Syfte: Syftet med studien har varit att undersöka hur erkänt skickliga lärare beskriver sitt lärarledarskap och vilka uppgifter och ledarskapshandlingar som formar lärarledarskapet. I vilka sammanhang och situationer utövas lärarledarskapet? Syftet har varit att undersöka hur erkänt skickliga lärare formats i möte med elever, verksamheter, skola och ledning och hur detta kan beskrivas och diskuteras i förhållande till förordningen och litteratur om teacher leadershipTeori och metod: Studien vilar på inspiration av livshistorieforskning och den variant som kallas för tematisk yrkeslivshistoria. Studien är genomförd som en kvalitativ studie med fyra ?erkänt? skickliga lärare? som utnämnts till förstelärare och genom livshistorieintervjuer.

It seems like Swedish municipalities are dominated by beliefs that all citizen participation is good for the development of local democracy. A critic of this certainty is rising among Swedish scholars of political science. However, a critic with an ambition of such generalization is harsh. Different democratic projects contents different qualities and thereby diverse problems in the democratic process. If these democratic problems within the process can be recognized, a deeper understanding can be found and in the prolongation a strengthening of the democracy.This essay examines the democratic process of Lomma municipality's democratic project of citizen participation.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Trädgårdens hantverk och design, 15 hp, 2011.

This study investigates the potential of a rhetorical theory of knowledge to expand beyond its own domain and into political theory, specifically theories of deliberative democracy. Despite the increasing interest in communication in democratic theory in the last decades, the majority of theorists have not turned their interest towards rhetorical science. On the contrary, theorists often regard rhetoric as dangerous and incompatible with the deliberative ideal of reason. The aim of this study is therefore to defend rhetorical science by investigating how the rhetorical theory of knowledge ? as it is presented by Chaïm Perelman and Oldbrecht Tyteca, and further developed by Mats Rosengren and Maria Wolrath Söderberg ? can contribute to the understanding of deliberative democracy.

Syftet med uppsatsen är att se hur verkligheten som är skolan som organisation tar till sig idealet som innebär de olika styrdokumenten. Ett annat syfte är att se om två olika skolor skiljer sig i att förebygga och hantera konflikter. Undersökningen delas på två studier. Den första är en dokumentanalys. Detta innebär att jag tittar på de olika dokumenten från staten, kommunen och den lokala arbetsplanen och jämför dessa med varandra.

AbstractThe purpose for writing this essay is to study the culture of kindness in the Church of Sweden, as the church constitutes as an idealistic organization (non-profit or voluntary organization).The focal point is on how such a culture affects the employees, and if any new componentsthat can amplify the concept can be distinguished.To do this a case study-design has been employed. The primary sources are qualitativeinterviews with six employees in a congregation in the Church of Sweden, and participantobservations on two different occasions at the same congregation.Theories of organizational sociology has been applied to the material, more specific Edgar HSchein?s definition of organizational culture and the concept of a culture of kindness (derivingfrom a report by the Swedish Work Environment Authority) as a specific part of the church?sorganizational culture.The conclusions we can make from our study is that a culture of kindness affect employees inboth a positive and a negative way. There are many expectations that come with working inthe Church of Sweden, and these do have an effect on the work performed. There is alsoevidence pointing to the fact that leadership can counteract the fear of conflicts that otherwiseis associated with the culture of kindness.

The purpose of this thesis is to look into the knowledge city concept and the preferences and requirements of companies on such a city. Furthermore, suggestions of ideal conditions in a knowledge city are proposed. The thesis has been conducted through a qualitative approach where a deductive procedure has been implemented. In order to examine knowledge cities, Barcelona has sketchily been looked at as an early example of a knowledge city, whereas a more exhaustive observation of Copenhagen was conducted. Since the concept of knowledge cities is a rather new phenomenon, models from several disciplines constitute the theoretical framework.

Uppsatsens huvudsakliga syfte är att undersöka hur två olika organisationer skiljer och liknar varandra i önskan om ledarskapsegenskaper, detta utifrån de tre olika arenorna rekrytering, utbildning och ledarskap. I denna rapport kommer vi att studera organisationerna Försvarsmakten samt Sony Ericsson, där Försvarsmakten kommer representerar en strukturerad organisation och Sony Ericsson en projektorganisation. Med hjälp av intervjuer både på Försvarsmakten i Halmstad och Sony Ericsson i Lund har vi fått svar på frågor kring rekrytering, utbildning och ledarskap. Det som gör jämförelsen intressant är skillnaden i organisationsformerna på de två olika företagen Försvarsmakten samt Sony Ericsson. Vi har efter granskning av data fått fram att de båda organisationerna strävar efter liknande egenskaper med på skilda sätt. På grund av organisationernas olika strukturer och organisatoriska uppbyggnad går man olika vägar för att hitta en ledare men i slutändan kan man se att processerna liknar varandra.

Syftet med denna studie var att undersöka hur unga flickor ser på sina egna kroppar och hur dessa flickor serpå de normer som förmedlas om hur man ?ska? se ut. Samt hur detta märks i det vardagliga livet. Studienbygger på 6 intervjuer med flickor som är mellan 14 och 15 år gamla och går på en högstadieskola i Umeå.Materialet har analyserats med kvantitativ innehållsanalys. De teoretiska ramverk som studien utgår från ärgenerella sociologiska teorier om kroppen, genus och flickforskning.

It is now increasingly common for organisations to work actively with HR issues. Furthermore, it is a constant top priority for organisations to remain profitable. The purpose of this study was to investigate whether so called soft HR values, as manager?s communication skills, has an actual impact on hard values in terms of costs for the organisation. Leadership is largely characterised by emotional communication, which together with personnel costs were the main focus of the research.

The society today is full of new changes within the companies and their middle chiefs. Middle chief?s visions have changed during recent years. The female chiefs have grown in numbers, and because of that people have started to focus on whether there are any similarities or differences between the female and male leadership behaviors. The essay is about similarities and differences between female and male middle chief?s idea about effective leadership behavior.Our analysis is based on a qualitative study, where we have made four interviews with four chiefs in industrial companies.

Under utbildningen inom samhällsbyggnad med inriktning stadsplanering på KTH har det funnits två teoretiska koncept som varit centrala och återkommande: hållbarhetsbegreppet med de tre aspekterna ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet, samt kommunikativ planering. Dessa två, inom teorin till stor del skilda tankesfärer har under utbildningen däremot sällan diskuterats i relation till specifika praktiska kontexter varför deras kompatibilitet inte problematiserats. Denna uppsats ämnar därför utforska hur en planeringsprocess präglad av ideal om hållbarhet och kommunikativ planering kan se ut i praktiken samt diskutera vilken potential en planeringspraktik inom detta teoretiska gränsland har att svara upp mot de ideal om hållbarhet och medbestämmande som den är präglad av. Mer specifikt ämnar uppsatsen undersöka frågeställningarna:Hur ser en planeringspraktik styrd av ideal om hållbarhet och kommunikativ planering ut?Vilka begränsningar och möjligheter kan en sådan praktik vara präglad av?Studien är tvådelad och inleds med en litteraturstudie av de två teoretiska koncepten hållbarhet och kommunikativ planering för att undersöka deras kompatibilitet från ett teoretiskt perspektiv.

Vi hade en föreställning om att det ibland kan vara svårt att som ledare i en arbetsgrupp skapa tillit samt effektivitet. Detta fångade vårt intresse och gjorde att vi närmare ville studera två arbetsledare och deras respektive arbetsgrupper gällande effektivitet, tillit samt ledarskap. Vårt syfte med undersökningen var att undersöka vilka ledarskapsfaktorer som kan inverka för att stärka tilliten och effektiviteten i en arbetsgrupp. För att besvara syftet med undersökningen togs följande problemformulering fram:Vilka ledarskapsfaktorer kan stärka tilliten och effektiviteten i en arbetsgrupp?Utifrån uppsatsens syfte och problemformulering genomfördes två kvalitativa intervjuer med de två utvalda arbetsledarna, samt att en kvantitativ enkätundersökning genomfördes i de två arbetsledarnas respektive arbetsgrupper.Vårt resultat visar i huvudsak att det är anpassning efter situation och kontext, förmågan att frångå personliga intressen och istället se till det kollektiva intresset, flexibilitet och uppmärksamhet på arbetsgruppens behov och önskemål, samt stöd genom tillgänglighet som är de ledarskapsfaktorer som kan stärka tilliten och effektiviteten i en arbetsgrupp..

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen är att undersöka vad hälsotidningar anser vara viktiga faktorer för att generera en god hälsa och vad en god hälsa innebär, samt om det har förändrats under en tioårsperiod. För att undersöka det har en innehållsanalys av två olika hälsotidningar genomförts. Frågeställningarna som undersökningen utgått ifrån är:Hur ser innehållet ut i tidningarna? Skiljer sig detta mellan år och mellan tidningarna? Vad har det man skriver om för vetenskaplig anknytning? Larmas det mer eller mindre idag än för tio år sedan? På vilket sätt kan innehållet i tidningarna kopplas till de ideal som råder i dagens samhälle? MetodFrån år 1998 och 2008 har de tio första numren valts ut av tidningarnaHÄLSA och Må Bra . Fokus i undersökningen har legat på de artiklar som man gör reklam för på framsidan av tidningen.

AbstractKarin Johansson, Institutionen för genusvetenskap, Göteborgs universitet, 2007.?Bröst, rumpor och kroppsstrumpor: En kvinnas självförtroende är aldrig längre bort än närmsta shoppingcenter?.In Kanal 5?s production Snygg naken, based on the British television show How to look good naked, eight women undergo a make-over which is said to enhance their self-confidence and transform their attitudes toward their bodies. This, in turn, is accomplished with the assistance of a stylist and an undergarment expert. However, the transformations are based on normative structures and ideas regarding the female body, which, on the one hand governs the participants? needs for a make-over in the first place, and on the other hand forms the basis of the experts? authority.