Denna uppsats behandlar Stina Aronsons Feberboken - stoffet till en roman (1931) i syftet att ifrågasätta verkets status som självbiografiskt dokument. Uppsatsen innehåller en komparativ analys av karaktären Hugos brevutdrag i Feberboken och de autentiska brev från Artur Lundkvist som står som förlaga till den fiktiva brevkorrespondensen. Analysen resulterar i att tidigare forsknings jämställande av Hugo och den verklige personen Artur Lundkvist framstår felaktig, och slutdiskussionen rymmer en dialog med representanter för den vedertagna läsningen av verket. .

The purpose of this study was to create an environment that stimulates children?s communication via language in a preschool called ?The Flower?. The environment should encourage and challenge the children to interact and communicate more with each other. That in turn will further the children?s language acquisition.

Jag har i mitt arbete gjort en studie av litteraturvetenskapliga tolkningsstrategier i läroböcker. Syftet med detta arbete är att klassificera och ta reda på vilka litteraturvetenskapliga infallsvinklar som används av läroboksförfattarna med utgångspunkt i deras framställning av Selma Lagerlöfs författarskap.I min analys utgår jag från Anders Palms texttolkningsmodell med dess olika primärfaktorer, samt Gösta Löwendahls modell för lyrikanalys för att urskilja de tolkningsstrategier som använts i de litterära analyserna av Lagerlöf och hennes verk.I min undersökning framkom, trots mycket aspektrika framställningar, att den dominerande infallsvinkeln i flertalet läroböcker är textcentrerad med tonvikt på handlingen, tankeinnehållet, språket och motiven i Lagerlöfs berättelser..

Syftet med uppsatsen är att dels försöka definiera vad begreppet arkeologisk identitet i nutid innebär, dels göra en analys av hur arkeologisk identitet tar sig uttryck i en arkeologisk/politisk diskussion. Begreppet diskuteras utifrån två skilda exempel på vad arkeologisk identitet kan innebära för minoritetsgrupper, dels kurderna i staden Hasankeyf i sydöstra Turkiet, dels samerna i Härjedalen i Sverige. Monument ochlämningar efter nuvarande och svunna kulturer utgör, enligt min mening, en del av de lokala kulturernas arkeologiska identitet som varje nation har rätt och möjlighet att tala om i nutid..

I de nuvarande styrdokumenten för svenskämnet på gymnasiet har termen identitet en framskjuten placering. Det sägs i ämnesplanen att utbildningen i svenska syftar till att stärka den personliga och den kulturella identiteten. I de kommande styrdokumenten är allt tal om identitet försvunnet. Syftet med den här uppsatsen är att genomföra en värderande analys av denna förändring. Jag försöker svara på frågan om förändringen är till det bättre eller sämre. Som metod använder jag mig av argumentationsanalys.

I detta examensarbetet har jag studerat hur man kan lösa barriär, trygghets- och bullerproblem i det komplexa utbyggnadsområdet "Råstablick" -industriområdet Hagalund. Inledningsvis har en generell analys av området gjorts som behandlar historisk utveckling, landskap och natur, bestämmelser och förordningar, bebyggelse och trafik. Därefter följer en fördjupning om barriärer, trygghet och buller där varje avsnitt innehåller ett kunskapsunderlag som följs av en analys av området. Utifrån slutsatserna från analysen har jag utarbetat riktlinjer för området och ett planförslag. Viktigt i planförslaget har bl.a.

Syfte: Att ur anestesisjuksköterskans perspektiv beskriva övergången mellan anestesi och den tidiga postoperativa fasen.                                                                                                                  Bakgrund: Anestesisjuksköterskan har befogenhet att inducera, underhålla och självständigt avsluta anestesier i samråd med anestesiolog. Under anestesins avslutande sker en övergång till en tidig postoperativ fas där patienten återfår medvetandet, återhämtar fullgod motorik och luftvägarnas vitala skyddsreflexer. Vissa riskmoment finns sedan tidigare väl definierade även om forskning avseende tidsperioden är begränsad. Anestesisjuksköterskan finns hela tiden närvarande vid patientens sida och har därför en unik möjlighet att beskriva denna övergång. Design: Studien har en deskriptiv design med kvalitativ ansats.                                                                                                            Metod: Femton strategiskt utvalda anestesisjuksköterskor från tre sjukhus i Mellansverige intervjuades.

Syftet har varit att på uppdrag av Periallo identifiera vad kunder tycker är viktigast ur ett säkerhetsperspektiv. Detta har skett genom att besvara frågorna vad som är viktigt för konsumenterna ur ett säkerhetsperspek-tiv när de handlar av små e-handelsföretag och vilka säkerhetslösningar samt betallösningar som är relevanta för små e-handelsföretag. Vi har även undersökt om det är värt för ett litet e-handelsföretag att investera i en certifiering. Arbetet har kartlagt betallösningar, säkerhetslösningar och certifieringar med hjälp av en kritisk litteraturstudie och med en enkät, det vill säga en kvantitativ metod. Resultatet av undersökningen har visat att de flesta kunderna känner sig trygga när de handlar på Internet.

The essay explores nationalism in the curriculum of the swedish school from 1878 to 1994. The text has been undertaken an analysis in three levels of discourse based on Norman Faircloughs critical language analysis. The first level is the text, the second is types of discourses and the third is order of discourse.The nationalism in the curriculum has been related to three nationalistic types of discourses, derived from earlier studies on Swedish nationalism. They are conservative nationalism, ?folkhemsnationalism? and contemporary nationalism.

Marknadsplanen för NärNaturen Västsverige AB kommer att innehålla en analys av nuvarande situation inom företaget. En intern och extern analys kommer att visa och ta upp många olika faktorer som kan antingen ge möjligheter eller utgöra möjliga hot mot verksamheten.Den externa analysen kommer handla om marknadsföringsmiljön som påverkar företaget. Det kan handla om demografiska, ekonomiska, naturella och politiska krafter som påverkar verksamheten utifrån. Det kan också vara påverkan som uppkommer från leverantörer eller konkurrenter såväl olika företag ur marknadsföringens stödfunktioner och slutkunden.Den interna analysen kommer beskriva bland annat företagsledningen, dess finansiering och möjligheterna man har till marknadsföring.Därefter kommer handlingsplanen summera en SWOT-analys med bland annat företagets möjligheter och hot som svagheter och styrkor. Slutskedet av marknadsplanen kommer handla om hur företaget kan utnyttja SWOT-analysen till sin fördel med hjälp av prissättningsstrategier (Pris), positionering av verksamhet (Plats), tjänsteutbud (Produkt) och marknadsföring (Promotion).Marknadsplanen kommer att avslutas med en SWOT-analys och slutsatser.Slutsatserna är bland annat att NärNaturen har behov att se över leverantörsstrategier, ledningsstrategier samt de kalkyler som ligger till grund för bolagets lönsamhet.Ledningsbesluten bör baseras på de mål som är upprättade och delas upp i Operativa, Taktiska och Strategiska mål.

Denna läroboksanalys är en studie med syfte att undersöka hur stormaktstidens människor skildras i svenska historieläroböcker för mellanstadiet. Detta för att öka medvetenheten kring vad text och bild ger för information om de människor som levde under denna epok i Sverige. Metoden som använts är en kritisk diskursanalys eftersom den lämpar sig väl för att upptäcka eventuella maktstrukturer baserat på texters språkliga uttryck. I den kvalitativa analysen ingår 8 böcker som riktar sig till mellanstadieelever och de kapitel som behandlats är de som berör tiden mellan 1611 och 1718. De böcker som analyserats visar i både text och bild att stormaktstiden i Sverige anses vara en viktig epok i svensk historieskrivning.

Studiens syfte är att undersöka och beskriva hur professionella inom socialt arbeteupplever att klienter med samsjuklighet påverkas av att tvångsvården, för missbruk ochpsykisk ohälsa, i Sverige idag är skild. Studiens syfte är också att undersöka vilkamöjligheter de professionella har att samverka, samt hur de upplever sin arbetssituation.Resultat och analys bygger på de sju semistrukturerade intervjuer som gjordes medprofessionella som i sitt arbete kommer i kontakt med samsjukliga klienter som lider avbåde ett missbruk och en psykisk ohälsa. Intervjuerna transkriberades och en tematiskanalys användes. Empirin indelades i tre huvudteman och sammanlagt åtta subteman.Dessa presenteras i studiens resultatdel tillsammans med författarnas analys. Analysenhar genomförts med hjälp av de begrepp som valts för att utgöra studiens teoretiskareferensram: handlingsutrymme, motmakt och mortifikationsprocesser.

Dettaexamensarbeteharundersökthurruttplaneranvändsunderdentidsomfartygframförsiområdebelagtmedlotsplikt.Undersökningenharävenomfattathuranvändningenpåverkarsamarbetetmellanfartygsbefäletochlotsensamthurnavigationssäkerhetenpåverkas.Dettahargjortsförattutrönaomdetfinnsettbehovattreformeradetsättpåvilketlotsningengenomförsisyfteattökanavigationssäkerhetenochförbättrasamarbetetmellanlotsenochfartygsbefälet.TillgrundförexamensarbetetliggerenenkätundersökningsomriktatsigtillallaaktivalotsariSverige.Idennaåterfannsenradfrågeställningarsompåolikasättkoppladetilldefrågeställningarsomnämndesiförstastycket.Enkätundersökningenmöttesavintresseochdeltagarantaletblevhögt,vilketgerstudienhögvaliditet.Enkätundersökningenkompletterasavenlitteraturstudiesamtenintervju.Slutsatsenmankandrafråndengenomfördastudienärattlotsaranvänderruttplanerpåettannorlundasättjämförtmedhurdessanormaltanvändsombord.Sjöbefälärvanavidatthaenfysiskplan(häråsyftasbådeenplanipapperssjökortellerECDIS)vilkenmanrefererartillförkontrollavblandannatkurser,girpunkter,girradierochkontrollmetoder.Lotsennavigeraristörreutsträckningutifrånen?mental?ruttplansombyggermerpåerfarenhet,lokalkännedomochkänslaförlotsområdetsnycker.Förattnavigationssäkerhetenskallvaratillfredställandebehöverfartygsbefäletföljaupplotsensnavigation.Tillföljdavbristfälligtproduceraderuttplanerochandraanledningarbristerdennauppföljningoftaelleruteblihelt.Samarbetetkringnavigationenpåverkassåledesavhurmananvänderruttplanenochtillföljdavdetpåverkasnavigationssäkerheten.Envälgenomarbetadruttplangerökademöjligheterförettbättresamarbeteochdärmedökadnavigationssäkerhetochtvärtom..

Konfidentiell rapport..

Syftet med denna uppsats är att presentera lärares högläsning i klassrummet för elever i årskurs ett och två. Tidigare forksning inom ämnet läggs fram. Sedan följer en genomgång av dem metoder som använts för att samla in information, samt hur analys av insamlad data har genomförts. Metoderna som använts vid inslaming är intervjuer och observationer. Analys har genomförts utifrån sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att lärare använder högläsning för att skapa god arbetsmiljö, främja elevers läsförståelse samt motivera till läsning.