Mitt syfte med denna uppsats är att ta reda på om det finns ett samband mellan specialpedagogik och musisk undervisning. Jag vill ta reda på om speciallärare/specialpedagoger använder sig av musisk undervisning. I examensarbetet har jag intervjuat tolv speciallärare/specialpedagoger, jag har även använt mig av litteratur där jag främst inriktat mig på olika inlärningsstrategier. Detta gjorde jag för att finna lämpliga metoder som jag kan använda mig av i mitt dagliga arbete med elever. För att belysa vikten av olika inlärningsstrategier tar jag upp några forskares perspektiv på lärande, läroplanen för grundskolan, specialpedagogikens historia och vad musisk undervisning är.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka en del av den väg som ledde fram till judarnas emancipation i Sverige. Emancipationslagen trädde i kraft år 1870, och min undersökning är placerad i en riksdagsdebatt år 1851 där de diskuterar just judarnas utvidgade rättigheter. Uppsatsen ger en bild av ett Sverige där liberalismens idéer stöts och blöts med det gamla samhällets fasta principer och där judefrågan inte bara handlar om religion, utan också om ekonomi, sociala förhållanden och de utbredda fördomarna hos folket.Min hypotes var att den framväxande liberalismens idéer om frihet och jämlikhet i riksdagsprotokollen skulle krocka med den djupt rotade antisemitismen som flera forskare visat på fanns i Sverige vid den här tiden. Genom att gå igenom två motioner där det yrkas på judarnas utvidgade rättigheter, utskottsbetänkandet samt därpå följande debatt i riksdagen lyckades jag skapa mig en bild av det politiska klimatet i Sverige kopplat till frågan om judarnas plats i det svenska samhället.Stämde då min hypotes? Till viss del, men jag insåg att ideologier, tankestrukturer och skiften däremellan var mer komplicerat än ett enkelt ja eller nej.

Syftet med detta arbete har varit att ta reda på elevers kunskaper om de geometriska begreppen dm3 och m2 samt hur lärarna undervisar i dessa avsnitt. Detta har vi tagit fram genom att först göra en litteraturstudie följt av intervjuer. Av litteraturen fick vi fram att laborativt arbete och materiel är essentiella delar i geometriundervisningen och har så varit under hela skolans historia. Det gäller att använda materielen på rätt sätt för att få ett bra resultat.Resultatdelen, med intervjuer, visade att elevernas kunskaper gällande begreppen är vaga och ofullständiga. Deras resultat var sämre än vad vi trodde med undantag för de starka eleverna.

Detta examensarbete undersöker genom analys innehållet i ett urval av samtida läseböcker i svenska för lågstadiet. Studiens syfte är att undersöka om, och i så fall på vilket sätt de förändringar som skedde i det svenska samhället under 1970-talet förmedlades. Det övergripande styrdokumentet för grundskolan under denna period var Läroplan för grundskolan (Lgr69). Studien innehåller även forskningsbakgrund kring läseböcker från 1970-talet samt en tillbakablick över den svenska läsebokens historia.Genom text- och bildanalyser av läseböcker som använts i svenskundervisning under 1970-talet visar studien att det finns övergripande likheter i deras innehåll. Dock finns det skillnader mellan böckerna vad gäller struktur, disposition och val av illustrationer.

Uppsatsens syfte är att göra en historisk studie av arbetslösheten samt att göra en jämförelse mellan Norrbotten, Östergötland och övriga riket. Metoden som uppsatsen använder sig av är en litteraturstudie samt en kvantitativ jämförelse mellan de olika länen. Den historiska bakgrunden i uppsatsen belyser hur arbetsförhållandena och statens roll har förändrats från krisen efter första världskriget till idag. Resultatet avhandlar hur arbetslösheten har förändrats och tydliga skillnader ses mellan Norrbotten, Östergötland och övriga riket. I diskussionen försöker vi förklara dessa skillnader med hjälp av de olika typerna av arbetslöshet.

Högdalstoppen är konstruerad med myter och rykten. Och av teglet från Klara-kvarteren. I vissa ljus är det en ruin, ibland en bortglömd allmänning. Bland sly och trasiga lyktstolpar går du på avvägar, så plötsligt: du ser ett hörn av ett gravröse, ett monument. Att betrakta och bestiga Högdalstoppen är lika mycket en alldaglig som en storslagen upplevelse.

Jag har gjort en intervjustudie med utgångspunkt ien sociokulturell syn på lärande. Syftet var att studera hur fritidspedagoger beskriver lärande, hur de uppfattar lärande på fritidshemmen samt vilken roll de uppfattar att kvalitetsmätning har i fritidshemmens och fritidspedagogernas verksamhet.I min bakgrundsdel beskrev jag fritidshemmets historia. Jag gav också en bild av hur det ser ut idag. I teoridelen redogjorde jag i korthet för lärande utifrån ett sociokulturellt perspektiv samt för teori om lärande i fritidshem.Jag valde en kvalitativ ansats och en halvstrukturerad intervju som redskap. Tanken med den halvstrukturerade intervjun med öppna frågor var att få berättande svar.Intervjupersonerna var ovana att tänka på sin verksamhet utifrån lärandebegreppet.

Mot bakgrund av datorns och ITs historia både i allmänhet och i skolan i synnerhet, är syftet med detta arbete att ge en bild av hur lärare uppfattar IT i skolan. Frågeställningar som behandlas är vilka mål lärarna har med datorundervisningen och vilka skäl de har att använda IT eller inte använda IT i undervisningen och om detta påverkat lärarrollen och lärandet. I arbetet ingår en litteraturstudie och en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med sex lärare verksamma i årskurserna 4-6. Huvudresultaten är att det finns två olika mål med datorundervisningen, ett där själva hanteringen av maskinen är det viktigaste och ett där målet är att göra datorn till ett hjälpmedel för eleven. Lärarnas huvudskäl till datoranvändning är att ge alla elever samma bas att stå på och det starkaste skälet till att inte använda datorn är att det är svårt organisatoriskt.

Syftet med uppsatsen är att synliggöra den struktur som råder kring föräldraförsäkringen och granska varför män inte tar ut lika mycket föräldraledighet som kvinnor gör. Uppsatsen undersöker några av de faktorer och hinder som föreligger och som avgör vilken förälder som tar ut mest föräldraledighet. Uppsatsen visar att uttaget av föräldrapenning både har sociala och ekonomiska förklaringar. Familjer väljer ofta den lösning som medför att familjen förlorar minst pengar. Samtidigt verkar mäns lön, upp till socialförsäkringstaket, positivt på deras uttag av föräldraledighet, vilket är förvånande med tanke på Gary Beckers teori.

Syftet med denna uppsats är att genom en diskursanalys undersöka hur objekten kristna rum, riter och ritualer konstrueras i Kyrkans Tidning. Avsikten har dels varit att få en bättre förståelse för objektens innebörd, dels att se vilken bild av dessa som förmedlas till läsarna. De dominerande diskurserna i mitt material har varit den politiska, juridiska, kulturella och ekumeniska diskursen. Den musikaliska diskursen och säkerhets-, traditions- och arrangemangsdiskursen har också varit vanliga. Den religiösa diskursen har också kunnat identifieras på många ställen, men bedöms ändå som svagare än förväntat med tanke på den rika tradition av riter och symboler som ryms inom kyrkan och dess historia.

Examensarbetet visar vad jag under min praktik som Funktionsinriktad musikterapeut har uppmärksammat för utveckling av interaktion hos två elever. Dessutom redovisas hur personalen runt dessa elever har upplevt elevernas utveckling av interaktion och kommunikation. De teoretiska utgångspunkterna beskriver musikterapins historia, FMT-metoden samt en definition av begreppet interaktion. Praktikarbetet beskrivs utifrån dokumentationer i form av anteckningar och filmer. Resultatet visar att det har skett interaktion i terapirummet mellan eleven och terapeuten.

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur lärare upplever användningen av skönlitteratur och romaner i undervisningen i allmänhet och i historieundervisningen i synnerhet, då i form av historiska romaner. En kvalitativ undersökning har gjorts i form av fyra intervjuer som undersöker om historieundervisningen kan främjas av historiska romaner som ett komplement i undervisningen och hur lärarna upplever den historiska romanens möjligheter att väcka elevernas intresse för ämnet historia. I anslutning till detta har jag även gjort en mindre undersökning i form av en kvantitativ enkät om elevernas läsvanor. Undersökningen har sin utgångspunkt i de fyra inlärningsstilarna och i Lärarnas Riksförbunds rapport som har undersökt elevers läsvanor. Undersökningens resultat visar på att främst bristen på tid, lektionstimmar och de alltför stora klasserna gör att det är svårt att använda hela historiska romaner i historieundervisningen.

Hamling och andra former av lövtäkt för utfodring av tamboskap, var tidigare mycket vanligt men har minskat betydligt fram till våra dagar. Arter, som under åtminstone ett par tusen år anpassat sig till ett liv i, eller i anslutning till de hamlade träden, hotas idag av utrotning. För att kunna säkerställa fortlevnaden för dessa arter samt för de hamlade träden och hamlingen som tradition, krävs kunskap, dels om hamlingsförfarandet i äldre tider, dels om förekomsten av hamlade träd i dagens landskap. Genom att samla in och datera grenprover, kartlade jag i detta arbete senaste hamlingstidpunkt i Bråbygden, i Oskarshamns kommun. För att bedöma hamlingens utförande och potentialen för ytterligare hamling i området, studerade jag också förekomsten av döda träd med hamlingsspår, grova (brösthöjdsdiameter över 30 cm) askar, lindar och lönnar utan hamlingsspår, samt tillgången på tänkbara nya hamlingsträd. En enkät ställd till markägarna i området samt en omfattande litteraturstudie över hamlingens praktik och historia i Sverige ingick också i studien. På de 72 fastigheter som besöktes, tog jag prover från 406 träd.

Avsikten med denna studie är att undersöka meningen bakom ?barnets bästa? i adoptionsärenden under perioden 1925?1934 i Östersunds stad. Detta görs genom en arkivstudie av barnavårdsmannaakter och domslut kring adoptionsärendena. Adoptanterna framställs genomgående positivt och representerar den ?goda familjen?.

Syftet med undersökningen är att studera hur lärare i ämnet historia resonerar kring användandet av film i undervisningen. Fokus ligger på att undersöka hur lärarna anger att de går tillväga när de gör sitt filmurval och i vilket syfte de uppger att de visar film. Undersökningen syftar också till att ta reda på hur lärarna uppger att de bearbetar filmerna tillsammans med eleverna. Undersökningen har genomförts med hjälp av intervjuer av fyra historielärare från både grundskolan senare del samt gymnasiet. Undersökningen visar att film kan användas för olika syften i undervisningen. Resultatet visar att filmurval och bearbetning av film sker på likartade sätt.