Sök:

Sökresultat:

873 Uppsatser om Idéspridning - Sida 30 av 59

Salmonellasmitta frÄn Àgg till mÀnniska

Salmonella kan infektera de flesta av vÄra husdjur och produktionsdjur och Àr en av de vanligaste livsmedelsburna infektionerna hos mÀnniska. Salmonella smittar fekalt-oralt men vissa serotyper som Salmonella Enteritidis kan Àven överföras frÄn hönan till nÀsta generation genom Àggen. I denna litteraturstudie sammanfattas hur Salmonella, sÀrskilt Salmonella Enteritidis, kan fÄ en omfattande och snabb spridning inom hela fjÀderfÀproduktionen pÄ grund av att bakterien inte bara sprids med avföringen utan Àven med Àggen frÄn infekterade djur. Smittspridningen kan bli sÀrskilt snabb och omfattande om djuren i avelspyramidens topp infekteras. DÀrigenom kan smitta hos exempelvis nÄgra tusen avelsdjur spridas till miljontals kycklingar och Àgg i konsumtionsledet med en massiv exponering för konsumenten, mÀnniskan. Studien innehÄller Àven hur man ska gÄ till vÀga för att minimera risken för smittspridningen. Spridningen av Salmonella Enteritidis ökade kraftigt under Ären 1979-1987 och utvecklade sig till en global pandemi av Salmonellainfektion hos mÀnniskor.

VÄrdgivares attityder mot personer med beroendesjukdom i den somatiska vÄrden : en litteraturöversikt

BakgrundBeroendesjukdomar Àr inom den somatiska vÄrden ett frÀmmande omrÄde, trots att beroende Àr en stor folkhÀlsoutmaning i Sverige. Beroendesjukdom krÀver en komplex behandling och omvÄrdnad och kunskap Àr grundlÀggande för att kunna erbjuda adekvat vÄrd. Kunskap om sjukdomen Àr ocksÄ viktig för att kunna ge ett gott bemötande prÀglat av empati och acceptans. Denna uppsats har fokus pÄ alkohol- och drogberoende.SyfteSyftet var att beskriva vÄrdgivares attityder mot personer med beroendesjukdom i den somatiska vÄrden, samt identifiera faktorer som pÄverkar attityderna.MetodMetoden som anvÀndes var en litteraturöversikt dÀr totalt 17 vetenskapliga artiklar granskades, analyserades och slutligen sammanstÀlldes i ett resultat.ResultatVÄrdgivares attityder mot personer med beroendesjukdom Àr i mÄnga fall negativa och avvisande. Möten med dessa patienter Àr ofta korta och uppgiftsorienterade dÀr personcentrerad vÄrd och kommunikation uteblir.

FörÀndringsarbete mot en resurssnÄl tillverkning : Lean production i ett svenskt tillverkande företag

Vilken strategi ett tillverkande företag arbetar efter kan variera och bero pÄ en mÀngd olika faktorer. En effektiv tillverkning kan bli komplicerad nÀr marknaden efterfrÄgar allt mer skrÀddarsydda produkter med varierande egenskaper. För att bemöta denna typ av komplexitet finns en rad strategier och modeller som har fÄtt global spridning. En av dessa strategier Àr lean production, ett begrepp som vuxit fram utifrÄn studier genomförda pÄ den japanska tillverkningsindustrin.I denna studie undersöktes varför lean production valdes som styrningsfilosofi i ett svenskt tillverkande företag, vilka förÀndringar detta inneburit samt vilka Äsikter som fanns kring förÀndringsarbetet. Insamling av empiri har skett genom att genomföra en fallstudie pÄ företaget Trioplast Sifab.

TwittertÄget - resan mot ett förbÀttrat anseende? : En studie om twittrande resenÀrers attityd till SJ AB:s kommunikation genom Twitter

Utvecklingen av sociala medier har inneburit bÄde möjligheter och hot för företag i deras anseendehantering. Sociala medier som Twitter ger kunder möjlighet att vara opinionsbildare och snabbt sprida information. Detta gör det viktigt för företag att ha en kommunikationsstrategi för att hantera denna spridning och dÀrmed försvara sitt företagsanseende. SJ AB har fÄtt mycket kritik för problemen i tÄgtrafiken och företagets anseende har försÀmrats. SJ AB arbetar idag aktivt med att förbÀttra sitt anseende och finns sedan 2009 aktiva pÄ Twitter, vilket Àr en del av deras kommunikationsstrategi.

Rivning av cellsal Akzo Nobel : Risker och möjligheter

PÄ uppdrag av Hifab Byggprojektledaren AB:s (Hifab AB) filial i Karlstad kommer riskerna för spridning av miljöstörande avfall sÄsom asbest, dioxin, kvicksilver samt PCB att inventeras och utvÀrderas vid rivning av kemisk industrienhet vid Akzo Nobels anlÀggning i Skoghall.Inventeringen begrÀnsas till att omfatta den gamla kloralkalifabriken byggd 1938-1946 innehÄllande cellsalar, likriktarutrymmen samt personaldelar.Riktad provtagning bygger pÄ tidigare erfarenheter och kunskaper av liknande objekt. ByggnationsÄr kan ge indikationer pÄ vilka Àmnen som kan misstÀnkas finnas i ev. byggnad dÄ vissa material anvÀndes under olika epoker. Metoden Àr ekonomiskt fördelaktig men ger inte en heltÀckande bild över hur föroreningen Àr spridd.Vid riskanalysen Àr den sÄ kallade MIFO-modellen anvÀnd, dÀr bedömning sker frÄn tillgÀnglig data frÄn den riktade provtagningen.Efter genomgÄngen gasskyddsutbildning gavs möjlighet att okulÀrbesikta gamla cellsalarna med tillhörande personalutrymmen, förrÄd samt transformator- och likriktarutrymmen. Prover togs för senare analys av asbest och övrig provtagning gÀllande kvicksilver pÄ platsen Àr daterade 1999 av Envipro.Analysresultaten pÄvisade ingen asbest i proverna.

KartlÀggning av ytjÀmnheten efter kallvalsning för olika kallvalsade kvalitéer samt trimvalsningens pÄverkan pÄ ytjÀmnheten

Syftet med detta arbete Àr att kartlÀgga ytjÀmnheten pÄ stÄlbanden efter kallvalsning samt hur den erhÄlla ytjÀmnheten pÄverkas av trimvalsningen. Detta för att undersöka om det Àr möjligt att minska ner anvÀndandet av nÄgon valsyta i Tandemverket vid SSAB BorlÀnge. Genom att mÀta ytjÀmnheten pÄ stÄlband av olika kallvalsade kvalitéer efter kallvalsning och trimvalsning, mÀta ytrÄheten pÄ texturerade valsar före och efter anvÀndning samt genomföra test med nya ytkombinationer har ett antal resultat genererats. TvÄ test dÀr Docol 200 band som skulle levereras med bandyta 23 valsades med en grövre yta i Tandem (valsyta 48 istÀllet för 34) Àn vad som Àr brukligt och sedan trimvalsades med ordinarie valsyta visade att det Àr möjligt att klara kraven pÄ Ra-vÀrde för bandyta 23 Àven pÄ band som kallvalsats med en grövre valsyta Àn i vanliga fall. Dock Àr det inte sÀkerstÀllt att kraven för yta 23 alltid kan uppnÄs pÄ band kallvalsade med grövre valsyta.

I stormarnas spÄr

Bakgrund och problemDen 8 januari 2005 blÄste stormen Gudrun in över Sverige. Gudrun resulterar i att ca 70miljoner skog stormfÀlls, lokalt upp till 7 Ärsavverkningar. VÀrst drabbade blir deSmÄlÀndska lÀnen Kronoberg och Jönköping.TrÀ Àr en fÀrskvara som inte mÄr bra av att lagras under lÀngre perioder. Efter Gudrun tvingadesdock mÄnga sydsvenska sÄgverksbolag att lagra relativt stora mÀngder timmer och delar avdetta ligger fortfarande i lager.SyfteSyftet med uppsatsen Àr att studera hur sydsvenska sÄgverksföretag vÀrderar sina rÄvarulager.Vilken vÀrderingsprincip de anvÀnder, hur de berÀknar det aktuella vÀrdet, om de gör avdragför inkurans och hur de i sÄ fall berÀknar och motiverar denna.MetodFör att fÄ en bra grund att stÄ pÄ granskades de tilltÀnkta företagens Ärsredovisningar ett par Ärtillbaka i tiden, innan vi kontaktade företagen. Vi genomförde vÄra intervjuer pÄ respektivesÄgverk vilket hjÀlpte oss att fÄ en liten inblick i den bransch och miljö som vÄra respondenterverkar i.

Rivning av cellsal Akzo Nobel : MiljöutvÀrdering : Risker och möjligheter

PÄ uppdrag av Hifab Byggprojektledaren AB:s (Hifab AB) filial i Karlstad kommer riskerna för spridning av miljöstörande avfall sÄsom asbest, dioxin, kvicksilver samt PCB att inventeras och utvÀrderas vid rivning av kemisk industrienhet vid Akzo Nobels anlÀggning i Skoghall.Inventeringen begrÀnsas till att omfatta den gamla kloralkalifabriken byggd 1938-1946 innehÄllande cellsalar, likriktarutrymmen samt personaldelar.Riktad provtagning bygger pÄ tidigare erfarenheter och kunskaper av liknande objekt. ByggnationsÄr kan ge indikationer pÄ vilka Àmnen som kan misstÀnkas finnas i ev. byggnad dÄ vissa material anvÀndes under olika epoker. Metoden Àr ekonomiskt fördelaktig men ger inte en heltÀckande bild över hur föroreningen Àr spridd.Vid riskanalysen Àr den sÄ kallade MIFO-modellen anvÀnd, dÀr bedömning sker frÄn tillgÀnglig data frÄn den riktade provtagningen.Efter genomgÄngen gasskyddsutbildning gavs möjlighet att okulÀrbesikta gamla cellsalarna med tillhörande personalutrymmen, förrÄd samt transformator- och likriktarutrymmen. Prover togs för senare analys av asbest och övrig provtagning gÀllande kvicksilver pÄ platsen Àr daterade 1999 av Envipro.Analysresultaten pÄvisade ingen asbest i proverna.

BetygsÀttning i naturkunskap naturkunskap frÄn A till F : det första Äret med nytt betygssystem

Det hÀr arbetet Àr en pilotstudie om vad införandet av en ny betygsskala och nya lÀroplaner hösten 2011 fick för genomslag i betygsstatistiken i en av landets större kommuner och för lÀrare pÄ en gymnasieskola i en mindre kommun, med fokus pÄ Àmnet naturkunskap. Regeringens mÄl med den nya betygsskalan var att den skulle visa elevernas kunskaper mer nyanserat, vilket ocksÄ skulle kunna öka deras motivation att strÀva efter högre betyg. Ett annat mÄl var att minska risken för betygsinflation, ett problem som funnits bÄde i Àldre tiders betygsskalor och efter införandet av den förra betygsskalan. Resultatet av studien visade att betygsmedelvÀrdet för eleverna inte förÀndrades med den nya skalan, men andelen som fick det högsta betyget sjönk, sÀrskilt bland eleverna pÄ högskoleförberedande program. DÀremot visade det sig att bland eleverna pÄ yrkesprogrammen höjdes medelbetygen i naturkunskap och andelen som fick det högsta betyget ökade.

Betydelsen av skogskontinuitet och egenskaper hos gran för förekomst av Lecanactis abietina

Skyddandet av gamla skogar med höga naturvÀrden Àr en viktig del i bevarandet av den biologiska mÄngfalden. För att kunna lokalisera och kvalitetsbedöma skogar med höga naturvÀrden anvÀnds signalarter. En av dessa signalarter Àr Lecanactis abietina, gammelgranslav. Syftet med denna studie Àr att identifiera vilka faktorer som pÄverkar förekomst av signalarten L. abietina och tÀckningsgraden av apothecier.

Nya infektiösa sjukdomar i samband med bushmeat

Jakten pÄ bushmeat Àr en aktuell och komplex frÄga i Central- och VÀstafrika som har Àgnats mycket uppmÀrksamhet och forskning inom flera vetenskapliga discipliner. Köttet och djurdelarna innebÀr bÄde en födokÀlla för fattiga, samt som inkomstkÀlla vid ökande efterfrÄgan frÄn vÀstvÀrlden och Asien dÀr djurdelarna ses som lyxvaror och anvÀnds inom blandannat naturmedicin. Jakt pÄ de stora aporna sÄsom gorillor, schimpanser och bonoboer utgör ett hot mot arternas överlevnad och en minskad biodiversitet men konsumtion av djurdelarna innebÀr ocksÄ en risk mot folkhÀlsan. De bidragande faktorerna till handeln med bushmeat Àr mÄnga men sÀrskilt stor Àr skövling av stora skogsomrÄden samt minskade habitat. VÀgar som gÄr genom tidigare svÄrtillgÀngliga omrÄden och bÀttre jaktvapen har ocksÄ haft stor pÄverkan och resulterat i att mÄnga av de utrotningshotade djuren minskar i antal. Uppkomst och spridning av nya sjukdomar Àr ett hot mot bÄde djur- och folkhÀlsa nÀr mÀnniskan konsumerar och kommer i kontakt med sina nÀrmaste slÀktingar. Olika typer av virus sÄsom Ebola, SIV, SFV och STLV har visat sig och anses vara patogener som kan förvÀntas ge uppkomst av nya infektiösa sjukdomar.

Integritet pÄ Facebook

AnvÀndningen av sociala nÀtverk och andra typer av sociala medier har ökat kraftigt de senaste Ären. Detta har lett till att fler och fler anvÀndare vÀljer att ansluta sig till de sociala nÀtverken. PÄ sociala nÀtverk görs personlig information tillgÀnglig för nÀtverket samt de anvÀndare som deltar i nÀtverket. Studien kommer att ge en bild av hur medvetna FacebookanvÀndare Àr om att Facebook samt tredje part har rÀtt till att förfoga över de personliga uppgifter som delas pÄ nÀtverket i enlighet med Facebooks anvÀndnings villkor. Facebook anvÀndarnas motiv och drivkrafter till att anvÀnda Facebook Àr en viktig del för att ge en komplett bild av anvÀndnings situationen pÄ facebbok.

Ger Guld Guld? : En studie om den ekonomiska utveckling i svenska idrottslags hemkommuner

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka eventuella ekonomiska effekter skapade av idrottsliga resultat. Dessa effekter mÀts genom att undersöka förÀndringar i skattebasen, mÀtt per kapita pÄ kommunnivÄ som följd av att ett idrottslag frÄn kommunen vunnit SM-guld, alternativt deltar i spel i högsta divisionen. De sporter som undersöks Àr fotboll, ishockey bandy och speedway. Dessa fyra sporter Àr de största sett till publiksnitt och exponering i TV. Tillsammans utgör de högsta serierna i dessa sporter ett bra underlag och bra spridning av SM-guldvinnare, lag som deltar i högsta divisionen och kommuner i Sverige. Vi vÀljer att inte anvÀnda oss av kommunerna Stockholm, Göteborg, Malmö och Gotland eller idrottslag frÄn dessa.

Lean service : Implementering av lean i en serviceorganisation

Syftet med denna uppsats Àr att granska hur ett företags arbete överensstÀmmer med lean service samt ge förslag pÄ hur verksamheten kan förÀndras för att bÀttre arbeta enligt lean. Detta görs inom ett begrÀnsat omrÄde av företagets serviceverksamhet, hantering och rutiner av nycklar. Studien utförs i ett företag i hiss och rulltrappsbranschen som arbetar med allt frÄn tillverkning och montering till underhÄll.Arbetet utförs genom intervjuer med anstÀllda med god spridning av befattning och arbetsuppgifter och observationsstudier av serviceverksamheten i aktuell organisation samt viss benchmarking med annan verksamhet som upplever samma problem.Studien visar att verksamheten har tillgÄng till en rad verktyg som enligt mÄnga definitioner karaktÀriseras som lean, men benÀmns internt till viss del under andra namn. Vidare kan det konstateras att dessa verktyg och rutiner inte implementerats till serviceverksamheten varför lean inte i dagslÀget anses tillÀmpas. Utav detta kan slutsatsen dras att det inte Àr tillrÀckligt att utarbeta och ha lean-verktyg tillgÀngliga för att lean ska tillÀmpas.

FörÀldrars uppfattning om lÀxor : en undersökning om hur förÀldrar motiverar sina barn till lÀxor

Det hÀr arbetet Àr en pilotstudie om vad införandet av en ny betygsskala och nya lÀroplaner hösten 2011 fick för genomslag i betygsstatistiken i en av landets större kommuner och för lÀrare pÄ en gymnasieskola i en mindre kommun, med fokus pÄ Àmnet naturkunskap. Regeringens mÄl med den nya betygsskalan var att den skulle visa elevernas kunskaper mer nyanserat, vilket ocksÄ skulle kunna öka deras motivation att strÀva efter högre betyg. Ett annat mÄl var att minska risken för betygsinflation, ett problem som funnits bÄde i Àldre tiders betygsskalor och efter införandet av den förra betygsskalan. Resultatet av studien visade att betygsmedelvÀrdet för eleverna inte förÀndrades med den nya skalan, men andelen som fick det högsta betyget sjönk, sÀrskilt bland eleverna pÄ högskoleförberedande program. DÀremot visade det sig att bland eleverna pÄ yrkesprogrammen höjdes medelbetygen i naturkunskap och andelen som fick det högsta betyget ökade.

<- FöregÄende sida 30 NÀsta sida ->