Bakgrund: Det finns väl rapporterat kunskap och teoribildningar om sjuksköterskans övergång från utbildningen till det praktiska yrkesutövandet. Den kunskap som saknas är bland annat hur den nyutexaminerade sjuksköterskan upplever sina förmågor i praxis, särskilt i relation till god vård och omvårdnad. Syfte: Studiens syfte var att belysa den nyutexaminerade sjuksköterskans upplevelser av sin kunskap i relation till kraven på säker vård och omvårdnad. Metod: Studien genomfördes som litteraturöversikt som bygger på nio vetenskapliga artiklar. Analysmetoden var deduktiv innehållsanalys (template analysis; Malterud,1998).

Background: Overweight and obesity has become an increasing health issue around the world, which leads to an increase of cardiovascular diseases. The reason for this is a lack of physical activity in combination with an overconsumption of unhealthy food. In the primary healthcare is the ordination of physical activity on prescription offered as a treatment, which is an important health preventive action. When clients get physical activity on prescription they are given the opportunity to receive health counseling as a way to motivate a change in an unhealthy way of living.Objectives: This study aim to examine the experience of the health counseling of individuals with overweight related problems, in combination with the prescription of physical activity.Method: Qualitative interviews were chosen as method. Nine individuals participated in the study, seven females and two males, who had been to health counseling at Friskvården in Värmland.

New forms of Information and Communication Technologies (ICTs) have become more influential in development contexts. The concept of ?The Digital Divide? points at a large division between rich and poor countries regarding access to ICTs. Critics say that the debate concerning this topic for far too long has focused mainly on the technology itself rather than social factors which impact social inclusion and development. Scholars agree that ICTs holds a tremendous potential, but how is this implemented in development contexts and how can it be used with more sensitivity towards local preconditions and social aspects?This paper aims to examine how ICTs are being used in the context of development within an India based organisation for women called SEWA (Self Employed Women?s Association).

Kompetensutveckling är ett begrepp som under senare år fått ett ökat utrymme inom forskning och i samhällsdebatten. I denna studie har kvalitativa forskningsintervjuer med sex anställda vid en kunskapsintensiv organisation genomförts. Syftet var att få en förståelse över hur de intervjuade uppfattar lärande, kompetensutveckling och sina möjligheter till utveckling på arbetsplatsen. Frågeställningen var: vilka uppfattningar finns det om lärande och kompetensutveckling bland medverkande i studien? Vilka möjligheter till lärande och kompetensutveckling på arbetsplatsen anser medverkande i studien att de har? Hur kan lärande och kompetensutveckling i organisationen främjas? Fyra teoretiska perspektiv på kompetensutveckling samt ett miljöpedagogiskt synsätt på lärande har används vid analysen.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka och analysera hur specialpedagoger på sex olika gymnasieskolor i en kommun beskriver sin verksamhet. Arbetet ger i litteraturdelen en översikt över gymnasieskolans utveckling och tidigare forskning kring normalitet och avvikelse, olika perspektiv på specialpedagogik och lärande, stödundervisning i gymnasieskolan. Problem i dagens gymnasieskola belyses och även speciallärarens roll förr och specialpedagogens uppgifter idag. Den teoretiska utgångspunkten är utvecklingsekologisk och sociokulturell. Undersökningen är en semistrukturerad intervjumetod utförd i en kommuns sex gymnasieskolor där målgruppen har varit elva specialpedagoger.Resultatet av studien visar att specialpedagogens uppgift i gymnasieskolan är övervägande kompensatorisk med undervisning på individ eller gruppnivå.

En fallstudie har gjorts på innebandyföreningen Alunda IBF herrar för att besvara frågan hur målkongruens (målöverensstämmelse) skapas i idrottsföreningar. Strävandet efter målkongruens anses i litteraturen vara ett viktigt inslag för att skapa förutsättningar för en framgångsrik och konkurrenskraftig organisation. För att skapa en helhetsbild på hur målkongruens implementeras har intervjupersonerna bestått av personer i olika nivåer inom Alunda IBF:s organisation.Denna studie visar att Alunda IBF använder de åtgärder som har identifierats i teorin som viktiga komponenter för att skapa målkongruens. Det förefaller dock som att spelarna inte uppfattar detta på samma sätt som ledningen vill. Resultat indikerar även på att en idrottsmans personliga mål är att vinna matcher vilket inte bör kontrastera idrottsföreningens målsättningar.

Viberg (1996), Hyltenstam (2003), Bergman & Sjöqvist (2003) är alla forskare i svenska som andraspråk och de är överens om att ett villkor för att eleverna ska få optimal undervisning i svenska som andraspråk är att läraren gör en bedömning av vilken språklig nivå eleven befinner sig på. Syftet med detta arbete är att ge en bild av hur ämnet svenska som andraspråk organiseras på tre högstadieskolor i en medelstor kommun i södra Sverige för att sedan kunna svara på hur förutsättningarna ser ut för lärarna att språkligt kunna nivåplacera elever med svenska som andraspråk. Genom att intervjua de lärare som undervisar i svenska som andraspråk på högstadiet och komplettera med enkäter till mellanstadielärarna i samma ämne och i samma kommun så har följande slutsatser kunnat dras: Skolornas organisation av ämnet ser delvis olika ut. Det finns fyra saker som på skolorna spelar en direkt roll för lärarnas möjligheter att nivåplacera eleverna efter språkbehärskning: lärarnas utbildning och kunskaper i ämnet, samarbete mellan hög- och mellanstadielärare, att undervisningen inte organiseras som lärarna önskar och skolledningens inställning till ämnet..

Syfte: Uppsatsens syfte är att identifiera de verktyg som ett svenskt industriföretag kan använda sig av inom konceptet Lean. Rapporten ska även ge en beskrivande bild av hur ett svenskt företag kan utveckla de olika verktygen för att anpassa dem i sin verksamhet. På grund av allt mer ökad konkurrens i läkemedelsbranschen har Sweden Operation valt att implementera Lean i sin verksamhet. Detta väljer de att för att skapa en effektiv produktion med minskade resurser och ökad kvalitet. Metod: Uppsatsen bygger på en deduktiv ansats där individuella intervjuer har genomförts dels med de medarbetare som arbetar dagligen med konceptet dels med de som sedan konceptets införande på olika nivåer i organisation har varit involverade i implementeringen av Lean. Resultat & slutsats: Fabriken som vi studerade i uppsatsen har förändrat sin organisation genom att tillämpa Lean. Ledningen hade tagit grundkonceptet och anpassat de delar man ansett värdefulla för sin organisation.

Multisensorisk stimulering innebär att fler modaliteter aktiveras samtidigt. Detta sker kontinuerligt och de kan vara osynkroniserade utan att det är märkbart. Hur väl människor minns synkroniserat och osynkroniserat stimuli är idag relativt outforskat. Syfte med föreliggande studie var att undersöka hur audiovisuell information organiseras i episodiskt minne. Detta undersöktes i två faser.

Underrättelsetjänst, ett begrepp som för många är något abstrakt och svårgreppbart. Vad syftar egentligen underrättelsetjänst till? Något förenklat skulle man kunna säga att det syftar till att ge faktaunderlag för planering av polisverksamhet. Verksamheten ska vara precis och kvalitativ, den ska vara underrättelseledd. I strävan efter visionen om underrättelseledd polisverksamhet fastställde rikspolischefen hösten 2005 Polisens underrättelsemodell (PUM).

New forms of Information and Communication Technologies (ICTs) have become more influential in development contexts. The concept of ?The Digital Divide? points at a large division between rich and poor countries regarding access to ICTs. Critics say that the debate concerning this topic for far too long has focused mainly on the technology itself rather than social factors which impact social inclusion and development. Scholars agree that ICTs holds a tremendous potential, but how is this implemented in development contexts and how can it be used with more sensitivity towards local preconditions and social aspects?This paper aims to examine how ICTs are being used in the context of development within an India based organisation for women called SEWA (Self Employed Women?s Association).

Syfte:1. Att redogöra bakgrunden till varför praktiska utbildningar behövs, och varför det satsas på en sådan utbildningsfilosofi.2. Att granska två koncept med två tillhörande program för att påvisa viktiga likheter och skillnader, genom utbildningsplaner, intervjuer och enkäter.3. Att ta reda på vad meningen med de två koncepten är, med hänsyn till vad respondenterna säger och med mina egna tankar och åsikter.Metod: En kvalitativ undersökning bestående av intervjuer och enkätundersökningar kombinerad med vissa kvantitativa delar i enkätundersökningen.Teoretiska perspektiv: Kommunikation, lärande, teoretiskt lärande, praktiskt lärande.Empiri och analys: Meningen med utbildningskoncepten har diskuterats fram med hjälp av egna åsikter och med hjälp av svar från enkäter, personliga intervjuer och ifrån övriga respondenter.Slutsatser: Det finns flera meningar med båda utbildningskoncepten och deras respektive utvalda utbildningar. För en KY-student kan det vara att få en skräddarsydd utbildning, och för en co-op student kan det vara möjligheten till betalda arbetsperioder..

SammanfattningKandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan, Växjö universitet, Ekonomistyrning, EKR 362, VT 2006Författare: Henrik Nilsson och David PetersénHandledare: Anders JerrelingExaminator: Rolf G LarssonTitel: Hur och i så fall varför skiljer sig budgetprocessen åt mellan ettaffärsföretag och en offentlig organisation?-En praktikfallstudie av Visma Spcs och äldreomsorgsenheten inom Tingsryds kommunBakgrund: Det finns ingen lag om att affärsföretag ska upprätta budgetar. Däremot skall kommuner och landsting upprätta budgetar varje år. Budgetprocessen har ingen gemensam definition utan den skiljer sig åt mellan olika författare. Vi väljer att utgå ifrån följande moment i budgetprocessen: uppställande, uppföljning, analys av avvikelser och revidering av budgetar.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva budgetprocessen i ett affärsföretag och i en offentlig organisation och att i förekommande fall förklara skillnaderna mellan de två organisationernas budgetprocesser.Avgränsningar: Vi har enbart studerat organisationernas budgetprocesser för resultatbudgetar, och har därmed inte berört deras likviditetsbudgetar och de budgeterade balansräkningarna.Metod: Vi har valt att göra en praktikfallsstudie på ett affärsföretag och en offentlig organisation.

Hemlöshet är ett område som under det senaste decenniet fått stor uppmärksamhet i media och utredningar. Det är ett socialt problem som är komplext, svårlöst och återkommande i samhällsdebatter. Den hemlöse befinner sig i en socialt utsatt position i samhället där denne är i behov av stöd och hjälp. Frivilligorganisationer har på den senaste tiden fått en större betydelse för hemlösa individer i samhället. De är verksamheter som möter hemlösa individer dagligen.

Intresset för studien väcktes ur gemensamma diskussioner kring lärares vardagsarbete i relation till skolans organisation och ledning. Vi fann därför ett förändringsarbete från traditionell till temabaserade undervisning på gymnasieskola intressant att studera. Studiens syfte var att undersöka och söka förståelse för hur förändringsprocessen upplevs och påverkar lärarna samt att vara en del i utvärderingen av lärarnas nybildade tematiska arbetslag.Vi valde att använda aktionsforskning som metod med en hermeneutisk ansats som innebär tolkning och reflektion. När vi studerade tidigare forskning uppmärksammade vi att Blossing (2000) i sin studie konstaterar att bland annat skolkulturen och skolledaren har betydelse för förändringarbetets utveckling. Vi använde oss av reflexiva intervjuer eftersom de erbjuder flexibilitet vid intervjutillfällena och vi relekterade över olika aspekter som framkom.