Sök:

Sökresultat:

820 Uppsatser om Idéskapande - Sida 51 av 55

Stockholm- The fashion capital of Scandinavia? : En studie i strategisk planering utifrÄn detaljhandelns företagsperspektiv, i samverkan med turismsektorn

Uppsatsens titel: Stockholm ? the fashion capital of Scandinavia? En studie i strategiskplanering utifrÄn detaljhandelns företagsperspektiv, i samverkan med turismsektorn.Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi, inriktning marknadsföring, 15 hp, StockholmsUniversitetFörfattare: Linda Holdo, Hanna JÀderholm och Mariah LindborgHandledare: Doktorand Andrea LucarelliNyckelord: Detaljhandeln, turismsektorn, strategisk planering, varumÀrkesbyggande,destination, detaljhandelsmarknadsföring, Stockholms stadProblemformulering: Handeln vill nyttja den vÀxande turismsektorn för att vinnamarknadsandelar. Problematiken för detaljhandeln Àr avsaknad av strategisk planering, isamverkan med turismsektorn, som bottnar i bristande kunskap och erfarenhet.Syfte: Syftet Àr att skapa ett förslag pÄ strategisk planering som detaljhandelsföretagen, i samverkan med turismsektorn, kan anvÀnda för att fylla det praktiska gap som i dagslÀget existerar.Metod: Studien har genomförts med 12 stycken kvalitativa semistrukturerade intervjuer med relevanta personer inom respektive bransch. Deltagande i tvÄ seminarier samt granskning av fyra rapporter utgör primÀrdata. SekundÀrdata Àr baserad pÄ vetenskapliga artiklar samt litteratur.

Tribal tillhörighet ? Ett framtida perspektiv pÄ marknadssegmentering?

För att fÄ en tydlig bild av en marknad anvÀnder företag sig av segmenteringstekniker för att dela upp konsumenter i olika segment med mÄlet att kunna precisera sina marknadsföringsÄtgÀrder och optimera sina försÀljningsutsikter. I dagens globaliserade multikanalsamhÀlle suddas landsgrÀnser stÀndigt ut, vilket skapar ett behov för företag att istÀllet identifiera regionala marknader. Genom att karlÀgga regioner Àr det möjligt att röna ut om det Àven inom ett land kan finnas skillnader i attityder till olika varumÀrken. Kombinationen av geografisk, demografisk och psykografisk segmentering möjliggör för företag att inte enbart se vilken Älder konsumenter har eller vilken stad de bor i, utan Àven vilken typ av attityd de har gentemot en viss produkt eller ett varumÀrke.Studien syftar till att ta reda om det finns regionala skillnader i varumÀrkesattityder i Sverige samt vad attityderna grundar sig i. I form av en studie över tre geografiskt skilda omrÄden i Sverige, dÀr 239 respondenter medverkade i strukturerade intervjuer undersöktes om varumÀrkesattityder kan skilja sig Ät i de olika regionerna.

Skilda vÀrldar - trygghet för alla? : Ett vuxenperspektiv pÄ sÀrskoleelevers möjligheter till integrering i skola och samhÀlle

?Det finns idag dubbelt sÄ mÄnga konstnÀrer Àn tidigare? , vilket enligt Dan Wolgers sÀkerligen har pÄverkat den mer liberala synen pÄ företagande och marknadskommunikation bland den yngre generationen konstnÀrer. Att det Àr ett annat klimat Àn tidigare Àr de flesta överens om och frÄgan Àr hur detta klimat har skapat möjligheter eller hinder för konstnÀren att verka i företagsvÀrlden. Uppsatsens fokus ligger pÄ konstnÀrens förmÄga att kommunicera, vilket Àven har visat sig vara den starkaste lÀnken mellan konstnÀr och företagare.Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ ansats med intervjuer av bl.a. konstnÀrerna Ernst Billgren och Dan Wolgers för att undersöka hur deras vÀrderingar och erfarenheter överensstÀmmer med det teoretiska fÀltet inom marknadskommunikation och konst.Vi har kunnat utlÀsa ett visst motstÄnd mot dessa företagsekonomiska intressen och det tydliga glappet mellan konst och marknadsföring gör att det uppstÄr ett hinder för konstnÀrer som vill anvÀnda sig av marknadskommunikation.

User innovation pÄ brand communities : en studie av salesforce.com

Bakgrund och problemformulering - Vi har valt att studera och analysera i vilket avseende det sker user innovation pÄ ett forum skapat av företaget Salesforce. Forumet Àr ett brand community för anvÀndare som utvecklar Salesforce tjÀnster. FrÄgestÀllningarna behandlar om det sker olika typer av user innovation och vad det Àr som driver anvÀndarna till att innovera pÄ det forum vi har valt att studera. VÄr studie syftar till att bidra med en bredare kunskap och förstÄelse kring Àmnet dÄ det finns begrÀnsad forskning kring user innovation inom online brand communities idag.Teori - Begreppet brand communities förklaras utifrÄn Muniz och O?Guinns (2001) synsÀtt som innebÀr att ett online brand community Àr en samlingsplats pÄ internet dedikerat till ett specifikt varumÀrke.

Upplevelsen som skapare av vÀrde : En kvalitativ studie av caféverksamheters erbjudande till besökarna

Vi vill i denna studie bidra med bÄde praktisk och teoretiska förstÄelse för kundvÀrde och upplevelseskapande i en cafékontext samt besvara frÄgan: Hur skapar caféer vÀrde för sina kunder? Syftet med studien Àr att med upplevelsen som studielins undersöka hur caféer i UmeÄ arbetar för att skapa vÀrde för sina kunder samt att öka förstÄelsen för huruvida upplevelseskapande Àr en del av verksamhetserbjudandet. En kvalitativ forskningsmetod har anvÀnts för att nÄ den förstÄelse och det djup som anslÄs av syftet. För att insamla empirisk data har fem caféer i centrala UmeÄ anvÀnts, vilka har valts genom ett icke-sannolikhetsurval. Semistrukturerade intervjuer har förts med en management- och marknadsföringsansvarig pÄ varje företag. Vidare har Àven kortare kundintervjuer genomförts pÄ dessa verksamheter och pÄ tvÄ kompletterade caféer, vid olika tillfÀllen.

Förskolans utformning av den fysiska inomhusmiljön ur ett genusperspektiv

Det övergripande syftet med studien Àr att undersöka förskollÀrarnas uppfattning om och utformande av den fysiska inomhusmiljön pÄ förskolan utifrÄn ett genusperspektiv. Studien utgÄr frÄn det postmoderna perspektivet som i denna studie innebÀr att det stÀlls höga krav pÄ den pedagogiska processen. Det vill sÀga att utforma en lÀrandemiljö som intresserar och utmanar barnen till att konstruera samt arbeta kreativt utan att begrÀnsas av könsstereotypa normer. Detta innebÀr att miljöns utformning samt förskollÀrarens förhÄllningssÀtt pÄverkar barnens möjligheter till interaktion, lek och utforskande. I lÀrandeprocessen skapar barnen inte bara kunskap utan ocksÄ identitet.

Spelrummet mellan tvÄ vÀrldar : Om det teoretiska fÀltet inom marknadskommunikation och konst

?Det finns idag dubbelt sÄ mÄnga konstnÀrer Àn tidigare? , vilket enligt Dan Wolgers sÀkerligen har pÄverkat den mer liberala synen pÄ företagande och marknadskommunikation bland den yngre generationen konstnÀrer. Att det Àr ett annat klimat Àn tidigare Àr de flesta överens om och frÄgan Àr hur detta klimat har skapat möjligheter eller hinder för konstnÀren att verka i företagsvÀrlden. Uppsatsens fokus ligger pÄ konstnÀrens förmÄga att kommunicera, vilket Àven har visat sig vara den starkaste lÀnken mellan konstnÀr och företagare.Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ ansats med intervjuer av bl.a. konstnÀrerna Ernst Billgren och Dan Wolgers för att undersöka hur deras vÀrderingar och erfarenheter överensstÀmmer med det teoretiska fÀltet inom marknadskommunikation och konst.Vi har kunnat utlÀsa ett visst motstÄnd mot dessa företagsekonomiska intressen och det tydliga glappet mellan konst och marknadsföring gör att det uppstÄr ett hinder för konstnÀrer som vill anvÀnda sig av marknadskommunikation.

Krokben pÄ betraktaren : en vilseledning med konstnÀrliga bildtecken

Bilder sÀger mer Àn ord, och det Àr en del av konstens uppgift. I min uppsats vill jag skapa förstÄelse för bildteckens semantiska beroende och oberoende till det som de betecknar, och utforma en metod för öppen bildteckenlÀsning utan kommunikativ effektivitet.Mitt intresse för konstens bildtecken som vÀcker frÄgor, trotsar gÀngse uppfattningar samt öppnar upp till diskussion, ligger till grund för denna uppsats. FrÄgorna kring bildteckentolkning har framkommit genom undersökande arbete i eget konstnÀrligt skapande, samt blivit aktuellt i diskussioner pÄ skolor dÀr jag varit lÀrarkandidat. Funderingar om bildskapandet, och dess syfte, har kommit frÄn elevers bilder som tydligt svarar mot givna uppgifter i klassrummet. De bildtecken som jag dÄ funderat kring Àr sÄdana som Àr tydliga i sin kommunikation mellan skaparen och betraktaren, som Àr tydliga att tyda och blir begreppsliga.

?Kultur ska va kul. Det hörs ju pÄ namnet. KUL TUR. Och sÄ kanske man ska ha tur ocksÄ?? : En studie av hur barn och unga ser pÄ kultursatsningar

Det övergripande syftet med den hÀr uppsatsen Àr undersöka hur barn och unga upplever kultursatsningar som berör dem. FrÄgestÀllningar som har anvÀnts för att nÄ fram till syftet Àr: Hur ser barn och unga pÄ offentligt finansierade kultursatsningar jÀmfört med egen kulturell aktivitet? Hur ser barn och unga pÄ medbestÀmmandefrÄgor?Upplever barn och unga att de kan pÄverka kultursatsningar som görs i den utstrÀckning som de vill? Hur skulle barn och unga vilja utforma kultursatsningar för dem om de fick bestÀmma? Hur tÀnker barn och unga om artikel 12, 13 och 31 i Konventionen om barnets rÀttigheter? Skiljer barn och unga pÄ begrepp som kultur och fritid?PÄverkar det pÄgÄende paradigmskiftet som barndomsbegreppet och barnkulturbegreppet genomgÄr barns och ungas syn pÄ kultursatsningar som berör dem?Jag har genomfört en materialinsamling i form av en skriftlig enkÀt som ca 700 skolbarn har besvarat och en kvalitativ del dÀr jag genom 21 intervjusamtal och ett tjugotal spontana samtal har frÄgat barn och unga i Äldrarna 4 till 17 Är om hur de ser pÄ kultur och kultursatsningar. Jag anvÀnder hÀr Àven ungas svar frÄn en av BOŽs webbfrÄgor.Studien vilar pÄ en hermeneutisk grund dÀr tidigare teoretiskt material och forskning har anvÀnts kring utgÄngspunkter som makt och diskurs, barndom och barndomsdiskurser, kultur och barnkultur, barnets rÀtt till sitt eget perspektiv samt metoder och tillvÀgagÄngssÀtt vid materialinsamling frÄn barn och unga.Jag har vid sammanstÀllning av materialet frÄn mina informanter funnit att barn och unga vill i större utstrÀckning Àn nu bli tillfrÄgade angÄende satsningar pÄ deras kultur och fritid. Barn och unga skiljer inte pÄ begrepp som kultur och fritid, de vill nÄs av mer kultur och de vill vara med och utforma kulturutbudet sÄ att det passar deras ekonomi och situation.

Design som i en liten ask : en undersökning om att skapa för att lÀra

I Skolverkets lÀroplaner och mÄl föresprÄkas ett vidgat textbegrepp som en angelÀgen del av undervisningen. I stark kontrast till det har estetiska Àmnen, en fortsatt lÄg prioritet. Ett aktuellt exempel pÄ det Àr att estetiska Àmnen för nÀrvarande föreslÄs bli valbara inom vissa gymnasieprogram. Medan lÀroplanerna talar för varje elevs rÀtt till lÀrande genom mÄnga olika uttrycksformer, tillmÀter alltsÄ de kunskapsideal som politiskt sett rÄder bildÀmnet en ringa status i praktiken. I skuggan av denna problematik pÄgÄr en pedagogisk forskningsdiskurs, dÀr begrepp som multimodalitet och estetiska lÀrprocesser samt perspektiv somdesign för lÀrande behandlas och utvecklas.Mot bakgrund av detta och med utgÄngspunkt i min roll som blivande bild och designpedagog, valde jag att genomföra ett pedagogiskt projekt som undersöker hur lÀrande kan ske genom praktiskt, skapande arbete.

"NÄgons skrÀp, en annans skatt" : Samspel och skapande med returmaterial i förskolan

Företaget Nethouse har haft uppdraget att kravstĂ€lla, utveckla och implementera ett verksamhetssystem Ă„t Sveriges  SkorstensfejaremĂ€stares Riksförbund (SSR). Medlemsföretagen i SSR bedriver sotarverksamhet pĂ„ uppdrag av Sveriges kommuner och Ă€r beroende av insamlad data kopplad till deras verksamhet. I det nyutvecklade systemet, som gĂ„r under namnet Ritz, samlas informationen i en central databas och Ă€r tillgĂ€nglig för flertalet intressenter med hjĂ€lp av ny teknik och modernare lösningar. Systemet Ă€r helt webbaserat och körs som en molntjĂ€nst, tillgĂ€ngligt via antingen en webbsida eller som mobilapplikation. Åtkomsten av data baseras pĂ„ företagsnivĂ„ pĂ„ ?stĂ€mplad? data i databasen och för att reglera Ă„tkomsten för företagsanvĂ€ndare till respektive företags data anvĂ€nds rollbaserad Ă„tkomstkontroll.Detta examensarbete har syftat till att utveckla en prototyp till en beslutsstödslösning för dynamisk Ă„tkomst till de datamĂ€ngder som lagras inom Ritz.

Är all publicitet bra publicitet? : Kontroversiell kommunikation och reklamkampanjen Unhate

Titel: Är all publicitet bra publicitet? Kontroversiell kommunikation och reklamkampanjen UnhateNivĂ„: Kandidatuppsats, C-nivĂ„OmrĂ„de: Medie- och kommunikationsvetenskapFörfattare: Marlene Jakobsson, V13MKandHandledare: Jonas Jonsson, Universitetsadjunkt, Institutionen för mediestudier ? JMKDatum: Uppsatsen avser utfört uppsatsarbete mellan 2013-01-30 och 2013-05-21.Syfte: Mitt syfte med denna uppsats Ă€r att lyfta fram hur konsumenter samt varumĂ€rkesexperter upplever United Colors of Benettons reklamkampanj frĂ„n 2011, Unhate. FrĂ„gestĂ€llningar: Till denna kandidatuppsats Ă€mnar jag utgĂ„ ifrĂ„n ett antal frĂ„gestĂ€llningar, hĂ€rstammande ur en övergripande frĂ„gestĂ€llning; Hur kontroversiella PR- och reklamaktiviteter pĂ„verkar relationen mellan United Colors of Benetton och konsumenterna?Eget antagande: Mitt eget antagande Ă€r att United Colors of Benetton utgĂ„r ifrĂ„n ett politiskt och kontroversiellt stĂ€llningstagande i och med organisationens skapande och anvĂ€ndning utav kontroversiella reklamkampanjer. Metod: Jag har genomfört tvĂ„ st semistrukturerade intervjuer med organisationens konsumenter, tre st semistrukturerade intervjuer med varumĂ€rkesexperter inom PR- och reklambranschen, samt en fokusgrupp med 5 st deltagande konsumenter. Resultat: I detta avsnitt presenterar jag mina resultat utifrĂ„n mina intervjuer. De resultat som jag kan lyfta fram utifrĂ„n min studie Ă€r att mina konsumenter upplever reklamkampanjen, i det stora hela, som ett arbete för mĂ€nskliga rĂ€ttigheter, medan mina varumĂ€rkesexperter upplever reklamkampanjen som ett effektsökeri och att varumĂ€rket faller i skymundan.Diskussion: I detta avsnitt diskuterar jag huruvida Benetton som varumĂ€rke Ă€r i behov utav eventuella Ă„tgĂ€rder för positiva associationer jĂ€mte konsumenterna, distinktionerna mellan hur konsumenterna och varumĂ€rkesexperterna upplevt reklambilderna, geografisk betydelse, samt varumĂ€rkets betydelse i reklamkampanjen. Jag styrker Ă€ven min diskussion med hjĂ€lp utav tidigare forskning och utvalt teoretiskt material.Avslutande reflektioner: I detta avsnitt reflekterar jag över mitt sammanstĂ€llda material samt lyfter fram min egen slutsats.Uppsatsens bidrag: Det viktigaste bidraget som jag vill lyfta fram ur min uppsats Ă€r en vidare inblick avseende hur normmĂ€ssigt prövande stĂ€llningstaganden inom PR & reklam kan komma att pĂ„verka oss som konsumenter, och hur relationer mellan en organisation och dess konsumenter kan formas baserat pĂ„ naturen hos organisationens PR- & reklamaktiviteter.   Nyckelord: Kontroversiellt, provokation, reklam, PR, offensive marketing, marketing, United Colors of Benetton, strategi samt varumĂ€rken..

Skapande eller splittrande ögonblick. Konstituerandet av Karl Ove KnausgÄrds Min Kamp som process i förhÄllande till tidens och individens roll i konsumtions- och informationssamhÀllet

SyfteSyftet med undersökningen Àr att upptÀcka vilken innebörd som ges Ät begreppet likabehandling samt att fÄ fram de uppfattningar som kan finnas i högskolan om likabehandling av studenter med annan etnisk tillhörighet. Dessutom Àr avsikten att försöka beskriva hur dessa uppfattningar kan pÄverka i mötet mellan lÀrare och studenter med annan etnisk bakgrund inom lÀrarutbildningen.TeoriDen fenomenografiska forskningsansatsen med kvalitativa ostrukturerade intervjuer ligger som grund för empirin, med tolkning som instrument. Ett eklektiskt angreppssÀtt har anvÀnts för att försöka förstÄ komplexiteten i forskningsomrÄdet. Det etnologiska perspektivet försöker förstÄ och förklara mÀnniskors tÀnkesÀtt och handlingar medan det etnografiska perspektivet som Àr sprunget ur etnologin, beskriver handlingar och utsagor och hur dessa förÀndras hela tiden och i olika situationer. Socialpsykologins tredje perspektiv, stÀmplingsteorin, anvÀnds som en förklaringsmodell för hur avvikande beteende, utseende och egenskaper anvÀnds för att dela in mÀnniskor i olika fack.

Attraktionens hjÀltar : En topikanalys med genusperspektiv av tvÄ sjÀlvhjÀlpsböckers skapande av bilden av manligt och kvinnligt.

Uppsatsen berör fÀltet med sjÀlvhjÀlpsböcker om dejting och vilken verkan dessa kan ha pÄ bilden av hur man och kvinna ska vara i samhÀllet. Syftet med uppsatsen begrÀnsar sig till att, genom en topikanalys utifrÄn Ciceros och Janne Lindqvist Grindes persontopiker, göra en jÀmförelse av könsrollernas framstÀllning i Henrik Fexeus dejtingbok Alla fÄr Ligga - Strategier i förförelsekonst för den moderna gentlemannen och kvinnan, och Sara Starkströms dejtingbok Game Girl. Det görs genom att genus lÀggs pÄ dessa topiker som funnits intressanta. I analysen anvÀnds Yvonne Hirdmans genusteori om genussystem och genuskontrakt för detta ÀndamÄl.Tidigare studier i Àmnet som Àr intressanta för studien Àr bl.a. Panteå Farvid & Virginia Brauns artikel ?The ?Sassy? Woman and the ?Performing? Man: Heterosexual Casual Sex Advice and the (re)constitution of Gendered Subjectivities?, och Leto DeFrancisco och Penny O?Conners intressanta inlÀgg ?A feminist critique of self-help books on heterosexual romance: Read ?Em and Weep?.

Kilometerskatt för tunga fordon : Skapande av en transportmodell för efterlevnadskontroll

Arenaprojektet startades som följd av EU-direktiv och svenska myndigheters pĂ„tryckningar att införa kilometerskatt för tunga fordon i Sverige, vilket Ă€r tĂ€nkt ersĂ€tta dagens tidsbaserade vĂ€gavgiftssystem. En grundtanke med ett införande Ă€r att en stor andel transporter sker pĂ„ vĂ€g och av utlandsregistrerade fordon, det Ă€r dĂ„ mer rĂ€ttvist och samhĂ€llsekonomiskt att de som anvĂ€nder vĂ€garna ocksĂ„ betalar för det. Idag finns kilometerskattesystem i drift i Tyskland, Schweiz, Österrike och Tjeckien. Kilometerskatten differentieras bland annat efter antal axlar, miljöklass eller vikt och Ă€r mellan 0,12-0,67 EUR/kilometer. Förslag till ett svenskt kilometerskattesystem har arbetats fram av SWECO VBB, genom Arenaprojektet, och inkluderar fyra aktörer AnvĂ€ndare, vgiftsförmedlare, Avgiftsupptagare och BlĂ„ljusenhet.

<- FöregÄende sida 51 NÀsta sida ->