Sök:

Sökresultat:

1145 Uppsatser om Idékritik - Sida 57 av 77

Redovisning i K1 - Hur upplevs de nya förenklade redovisningsreglerna?

De senaste Ären har flödet av regler, normer och praxis inom redovisningen ökatlavinartat och det finns inte minsta tillstymmelse till avmattning. SÀrskilt har influenserfrÄn den internationella normgivningen varit starkt pÄverkande. BokföringsnÀmnden(BFN) arbetar just nu med ett projekt som innebÀr en förenkling av redovisningsreglerna,bland annat i samarbete med Skatteverket (SKV). Genom att ta fram samlade regelverkför fyra kategorier av företag hoppas nÀmnden att redovisningen ska bli mindreavancerad och tydligare för bolagen. Först ut Àndrades reglerna för enskilda nÀringsidkaresom omsÀtter högst tre miljoner kronor Ärligen.

NÀr vÄrden blir sjuksköterskans ansvar. : sjuksköterskors upplevelser av att ge palliativ vÄrd i livets slut pÄ en strokeenhet

Bakgrund: I dagens samhÀlle pÄgÄr stÀndiga debatter om genus i olika kontexter, diskussionen om exempelvis löneskillnader, barnuppfostran och vÄrdande utifrÄn genus Àr nÀrvarande i media, i sÄvÀl TV som tidningar och pÄ internet. Studier har visat pÄ att kvinnor och mÀn uppfattar vÄrdande olika samt har olika preferenser för hur vÄrdandet skall utformas ? sjuksköterskor bör dÀrför vara genusmedvetna i mötet med patienten för att kunna ge genuskÀnsligt vÄrdande utifrÄn en personcentrerad utgÄngspunkt.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva patienters uppfattningar av vÄrdande ? ur ett genusperspektiv.Metod: Detta arbete har genomförts som en litteraturöversikt och har baserats pÄ 14 stycken vetenskapliga artiklar som har analyserats med en kvalitativ designmetod. Arbetet Àr förankrat med utgÄngspunkt i Katie Erikssons teori om vÄrdande.Resultat: Resultatet utgörs av tre teman; (a) Kvinnor och mÀns förvÀntningar samt önskemÄl för vÄrdande, (b) NÀr förvÀntningar och önskemÄl ej tillgodoses samt (c) NÀr förvÀntningar och önskemÄl tillgodoses. Olikheter mellan könen gÀllande uppfattningar av vÄrdande framkom frÀmst vid missnöje.

"Vilka effekter har införandet av IFRS 3 fÄtt pÄ redovisningen vid företagsförvÀrv?"

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka om IFRS 3 efterlevs i svenska börsnoterade företag och om dÀrmed en ?korrekt? bild av förvÀrven ges nÀr det gÀller identifiering, vÀrdering och sÀrredovisning av de immateriella tillgÄngarna. I litteraturgenomgÄngen redogörs för konvergensprojektet. Det görs Àven en beskrivning av vÀsentliga förÀndringar i redovisning av förvÀrv enligt IFRS 3. VÀrderingsmetoder för vÀrdering av immateriella tillgÄngar till ett verkligt vÀrde Äterges.

Fonders avgiftsnivÄ relativt dess avkastning : Hur har du satsat dina pengar?

Denna studie syftar till att undersöka vilken effekt fondavgiften har för fondens avkastning samt för den riskjusterade prestationen. Dessutom tas hÀnsyn till om fonden Àr en aktiefond eller rÀntefond, samt ifall det har nÄgon betydelse ifall fondens placeringsinriktning Àr i Sverige eller i utlandet. Genom statistisk dataanalys med sÄvÀl korrelations- som regressionsanalys studeras dÀrmed sambandet mellan fondens avgiftsnivÄ och den genomsnittliga avkastningen under en 3-Ärig och 10-Ärig period.  Den teoretiska grunden utgörs av portföljvalsteori samt den effektiva marknadshypotesen. Avgiften anges av TER och Sharpekvoten mÀter den riskjusterade prestationen i uppsatsen.Studien uppvisar blandade resultat som bÄde talar för samt emot den tidigare forskningen inom omrÄdet. PÄ kort sikt Äterfinns ett negativt samband mellan avgiften och avkastningen vilket Àr i enlighet med litteraturen inom omrÄdet.

Word of Web : - en studie om researrangörers anvÀndning av sociala medier som marknadsföringkanal

SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr att studera hur marknadsföring via social media pÄ olika sÀtt Àr viktigt för researrangörer, samt vilka faktorer som kan pÄverka kommunikationen mellan researrangör och kund.Jag har valt att göra en fallstudie pÄ Fritidsresors anvÀndning av sociala medier. För att uppÄ syftet har jag valt att besvara följande forskningsfrÄgor:- Hur bevakar och nyttjar Fritidsresor sociala medier i sin kommunikation med kunderna?- Hur hanterar Fritidsresor negativ spridning via de sociala plattformarna?- Hur ser Fritidsresor pÄ marknadsföring via sociala medier ur ett framtidsperspektiv? Marknadsföringen har Àndrats mycket de senaste decennierna. FrÄn att ha varit produktfokuserade till kundfokuserade. En dialog mellan företag och kund Àr idag mycket viktigt och relationsmarknadsföring har kommit att tas pÄ större allvar Àn tidigare.

PrestationsmÀtning i vÀxande och stabila smÄ och medelstora företag

Bakgrund och problem: PrestationsmÀtning har under de senaste decennierna varit etthett debatterat omrÄde och kritik har framförts mot att förlita sig enbart pÄ finansiellamÄtt i sin styrning. Det har lett till ett skifte mot en mer balanserad prestationsmÀtninginnehÄllande bÄde finansiella och icke-finansiella mÄtt, kallad integreradprestationsmÀtning. Ett grundlÀggande problem Àr att endast en liten del av forskningensom bedrivits pÄ omrÄdet har varit fokuserad pÄ smÄ och medelstora företag.Syften: Syftet med denna studie Àr att beskriva tillÀmpningen av PM hos vÀxande ochstabila SMF. Denna beskrivning har vi för avsikt att jÀmföra med en teoretisk modell förintegrerad PM för att ÄskÄdliggöra eventuella gap mellan teorin för integrerad PM ochden praktiska tillÀmpningen. Ett delsyfte Àr att diskutera och utvÀrdera eventuella gapmellan teori och praktik utifrÄn de karaktÀrsdrag som Àr specifika för SMF.Metod: Genom kvalitativa intervjuer med ledningspersoner inom svenska smÄ ochmedelstora företag skapade vi oss en bild utav hur de anvÀnder prestationsmÀtning.Denna bild stÀlldes mot en normativ teoretisk beskrivning utav prestationsmÀtning, varpÄgap ÄskÄdliggjordes.

Är kritiken mot FörsĂ€kringskassan berĂ€ttigad utifrĂ„n ett rĂ€ttsstatligt perspektiv?

SpÀnningsförhÄllandet mellan det allmÀnna och den enskilde Àr sÀrskilt pÄtagligt i den verksamhet som FörsÀkringskassan bedriver. Den statliga förvaltningsmyndigheten Àgnar sig Ät utprÀglad myndighetsutövning vid sin Àrendehantering och de beslut som myndigheten fattar har stor betydelse för den enskildes försörjning. Det Àr dÀrför nödvÀndigt att den enskilde skyddas frÄn godtycklig maktutövning och tillförsÀkras rÀttssÀkerhet enligt grundlÀggande rÀttsstatliga principer. FörsÀkringskassan figurerar ofta i negativa sammanhang i massmedia och syftet med denna uppsats var att undersöka om den Äterkommande kritiken mot FörsÀkringskassan Àr befogad ur ett rÀttsstatligt perspektiv. Uppsatsen har avgrÀnsats till att illustrera myndighetens normhantering av sjukförsÀkringen.

Reala optioner och bioteknik - Betydelsen av flexibilitet vid vÀrdering av bioteknikbolag

Denna uppsats Àmnar vÀrdera bioteknikbolaget BioInvent International AB ur ett externt perspektiv med en realoptionsansats och undersöka hur detta vÀrde förhÄller sig till traditionell kassaflödesanalys och aktuell aktiekurs. MÄnga bioteknikbolag Àr smÄ forskningsbolag och har Ànnu inte kommersialiserat nÄgra produkter. Bolagens verksamhet Àr behÀftad med hög risk. Dessa bolag Àr beroende av att inhÀmta kapital frÄn investerare. Ett krav för att investerare skall tillföra pengar Àr att företagens tillgÄngar och potential kan vÀrderas.

Yttrandefrihet & privat sektor, gÄr de att kombinera? : PrivatanstÀlldas kritikrÀtt i förhÄllande till lojalitetsplikten

Bakgrunden till denna uppsats Àr att i Sverige borde alla medborgare ha samma rÀtt att uttrycka sin Äsikt. Det Àr en grundlÀggande rÀttighet som försvaras i vÄr grundlag, Regeringsformen 2:1, samt en mÀnsklig rÀttighet som skyddas av artikel 10 i Europakonventionen. Av yttrandefriheten följer rÀtten att som arbetstagare framföra kritik. Yttrandefriheten Àr i första hand tillförsÀkrad medborgaren gentemot det allmÀnna och dÀrmed skiljer sig rÀtten att uttrycka sig för anstÀllda inom privat respektive offentlig sektor.Som ett konkurrerande intresse till kritikrÀtten Àr lojalitetsplikten som följer av anstÀllningsavtalet. Lojalitetsplikten innebÀr en skyldighet för arbetstagaren att sÀtta arbetsgivarens intresse framför sitt eget och dÀrmed undvika situationer dÀr vederbörande kan komma i pliktkollision.

DIGNA FUISSE FERAR. Om möjliga tolkningar av Sulpiciadikterna

Under de senaste Ärtiondena har det skett en mÀngd förÀndringar vad gÀller den offentliga sektorns organisationsstruktur. Huvudanledningen definieras i 70- och 80- talets ekonomiska kris som drabbade USA och en hel del stater i Europa. NPM (New Public Management) framkom som en adekvat styrform vilken skulle förbÀttra och ta bort allt misslyckande som den offentliga sektorn gick igenom. Sverige precis som merpaten av VÀstvÀrldens stater samt USA, inledde olika organisatoriska förÀndringar i sina respektive offentliga sektorer med bland annat effektivitet och effektivisering som ÀndamÄl. Ett mycket viktigt redskap i NPM:s modell handlar om den s.k.

Sannolikhet, ingen sanning : En studie om vÀrdering av förvaltningsfastigheter till verkligt vÀrde enligt IAS 40

FrÄn och med 2002 ska börsnoterade företag upprÀtta koncernredovisningar enligt IAS/IFRS. Detta gÀller inom hela Europeiska Unionen. En del av dessa standarder Àr IAS 40 som behandlar redovisningen av förvaltningsfastigheter. Efter införandet av dessa nya regler har viss kritik uppkommit dÄ flertalet faktorer i vÀrderingsprocessen har stor osÀkerhet. DÀrav Àr det intressant att titta nÀrmre pÄ dessa olika faktorer, vilka de Àr, hur de tas fram och hur de pÄverkar vÀrderingen.

UtvÀrdering av reglerna om expertbeskattning i ljuset av blÄkortsdirektivet och ökad global konkurrens om högkvalificerad arbetskraft.

Beskattning spelar allt större roll i mĂ€nniskors migrationsbeslut. Flera lĂ€nder har infört skattelĂ€ttnader för vissa kategorier av utlĂ€ndska arbetstagare i syfte att göra sig mer attraktiva för kvalificerad utlĂ€ndsk arbetskraft. År 2000 införde Sverige skattelĂ€ttnader för utlĂ€ndska experter, forskare och nyckelpersoner, den s.k. expertskatten. Syftet med reglerna om expertbeskattning Ă€r att Sverige ska kunna attrahera kvalificerad utlĂ€ndsk personal och dĂ€rmed stĂ€rka Sveriges internationella konkurrensförmĂ„ga genom att frĂ€mja forskning och produktutveckling.

Lagen om omhÀndertagande av berusade personer m.m. och Europakonventionen : Uppfyller 1 och 5 §§ LOB kraven i artikel 5(1) och 5(4) EKMR?

Denna uppsats har till syfte att klargöra om lagen (1976:511) om omhÀndertagande av berusade personer m.m. (LOB) Àr förenlig med Europeiska konventionen om skydd för de mÀnskliga rÀttigheterna och de grundlÀggande friheterna (EKMR). Uppsatsen undersöker dels om 1 § LOB Àr förenlig med art. 5(1) EKMR, dels om förmansprövningen i 5 § LOB Àr förenlig med art. 5(4) EKMR.1 § LOB möjliggör för polisen att omhÀnderta den som Àr sÄ pass berusad att han inte Àr kapabel att ta hand om sig sjÀlv eller utgör en fara för sig sjÀlv eller annan.

Vem Àr kunden pÄ internet? : - En studie baserad pÄ svenska konsumenters köpbeteenden pÄ internet.

Denna studie undersöker elever i svÄrigheter som lyckas vÀnda sin skolsituation. Det man sett i forskning vara framgÄngsfaktorer för att skapa en skola för alla Àr, individuell anpassning och stöd i lÀrandet, stöd i det sociala samspelet mellan elever, gruppstÀrkande övningar, god kommunikation och samsyn mellan inblandade parter i och kring det direkta skolarbetet. Forskning visar att sociala svÄrigheterna runt eleven Àr en problematik som skolan idag har svÄrt att hantera. SÀrskiljande lösningar som en ÄtgÀrd runt elever i behov av sÀrskilt stöd kring sitt sociala samspel, beskrivs som relativt vanliga. En specialpedagogisk ÄtgÀrd Àr den sÀrskilda undervisningsgruppen.

Bilder av barnavÄrdsutredningen : en studie av tvÄ olika modeller för barnavÄrdsutredningar

SocialtjÀnstens barnavÄrdsutredningar har under de senaste Ären varit föremÄl för en omfattande granskning frÄn flera olika hÄll. Socialsekreterarnas utredningskompetens har ifrÄgasatts. Kritiken har handlat om de lÄnga utredningstiderna, om avsaknaden av barnperspektiv i utredningarna, om brister i utredningsförfarandet, samt om barnens delaktighet. PÄ senare tid har nya sÀtt att genomföra barnavÄrdsutredningar prövats, till följd av den kritik som riktats, men det saknas kunskap om hur olika utredningsmodeller upplevs av de berörda.Syftet med denna uppsats Àr att belysa erfarenheter och upplevelser av tvÄ olika modeller för barnavÄrdsutredningar; lÀgenhetsutredning och traditionell utredning i kontorsmiljö, ur nÄgra förÀldrars och socialsekreterares perspektiv. Uppsatsen bestÄr av tvÄ delar; en litteraturstudie och en intervjustudie.

<- FöregÄende sida 57 NÀsta sida ->