Att utöva våld i hederns namn har historiskt sätt existerat länge och kvinnor som gjorde sig skyldiga till utomäktenskapliga eller föräktenskapliga relationer fick allvarliga påföljder. Syftet med studien var att se hur olika yrkesverksamheter så som kvinnojouren, polisen, kuratorer och barnmorskor arbetar och samarbetar i hedersrelaterade ärenden och undersökt vilka komplikationer kan förekomma. Fjorton deltagare intervjuades. Hedersrelaterat våld präglas av patriarkala kulturer som innefattar hierarkisystem där underordnade individer tar skuld för skam. Resultatet visar att isoleringen från samhället och det sociala livet börjar stegvis och i tidig ålder.

Studien utgår från en kvalitativ metod med en hermeneutisk utgångspunkt där semistrukturerade intervjuer har samlat in datan. Syftet med studien var att belysa behandlares uppfattningar om behandlingsmetoder för Anorexia Nervosa hos unga flickor, 13-19 år. Problemformuleringarna var: Hur behandlare använder de behandlingsmetoder som finns, hur behandlare uppfattar de behandlingsmetoder som finns samt hur uppfattar behandlarna behandlingen i framtiden. Resultatet visar på att familjeterapi är den ledande behandlingsmetoden då familjen har en betydande roll för flickans tillfrisknande. Behandlarna uppfattar att behandlingsmetoderna fungerar, men att det krävs att patienten får den behandling hon behöver.

AbstractThis thesis handles the subject about emergency preparedness. The cases that are chosen are Sweden and the tsunami catastrophe and Great Britain with the bombings in London. The purpose with this case study is to reveal what factors that are important for an adequate emergency preparedness plan by studying Sweden?s and Great Britain?s emergency preparedness plans and how they handled the two catastrophes. The questions for the report are as follows:1.

Socialstyrelsen har konstaterat att äldres psykiska hälsa är ett eftersatt område, trots att många äldre drabbas av psykiska besvär, och efterlyser behandlingsalternativ till medicinering. Man konstaterar samtidigt att det saknas undersökningar av effekten av psykoterapi för personer i högre åldrar, något som delvis kan bero på att många studier har en åldersgräns på 75 år. Tidigare studier visar också att psykoterapeuter föredrar att ta emot yngre patienter i psykoterapeutisk behandling. Studien är en beskrivning av några psykoterapeuters upplevelser av det psykoterapeutiska arbetet med personer som är 75 år och äldre.Sju psykoterapeuter intervjuades i denna kvalitativa undersökning där datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med tematisk analys. Det som upplevs vara vanligast förekommande tema för denna åldersgrupp är förluster och skam kopplat till detta.

Vi har med vår moderna livsstil kommit att producera produkter och miljöer som förkastar och lyfter sig över naturen. Allt i naturen rör sig i cykler, allt åldras, dör och återfödds som något nytt. Trots det så omger vi oss med produkter som strävar efter att motstå tidens tand.Med det moderna samhällets industrialisering, vår rationaliserad och moderna livsstil så har vi förskjutits mer och mer bort från en naturlighet som anses obekväm. Naturliga processer som åldrande och död ska, tillsammans med naturen, begränsas från våra liv i en tid då människan ska vara som sina objekt, perfekta och tidlösa. Vi bygger upp en ?andra natur?, en miljö som försöker avstanna tiden, där vi inte längre påminns om vår förgänglighet.

Bakgrund: Narkotika har förekommit i flera tusen år och missbruk definieras idag som en sjukdom. Debutåldern ligger i genomsnitt på 17,5 år och den låga åldern gör att anhöriga påverkas i stor utsträckning och ofta hamnar i skymundan inom vården och forskningen. Även det bästa hemförhållandet kan drabbas av ett narkotikamissbruk vilket gör att det aldrig går att förutse vilka familjer som lider störst risk.Syfte: Syftet med studien var att belysa hur familjen upplevde att ha en narkotikamissbrukande tonåring och ung vuxen i sin närhet.Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats byggd på elva vetenskapliga arbeten med både kvalitativa och kvantitativa inriktningar. Med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys analyserades arbetena.Resultat: Resultatet bestod av tre huvudkategorier: Förändrad familjetillvaro; Kärleken till den förlorade tonåringen; Sveket från samhället. I resultatet framkom det att föräldrarna upplevde oro över tonåringarnas framtid samtidigt som de uttryckte skuld och skam över det som hänt.Slutsatser: Författarna anser att sjuksköterskor och annan vårdpersonal bör ha mer kunskap om de anhörigas situation vid tonåringars missbruk för att kunna hjälpa dem ur lidandet.

Stress är ett allt mer vanligt problem i dagens samhälle, och det finns tydlig forskning som visar att allt fler ungdomar drabbas av psykisk ohälsa. Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar (18-19 år) på en gymnasieskola i Norrbotten upplevde stress och hur de beskrev att det påverkade dem. Två ungdomar valde att delta i studien. Dessa två ungdomar intervjuades och delade med sig av sina erfarenheter och upplevelser av stress, varpå intervjuerna bearbetades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det fanns ett flertal saker som bidrog till stress hos informanterna, bland annat press, krav och förväntningar på körkort samt ideal.

Cirka 4000 personer levde med HIV i Sverige år 2006. Risken för att bli smittad av HIV är liten i jämförelse med annan blodsmitta. Syftet med litteraturöversikten var att belysa upplevelser och attityder i vård av HIV/AIDS-smittade patienter. Innehållsanalys användes för att analysera nio vetenskapliga artiklar. Analysen resulterade i två kategorier och åtta subkategorier.

Studien berör något som från olika håll uppfattas som ett ökande problem - flickor som skär sig. Studiens syfte var att genom en kvalitativ studie med intervju som metod undersöka tre kuratorers, på tre olika ungdomsmottagningar, kunskaper och förståelse av självskadebeteende bland flickor. Studien berör också kuratorernas uppfattning om bra bemötande av dessa flickor, arbetsmetoder samt om det pågår någon preventiv verksamhet på de tre aktuella ungdomsmottagningarna.Beteendet förstås som ett symptom på en problematik som grundlagts under flickornas uppväxt och förstås då ofta vara kopplat till problematiska familjerelationer. Att skära sig uppfattas främst som ett sätt att reducera ångest, ett sätt att omvandla den psykiska smärtan till en fysisk mer konkret.Då självskadebeteende vanligen förenat med skam, är en tillåtande atmosfär och att ta flickorna på allvar är essentiellt i bra bemötande. Det finns inga klara riktlinjer för kuratorernas arbetsmetoder men grunden för kuratorernas arbete är främst psykodynamisk och kognitiv teori.

The main purpose of this paper is to examine and compare the democratic situation and developement in Malung and Nyköping, through a perspective of participatory and deliberative democratic theories. The questions I?ve examined are On what priorities the actions of developing democracy are built? Which positive effects have been reached and what problems have arisen? What are the solutions they have found to the problems? How does one experience the results of the experiments and actions taken? What are the similarities and differences between the two cases? and What is their relationship to the theories mentioned above?The questions are answered through interviews with four central actors in each case and examined in relation to participatory and deliberative democratic theories and in comparison of the two cases.The results have been that even if none of the cases respond to one theoretical ideal, they have touches of both theories as well as representative theory. It shows, however, that in Malung the representative democracy theory is the strongest represented in actions and politics, while in Nyköping the participatory democratic theory is stronger. In short, the most positive and negative effects respond well to the theories..

Contemporary plant design can be examined by how it relates to two extremes - Nature and Art. This idea is explained by Noel Kingsbury in the book The Dynamic Landscape where he places designers and their projects on a gradient (Kingsbury, 2004). Nature, one of the extremes can be represented by a dynamic, species-rich plant design with native species and with nature as the ideal. The other extreme - Art implies a more static view on plant design. Here, the designs consist of colourful flowers, exotic species and cultivars with double flowers.

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka hur poliser bearbetar problematiska emotionella upplevelser som uppstår i de sociala interaktioner de ingår i under en arbetsdag. Vidare är syftet att undersöka vad poliserna själva har en önskan om att uppnå när det gäller bearbetning av emotionell påfrestning.    Studien har en kvalitativ hermeneutisk ansats och baseras på åtta semistrukturerade intervjuer. För att analysera resultatet av studien har följande teorier använts; Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv, Björn Nilssons rollbeskrivning, Tomas. J.

Syftet med experimentet var att genom en beroende mätning undersöka om förnedrings-tv hade någon effekt på individers upplevda och självrapporterade empatiförmåga och sinnestämning. Vidare undersöktes också om det förelåg genusskillnader i empatiförmåga och sinnesstämning beroende på vilket filmgenus försökspersonerna fått se förnedras eller lovordas i filmsekvensen.Undersökningen utfördes på 185 högskolestudenter med hjälp av enkät. Försökspersonerna fördelades över vilken typ av film de har sett. Filmeskvenserna delades in i fyra olika, där två var av positiv karaktär med filmgenus man och kvinna där filmpersonerna fick positiv feedback av en jury. Två var av negativ karaktär, med filmgenus man och kvinna där filmpersonerna fick förnedrande feedback av en jury.

Denna uppsats handlar generellt om hjälp och stöd för anhöriga till alkohol- och narkotikamissbrukare, och berör specifikt den hjälp som finns att tillgå inom Sundsvall kommun, hur den uppfattas, samt vilken hjälp och stöd som önskas. Tidigare forskning har påpekat att hjälp och stöd kan vara av vikt då det finns vissa risker förknippat med att vara anhörig till en missbrukare. Dock anser inte alla att det är ett problem vilket också gör att den ökade medikaliseringen i vårt samhälle kan ha en negativ inverkan på vissa anhöriga, till exempel kan det leda till att människor placeras i fack. Det kan samtidigt betyda att andra blir hjälpta. Vi har gjort en kvalitativ studie med semi- strukturerade intervjuer.

Bakgrund: Patienter som har haft stroke kan uppleva många hinder för välbefinnande. Sjukdomen i sig kan innebära trötthet, depression och olika funktionshinder. Omgivningen kan öka illabefinnandet om den präglas av fördomar, brister i vården och problem i relationer till anhöriga. Coping innebär att hitta bemästringsstrategier som reducerar stress och illabefinnande. Syftet: Att genom självbiografier beskriva hinder och förutsättningar för coping ur ett livsvärldsperspektiv hos människor som haft en stroke.