Syftet med denna studie är att studera samspelet mellan socialarbetaren och det sociala arbetet. Detta görs utifrån fem pensionerade socialarbetares egna berättelser från sitt yrkesliv. Kritiska händelser och situationer som socialarbetaren sett som betydelsefulla har stått i fokus, samt hur dessa händelser och situationer har påverkat yrkesidentiteten och synen på sig själv. Studien är kvalitativ med en induktiv ansats och utgår från en narrativ forskningsmetod med inslag av Critical Incident metoden. Studien vilar på en fenomenologisk tolkningstradition.

AbstractVäxjö University, School of Social SciencesBachelor thesisTitle: Ansvaret för skolan ? en studie om ansvarsfördelningen ur ett nyinstitutionalistiskt perspektivAuthor: Hanna JanssonSupervisor: Conny JohannessonThe aim of the study is to investigate which ideas that dominated the official political debate concerning the responsibility distribution for the Swedish school from 1974 to 1991.The study asks two questions: What ideas have dominated the official political debate concerning the responsibility distribution for the Swedish school from 1974 to 1991? and Why did the responsibility of the Swedish school change in 1991? In order to answer these questions an idea analysis were used. Three ideal types concerning democracy, effectivity and professionalism were used in analysing official governmental documents. The conclusion is that all three ideal types dominated the debate concerning the responsibility distribution, but in different degrees, and they can also explain why a new responsibility distribution came up in 1991..

Denna uppsats studerar utvecklingen av begreppet frihet i Folkpartiets partiprogram mellan 1967-1997. Undersökningen tar hänsyn till partiprogram och program om näringslivspolitik samt utbildningspolitik. Det olika sammanhang som frihet presenteras i relateras till tre typer av frihet och Idealtyper om socialliberal och nyliberal frihet.Förändringen av synen på frihet går till en viss del från en frihetssyn där alla skall ha möjlig¬het att förverkliga sin egen potential till en frihetssyn där Folkpartiet anser att individerna skall få spendera sina egna resurser efter eget huvud. Trenden är en övergång från en socialliberal politik till en nyliberal politik. De tendenser där detta blir tydligast är i synen på friskolorna och åsikterna om hur befolkningen bör bli beskattade och vilket syfte som beskattningen har.

This thesis is a case-study of an ongoing court case between the Swedish Competition Agency and Växjö Municipality about a set-up requirement to the long-distance heating system for newly built private houses on municipality owned land. This requirement was set up as part of the municipality?s long-term environmental goals; however the Competition Agency claims that the demand is damaging the free market in the municipality. The purpose of this thesis is to determine which normative assumptions the decision makers have based their actions and re-action on, and whether or not these assumptions are valid, thru theoretical ideal types. This is determined via method of textual analysis.

Denna uppsats studerar utvecklingen av begreppet frihet i Folkpartiets partiprogram mellan 1967-1997. Undersökningen tar hänsyn till partiprogram och program om näringslivspolitik samt utbildningspolitik. Det olika sammanhang som frihet presenteras i relateras till tre typer av frihet och Idealtyper om socialliberal och nyliberal frihet.Förändringen av synen på frihet går till en viss del från en frihetssyn där alla skall ha möjlig¬het att förverkliga sin egen potential till en frihetssyn där Folkpartiet anser att individerna skall få spendera sina egna resurser efter eget huvud. Trenden är en övergång från en socialliberal politik till en nyliberal politik. De tendenser där detta blir tydligast är i synen på friskolorna och åsikterna om hur befolkningen bör bli beskattade och vilket syfte som beskattningen har.

Denna uppsats syftar till att undersöka idéer om samtal för lärande genom att studerainnehållet i fyra olika läromedel i svenska och samhällskunskap för mellanstadiet. Studien taravstamp i läroplansteorin som betraktar läromedel som läroplanens förlängda arm och därmeden statlig styrfaktor samt ett institutionellt erbjudande om mening. Med hjälp av att användaIdealtyper som analysverktyg baserade på samtalskategorierna undersökande, konverserande,debatterande och instruerande samtal kompletterat med att undersöka huruvida samtalen ärkunskapsutvecklande, kunskapskontrollerande, personlighetsutvecklande och/ellerdemokratifostrande har studien avsett att besvara frågeställningarna: Vilka typer av samtalframträder i materialet?, Vad syftar samtalen till att uppnå?, Finns det någrasamtalsrelaterade skillnader mellan de båda ämnena? Resultaten visar att samtliga läromedelinnehöll idéer om samtalets roll för lärande, men skiljer sig i åt i både syfte och realisering.Korrelationen mellan läromedlen och läroplanen visar sig också vara tydlig på så vis attläromedlen konkretiserar läroplanens innehåll..

I dagens informationssamhälle är Internet och användande av hemsidor för att sprida information vanligt förekommande. Den senaste tiden har politikens fokus riktats mot en mer deliberativ inställning, detta på bekostnad av den traditionella konkurrensdemokratin. Detta är en komparativ analys med syfte att kartlägga svenska och amerikanska partiers hemsidor utifrån demokratiteoriaspekten. Metoden som används är kvalitativ innehållsanalys, där författarna utgår från två konstruerade Idealtyper, baserade på deliberativ- och elitdemokratiteori. Partierna vars hemsidor analyseras är Demokraterna, Republikanerna, Moderaterna och Socialdemokraterna.

The purpose of this essay is to study how the local creators of a "master plan" for the swedish city Kristinehamn, the years between 1940 to -43, looked on their planning. It is an analysis of ideas case study. A hypothesis is upheld for the research: that the local physical planning had largely extended ambitions what regards central state control in a way that is similar to planned economy. Questions that are asked include: Was the planning assumed to be a tool for the state to regulate the environment? Can the planning be seen as a mean to control the society in time and space? The essay search for verification of the hypothesis by a theoretical analysis apparatus made upp of ideal types.

Urban planning is not only a matter of architectural trends; it is first and foremost political. This thesis seeks to understand the links between political ideas and visions for the city and the physical structure of the city. The study aims to construct a model to help understand these links, a helpful tool in analysing a city, focusing on the one hand at the physical structure of what I call "The City as a Welfare Provider" and on the other hand at "The City as a Growth Engine". It also sets out to test this model in an empirical study of Stockholm and the soon-to-be built district of Norra Station in the same city.The analysis shows that Stockholm has ambitions to be a welfare provider to its citizens, but have also adopted to a discourse of interurban competition which stresses the importance for the city to enhance economical growth. What is interesting is that the physical structures promoted in the planning documents of Stockholm are nearly exclusively those associated with the model of "The City as a Growth Engine"..

The purpose of this study was to examine how teachers practice Arne Tragetons theory of using computers as the first writing instrument in reading and writing development. We wanted to clarify how the work from using Tragetons theory was applied while investigating if and how other methods of reading and writing instruction were used. Our interest lays in how the teachers accomplished the knowledge of this theory and also how the choice of this approach came about. To investigate this we used interviews with a qualitative nature, where seven active teachers were interviewed. They worked in three different schools in years one to three, they were all women and had various long experiences of work on the computer writing tools.

I psykoterapidebatten finns två läger, som hävdar gemensamma respektive specifika faktorers betydelse för utfallet i psykoterapi. I forskningen finns brist på studier som lyfter fram klientens subjektiva upplevelse av terapins nytta. Uppsatsens syfte var att undersöka hur psykoterapiklienter integrerar och använder erfarenheter från terapin i sin vardag, samt vilka faktorer som har underlättat terapiprocessen. Tretton klienter som genomgått psykodynamisk terapi (PDT) eller kognitiv beteendeterapi (KBT) intervjuades. Data analyserades tematiskt och sammanställdes som fyra Idealtyper.

Syftet är att ta reda på hur organisationer i civilsamhället ser på och arbetar med integration. För att ta reda på detta har jag genomfört 15 intervjuer med representanter för organisationer som arbetar med integration i Göteborg. Dessa intervjuer har sedan legat till grund för en analys utifrån Idealtyper, vilka jag konstruerat med utgångspunkt från teori och tidigare forskning. Den tidigare forskningen säger att integrationsbegreppet och integrationspolitiken är otydligt och att flera olika tolkningar kan göras och görs av begreppet. Tre olika förhållningssätt urskiljs.

Uppsatsen undersöker intresseorganisationernas tillträdesmöjligheter i betänkandet SOU2007:89 Rovdjuren och deras förvaltning. Tillträde ska inte förväxlas med reellt inflytandemen är en förutsättning för att organisationer ska kunna påverka politiskt beslutsfattande. Deberörda intresseorganisationernas tillträde studeras i betänkandets fem närvaroformer. Somteoretisk utgångspunkt används pluralistisk och korporativ teori vilka appliceras på denempiriska undersökningen som Idealtyper. Det metodologiska tillvägagångsättet innebär attutredningens processer spåras vilka sedan analyseras genom en kvalitativ textanalys ochmotivanalys.

Den svenska marinen har av professor Geoffrey Till använts som ett utmärkande exempel på en s.k. post-modern marin i hans kategorisering av världens sjömakter. Främst är det den expeditionära förmåga som Sverige profilerat alltsedan det kalla krigets slut som ligger till grund för denna exemplifiering.Frågan uppstår då huruvida den svenska marinen fortfarande kan ses vara det utmärkande exemplet efter det att fokus nu skiftat tillbaka till en mer nationellt präglad försvarsinriktning. Därutöver ställs frågan om vilka styrkor och svagheter en dylik kategorisering av världens sjömakter kan ha.Utifrån en analys av Tills kategoriseringar som Idealtyper, så har dessa i allt väsentligt visat sig vara de förenklande och täckande rubriceringar som idealtypsmodellen syftar till. Därför har det även gått att identifiera tre indikatorer som medger en jämförelse mot den svenska marinen av idag för att utröna dess nuvarande status som post-modern sjömakt.Undersökningen har på så sätt lett till slutsatsen att den svenska marinen alltjämt kan kategoriseras som en post-modern marin, men av andra anledningar än den expeditionära förmågan.

Den svenska marinen har av professor Geoffrey Till använts som ett utmärkande exempel på en s.k. post-modern marin i hans kategorisering av världens sjömakter. Främst är det den expeditionära förmåga som Sverige profilerat alltsedan det kalla krigets slut som ligger till grund för denna exemplifiering.Frågan uppstår då huruvida den svenska marinen fortfarande kan ses vara det utmärkande exemplet efter det att fokus nu skiftat tillbaka till en mer nationellt präglad försvarsinriktning. Därutöver ställs frågan om vilka styrkor och svagheter en dylik kategorisering av världens sjömakter kan ha.Utifrån en analys av Tills kategoriseringar som Idealtyper, så har dessa i allt väsentligt visat sig vara de förenklande och täckande rubriceringar som idealtypsmodellen syftar till. Därför har det även gått att identifiera tre indikatorer som medger en jämförelse mot den svenska marinen av idag för att utröna dess nuvarande status som post-modern sjömakt.Undersökningen har på så sätt lett till slutsatsen att den svenska marinen alltjämt kan kategoriseras som en post-modern marin, men av andra anledningar än den expeditionära förmågan.