Sök:

Sökresultat:

393 Uppsatser om Ideell förening - Sida 14 av 27

Det ideella arbetets betydelse för individen : En inblick i nÄgra individers personliga utveckling och lÀrande samt karriÀrutveckling genom deras ideella arbete

What impact has volunteering on the individual and their career development? For the young man about to enter the world of work, for the non-profit organization that needs to recruit new volunteers or employers who are facing hiring new staff. This study may provide a new approach in their search for work, volunteers or employees. The purpose of this study is to highlight the experiences of volunteering for individuals' personal learning and development, and the importance of volunteering for their career development. The study has a qualitative approach.

Ideella idrottsföreningar : - en flerfallstudie kring mÄlsÀttningar, strategier och budgetering.

Bakgrund:MÄnga svenska ideella idrottsföreningar, oavsett nivÄ, har idag ekonomiska svÄrigheter. VolontÀrarbete samt bidrag frÄn kommun och stat Àr av stor vikt för föreningarnas överlevnad. Samtidigt har idrottsföreningars verksamhet blivit mer komplex vilket innebÀr större krav pÄ den ekonomiska kunskapen inom föreningarna.Syfte:Skapa förstÄelse för föreningars ekonomiska situation samt att belysa vikten av ett ekonomiskt kunnande inom föreningslivet, genom att lyfta de mÄlsÀttningar, strategier och ekonomiska styrmedel som anvÀnds i dagslÀget.Metod:Rapporten utgÄr frÄn en flerfallstudie av fyra ideella idrottsföreningar. En kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv ansats har anvÀnts. Vid insamling av empiriskt material har semistrukturerade intervjuer har genomförts.Resultat:I studien har framdagats att bÄde reella och symboliska mÄlsÀttningar anvÀnds, samt bÄde ekonomiska och icke ekonomiska.

NÄgot utöver det vanliga : En undersökning om motiven bakom individens val att engagera sig ideellt

Sverige Àr ett unikt land med avseende pÄ frivilligt och ideellt engagemang. Med över 200,000 föreningar utmÀrker Sverige sig frÄn andra lÀnder, sammantaget Àr svensken medlem i ca 3 olika verksamheter och föreningar. Tre olika medlemskap Àr mycket för en enskild individ, hur rÀcker tiden till? Med detta som grund vÀcktes intresset att undersöka vad som motiverar individen att engagera sig ideellt och fÄ en djupare förstÄelse och kunskap om detta.  KÀnner de som engagerar sig att de fÄr nÄgot i utbyte, och finns det nÄgra fördelar med att engagera sig ideellt?Vi har i vÄr undersökning anvÀnt oss av en kvalitativ ansats dÀr vi avgrÀnsat oss till att intervjua kvinnor och mÀn som regelbundet engagerar sig ideellt inom en eller flera ideella verksamheter. För att kunna lyfta upp de aspekter som Àr intressanta för vÄrt syfte har vi anvÀnt oss av teorier som formulerats av Max Weber, Zygmunt Bauman, Pierre Bourdieu och Randall Collins.

Energieffektivisering med kondensatvatten frÄn Bodens Energi AB

I samband med min verksamhetsförlagda utbildning pÄ Grontmij fick jag i uppdrag av Staffan Nordmark pÄ Fortifikationsverket i Boden att utreda en dagvattenledning som leds frÄn Bodens Energi AB:s vÀrmeverk och ansluter till en brunn pÄ Fortifikationsverkets omrÄde K108.Dagvattenledningen innehÄller varmt vatten som bildas vid rökgasreningsprocessen vid vÀrmeverket i Boden. Det Àr vid rening av rökgaserna frÄn vÀrmeverket som det uppstÄr kondensatvatten som ledds via den aktuella dagvattenledningen ut i LuleÀlven. Det Àr ca 30 000 m³ som spolas ut i LuleÀlven varje Är frÄn vÀrmeverket och eftersom det Àr sÄ stor mÀngd och relativt varmt vatten kan det var möjligt att anvÀnda spillvÀrmen till uppvÀrmning eller till stödvÀrme i byggnader.Huvuddragen i rapporten handlar om att ta fram olika lösningsförslag för att nyttja spillvÀrme i form av varmt vatten och ta fram förslag frÄn leverantörer till kund. Min studie Àr uppdelad i en teoridel och en praktisk del dÀr jag utreder dagvattenledningen frÄn Bodens Energi AB:s vÀrmeverk Ät Fortifikationsverket och en teoretisk del dÀr jag gÄr in pÄ hur spillvÀrme anvÀnds i andra kommuner i Norrbotten samt hur mycket energi man sparar genom att effektivisera och ta vara pÄ spillvÀrme frÄn olika industrier. Enorma mÀngder spillvÀrme i form av vatten försvinner varje Är ut i vattendrag och Àlvar.

Reaktiva filtermaterial för rening av rökgaskondensat frÄn
Kiruna VĂ€rmeverk: en studie i labskala

Kiruna VÀrmeverk AB producerar el och fjÀrrvÀrme till Kiruna tÀtort. Rökgasreningen i verket ger upphov till tungmetallförorenat kondensatvatten. Kondensatvattnet filtreras genom ett sandfilter före utslÀpp till recipienten Luossajoki. LÀnsstyrelsen i Norrbotten har i villkoren för gÀllande tillstÄnd Älagt Kiruna VÀrmeverk AB att vidta ÄtgÀrder för att sÀnka föroreningshalterna i det renade kondensatvattnet. Den potentiella sorptionen av tungmetaller till filtersand, masugnsslagg, torv och jÀrnoxidtÀckt olivinsand har utvÀrderats, i syfte att bedöma om materialen kan anvÀndas som filtermaterial.

MatematiksvÄrigheter = dyskalkyli? : En studie om lÀrares uppfattningar av matematiksvÄrigheter och dyskalkyli

Livsformerna pÄ jorden delas systematiskt in i de tre domÀnerna bakterier, arkéer och eukaryoter. Arkéer Àr de mikroorganismer som lever i extrema miljöer sÄsom hetvattenkÀllor, sjöar med hög salthalt och i miljöer med extrema pH-vÀrden. De kan existera i miljöer dÀr inga andra organismer överlever men förekommer Àven rikligt överallt runtomkring oss, exempelvis i mÀnniskans mage och som normalflora i munnen.Vissa bakterier och arkéer har genen för enzymet ammoniak monooxygenas (AMO). Detta enzym spelar en viktig roll vid rening av avloppsvatten genom att oxidera ammonium till nitrit.Syftet med detta examensarbete har varit att detektera arkéer i prover av aktivt slam vilket gjordes genom att optimera en Polymerase Chain Reaction (PCR) baserad metod. Först pelleterades slamproverna via centrifugering för att kunna preparera DNA.

Ett annorlunda ledarskap : Ledarskapssyn i ideellt arbete i Svenska kyrkan

This study aims to examine attitudes and conceptions of staff who work with mentally disabled persons, concerning normalization and gender. Six qualitative interviews with such professionals were performed and subsequently analyzed. Since the method of this study is qualitative, no claim of generalizability is made. The interview material has been categorized into themes by means of coding. The result of the study is presented according to those themes.

Laborationer och vetenskaplighet : UtgÄngspunkter och validitet vid bedömning av laborationsrapporter

Livsformerna pÄ jorden delas systematiskt in i de tre domÀnerna bakterier, arkéer och eukaryoter. Arkéer Àr de mikroorganismer som lever i extrema miljöer sÄsom hetvattenkÀllor, sjöar med hög salthalt och i miljöer med extrema pH-vÀrden. De kan existera i miljöer dÀr inga andra organismer överlever men förekommer Àven rikligt överallt runtomkring oss, exempelvis i mÀnniskans mage och som normalflora i munnen.Vissa bakterier och arkéer har genen för enzymet ammoniak monooxygenas (AMO). Detta enzym spelar en viktig roll vid rening av avloppsvatten genom att oxidera ammonium till nitrit.Syftet med detta examensarbete har varit att detektera arkéer i prover av aktivt slam vilket gjordes genom att optimera en Polymerase Chain Reaction (PCR) baserad metod. Först pelleterades slamproverna via centrifugering för att kunna preparera DNA.

Asylboenden som vÀlfÀrdstjÀnst : En studie om utförarnas idéer

I denna C-uppsats har vi mot bakgrund av att Migrationsverket inte lÀngre driver nÄgra flyktingförlÀggningar i egen regi, studerat det aktörslandskap som tagit över denna uppgift. I studien har vi intervjuat tvÄ offentliga, en ideell och tre privata aktörer som driver asylboenden. Vi har utgÄtt frÄn att asylboenden Àr en vÀlfÀrdstjÀnst och att utförarna dÀrför stÄr för tillÀmpningen av en vÀlfÀrdstjÀnst.Syftet har varit att studera de olika utförarnas idéer om asylboenden som vÀlfÀrdstjÀnst och analysera idéerna utifrÄn ett ideologiskt förankrat ideal om vÀlfÀrd. DÀrför har vi utarbetat idealtyper som vi baserat pÄ Esping-Andersens (1990) typologi av korporativa (konservativa), liberala och socialdemokratiska vÀlfÀrdsregimer och kompletterat vÄra idealtyper med annan teori. Social stratifiering, reglering, dekommodifiering och vinstintresse Àr de begrepp som ingÄtt i de idealtyper vi anvÀnt oss av.

Klubbyten inom Sverige : Vilka faktorer pa?verkar ishockeyspelare vid val av fo?rening?

Syftet med studien Àr att undersöka lÀrares uppfattningar om taluppfattning, undervisningsmetoder och arbetssÀtt, samt Àven undersöka hur förankringen till Lgr 11 synliggörs, och om eleverna Àr delaktiga i sina lÀrandemÄl. Den undersöker lÀrarnas varierade uppfattningar kring taluppfattning inom respektive skolform, grundskola, grundsÀrskola, samt grundsÀrskola inriktning trÀningsskola. Taluppfattning handlar mycket om att det Àr ett verktyg och grunden i all matematik, men Àven om sifferpositioner och att det hör till kroppen. Variationerna i studien ligger delvis till grund för resultatmodellen i analysen. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÀr lÀrande utvecklas i samspel med andra och att lÀrandet utvecklas inom Vygotskijs proximala utvecklingszon.Den fenomenografiska metodansats som anvÀnts har inspirerat till semistrukturerade intervjuer. Analysen har gjorts i sju olika steg, dÀr resultatet blir ett utfallsrum.

Vi gÄr inte bara av egen kraft! : en fallstudie av projektet ?Alsike klosterby?

Syftet med detta kandidatarbete inom Àmnet landsbygdsutveckling, Àr att undersöka och beskriva hur ideellt engagemang rörande flyktingintegration- och miljöfrÄgor kan organiseras pÄ lokal nivÄ. Jag har studerat ett projekt som i dagslÀget drivs pÄ Alsike kloster som ligger strax utanför Knivsta, i Uppland. Projektet syftar till att etablera en ekologisk klosterby vars mÄl Àr integrera flyktingarbete med ett hÄllbart ekologiskt levnadssÀtt. Föreliggande studie bygger pÄ intervjuer med projektdeltagare samt observationer frÄn planeringsmöten med projektet. Med hjÀlp av begreppen sociala nÀtverk, ideell organisation och komplexa system försöker jag beskriva och förstÄ hur detta specifika projekt organiseras, vilka drivkrafter som ligger bakom engagemanget hos projektdeltagarna samt vad som upplevs som möjligheter och svÄrigheter i projektets arbetsprocess.

Konceptbyte pÄ VÀrmlands nation : Projekthantering och organisationsstruktur vid en studentnation i Uppsala

Studentorganisationen VÀrmlands nation i Uppsala genomdrev under vÄren och sommaren 2006 ett konceptbyte pÄ sin dansklubb. Initiativet togs av nationsledningen, men genomförandet skedde i form av ett sjÀlvstÀndigt projekt drivet av projektanstÀllda nationsmedlemmar. Den hÀr uppsatsen studerar hur nationens ideella organisationsstruktur har pÄverkat projektarbetet. Detta görs frÀmst genom intervjuer med berörda individer inom bÄde nationen och projektet. Uppsatsen utgÄr frÄn organisationsteori av Henry Mintzberg och projektteori av Anders Marttala, Kjell Nordberg och Anders Blomé.VÀrmlands nations organisationsform kÀnnetecknas av ideella drivkrafter, informell kommunikation och att mÄnga olika individers diversifierade insatser resulterar i en mÄngfasetterad och stundtals svÄröverblickbar helhet.

Odla staden! : hÄllbart bruk av stadens naturresurser ? exemplet RustmÀstaren

Jag har valt att arbeta med ett befintligt stadsutvecklingsprojekt i Bagarmossen och SkarpnÀck i Södra Stockholm, dÀr jag försökt integrera vad jag kallar för stadsbruk i denna uppsats. Stadsodling och stadsjordbruk Àr pÄ modet och till detta finns mÄnga orsaker. Men det har Ànnu inte utretts vilka potential stadsodlingen har i planeringsskedet av ett bostadsomrÄde. Ett landskap Àr alltid en helhet och mÄnga landskap Àr, liksom det i SkarpnÀck och Bagarmossen ett komplext brukslandskap. DÀrför vore det synd att inte ta vara pÄ bÄde gamla och nya kunskaper och resurser som finns i dem, bara för att de inte alla ryms under titeln stadsodling eller stadsjordbruk. Efter litteraturstudier i permakultur och insett att vi behöver planera multifunktionellt uppfann jag termen stadsbruk.

Kemisk modifiering av avloppsvatten för effektivare syresÀttning

Vid syresÀttning av avloppsvatten i biologisk rening förbrukas stora mÀngder energi. Den biologiska reningen svarar för 80 % av den totala elanvÀndningen för ett reningsverk och svarar dÀrmed för den största delen av energikostnaderna. Idag nÀr energipriserna ökar blir energieffektiviseringen av den biologiska reningen en högaktuell frÄga.Syftet med studien Àr att undersöka syresÀttning av avloppsvatten frÄn pappersindustrin, med avsikt att energieffektivisera den biologiska reningsanlÀggningen. Studien begrÀnsas till avloppsvatten frÄn Gruvöns bruk.Experimentstudien har utförts i laboratorieskala. SyresÀttningen skedde m h a ytluftare av typen airTURBO frÄn Eden Aquatech.

AvfÀrgning av textilfÀrger med hjÀlp av skogsflis, fetvadd och vitrötesvamp

SAMMANFATTNINGDe textilindustrier som finns i u-lÀnderna Àr oftast tekniskt enkla i sin utformning, bl.a. med avseende pÄ det fÀrgade avloppsvatten som slÀpps ut utan rening. Detta ger upphov till miljöförstöring pga. att vattnet innehÄller höga salthalter, alkalinitet och stark fÀrg.Det ger Àven upphov till hÀlsoproblem dÄ flera av de fÀrger som anvÀnds vid textilfÀrgning kan blir enzymatiskt nedbrutna i mÀnniskans matsmÀltningssystem och bilda cancerogena substanser.Syftet med denna studie var att undersöka om skogsflis, fetvadd och vitrötesvamp kan anvÀndas för att bryta ner fÀrger som anvÀnds vid textilfÀrgning i synnerhet i fattigare lÀnder dÀr problemen med utslÀppen frÄn textilfÀrgningsfabriker Àr stort. Huvudtanken med projektet Àr att med smÄ medel förbÀttra miljö och hÀlsoförhÄllandena dÀr textilindustrin befinner sig.I denna studie anvÀndes tre olika textilfÀrger tillsammans med skogsflis, fetvadd och vitrötesvamp.

<- FöregÄende sida 14 NÀsta sida ->