyta med myndighetspersoner vars uppgift är att befinna sig i ungdomarnas sociala miljö.

Bakgrund:Många svenska ideella idrottsföreningar, oavsett nivå, har idag ekonomiska svårigheter. Volontärarbete samt bidrag från kommun och stat är av stor vikt för föreningarnas överlevnad. Samtidigt har idrottsföreningars verksamhet blivit mer komplex vilket innebär större krav på den ekonomiska kunskapen inom föreningarna.Syfte:Skapa förståelse för föreningars ekonomiska situation samt att belysa vikten av ett ekonomiskt kunnande inom föreningslivet, genom att lyfta de målsättningar, strategier och ekonomiska styrmedel som används i dagsläget.Metod:Rapporten utgår från en flerfallstudie av fyra ideella idrottsföreningar. En kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv ansats har använts. Vid insamling av empiriskt material har semistrukturerade intervjuer har genomförts.Resultat:I studien har framdagats att både reella och symboliska målsättningar används, samt både ekonomiska och icke ekonomiska.

Sammanfattning Bakgrund: Med bakgrund i att ideella föreningar upplever sin verksamhet som ovillkorligt skattebefriad är det intressant undersöka den faktiska medvetenhet kring skatteredovisning, och hur den påverkar föreningarnas redovisningsval. Problematiskt är att samtidigt som ideella föreningars skatteregler är likartade, finns indikationer på skillnader i såväl medvetenhet som redovisningsval föreningarna emellan.Syfte: Syftet är att ur ett institutionellt perspektiv undersöka ideella idrottsföreningars medvetenhet kring skatteredovisning. Vidare avser vi undersöka hur denna medvetenhet uttrycker sig i föreningarnas redovisningsval.Teori: Teoribildningen utgår ifrån ett institutionellt perspektiv som förklarar organisationers ageranden. Fokus ligger vid formella regler och informella normer vilka utgör institutioner som formar organisationers beteenden. Vidare förklaras också vägberoende, som kan ses som ett resultat av organisationers tendenser att följa tidigare handlingsval.Metod: Tillvägagångssättet bygger på kvalitativ metod, i form av semistrukturerade intervjuer som genomförts med tio ideella idrottsföreningar i Uppsalaregionen.

Denna undersökning behandlar riskkapitalets påverkan på svensk fotboll. Syftet är att undersöka vilka motiv en investerare har när de väljer att satsa sitt kapital i fotbollen samt hur klubbarnas finansiella utveckling ser ut. Undersökningen har utgått från teorier kring riskkapitalbolag och externa finansiärer samt avgörande händelser för allsvenskan och de europeiska ligorna. Det empiriska underlaget består främst av personliga intervjuer med personer som har betydande positioner i de allsvenska stockholmsklubbarna AIK, Djurgården och Hammarby. I analysen jämför vi teorin med empirin och drar därifrån slutsatser kring de aktuella undersökningsfrågorna.

Nedskärningar, effektiviseringar och omstruktureringar är idag nödvändigt för organisationers överlevnad. Detta har medfört förändringar i arbetslivet där individer allt oftare utsätts för situationer som framkallar upplevelser av anställningsotrygghet. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns en skillnad i upplevd anställningsotrygghet relaterat till individers yrkesstatus och yrkesgrupp samt att studera om anställningsbarhet och anställningsform kan predicera den upplevda anställningsotryggheten. Data samlades in för Arbetslivskohorten 2004 respektive 2005 efter ett slumpmässigt urval från Sveriges totalbefolkning. Analyserna baseras på enkätsvar från 1548 individer.

Att adoptera en hund från en förening som omplacerar hundar, handlar om att man tar sig an en hund och vårda den som sin egna i resten av hundens liv. Avtalen som tillämpas vid omplacering av hundar, anses av föreningarna vara en så vedertagen avtalsform att en närmare beskrivning av den juridiska ställningen inte uttryckligen beaktas. Syftet med uppsatsen var att försöka fastställa vilken avtalstyp som kan aktualiseras och som kan fungera normbildande. För att kunna fastställa avtalstypen har jag dels behövt se till rättskällorna lag, praxis och doktrin, men även till näraliggande avtalsområden och skatterättsliga aspekter. Efter att granskat och analyserat all relevant källitteratur, har jag kunnat konstatera att det är svårt att fastställa en avtalstyp som kan tillämpas på alla adoptionsavtal.

Ideella föreningar är enligt svensk nuvarande lagstiftning, under vissa förutsättningar, befriade från skattskyldighet för såväl inkomstskatt som mervärdesskatt. I den nuvarande regleringen gäller samma bedömningsgrunder för vad som är skattebefriat i de båda skatteslagen. Detta framgår av den hänvisning som finns i 4 kap. 8 § mervärdesskattelagen (1994:200, ML) till 7 kap. 7 § första och andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229, IL), Denna koppling kommer att utvecklas längre ned i denna framställning.Medan inkomstskatt är en nationell angelägenhet är mervärdesskatt ett av de rättsområden som omfattas av EU:s normgivningsmakt.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur en fackförening på en liten ort i Dalarna upplevt den stora arbetsmarknadskonflikt hösten 1909, känd som storstrejken. Hur dess medlemmar upplevde de påfrestningar de drabbades av och hur de klarade strejken och dess följder. Materialet består av mötesprotokoll från avdelningen samt den korrespondens som förekom mellan fackföreningen och förbundsledningen, och LO:s landssekretariat. I centrum för undersökningen står den under 1907 startade fackföreningen vid J.H. Munktells pappersbruk AB i Grycksbo, avdelning 332, tillhörande Grov- och Fabriksarbetarförbundet.

Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka upplevelser, känslor och tankar som föräldrar till barn i behov av särskilt stöd har i mötet med förskola/skola. Samt att undersöka hur det kan upplevas att vara förälder till ett barn i behov av särskilt stöd. Forskningen utfördes genom att intervjua 6 föräldrar som har barn med Downs syndrom, diabetes, autism, muskelsjukdom och dyslexi. Metoden som användes för att analysera intervjuerna var med hjälp av fenomenologi och hermeneutik. Resultatet visar dels att föräldrar uppskattade pedagoger som anpassade pedagogik och miljö efter barnets behov samt att pedagoger förmedlade en helhetsbild om hur barnets dag sett ut.