Sök:

Sökresultat:

12331 Uppsatser om Idé- och ideologisk analys - Sida 5 av 823

Vi och islam : En kritisk diskursanalys av debatten kring islam och muslimer i media

Debatten om islam och muslimer kretsar kring en postkolonial diskursordning som aktualiseras genom den orientaliska, essentiella och eurocentriska diskursen. Under perioden 030601-040101 Àr en distinktion mellan Occidenten och Orienten tydlig nÀr islam och muslimer kommer pÄ tal i DN och Expressens krönikor och debattsidor. Muslimer framstÀlls genom dessa diskurser som ett hot mot svenska och europeiska vÀrderingar och borde sÄledes hÄllas pÄ avstÄnd. Den muslimska kvinnan presenteras som förtryckt och oförmögen att kunna frigöra sig utan hjÀlp utifrÄn. Slöjan och andra muslimska kvinnors klÀdesplagg tillskrivs politiska vÀrderingar och betraktas som nÄgonting pÄtvingad.

Fett bra! : En analys av lÄgkolhydratföresprÄkarnas argumentation i svensk massmedia 2008

Uppsatsen syftar till att lyfta fram bilderboksillustratören som konstnÀr och framförallt peka pÄ Sven Nordqvists stil. Detta görs genom tre olika analyser. Först en ikonotextuell analys dÀr text-och bildsamspelet undersöksi Nordqvists böcker.En bildanalays försöker utröna speciella stildrag i böckernas illustrationer och ytterligare en analys försöker se sambandet mellan omslag, försÀttsblad, titelsida och sjÀlva berÀttelsen..

Har alla rÀtt till vÄrd? : En idé- och ideologianalys av debatten om papperslösa personers rÀtt till hÀlso- och sjukvÄrd.

Syftet med den hÀr studien var att belysa hur offentlig medial debatt om papperslösa personers rÀtt till vÄrd ser ut i Sverige. Studien hade en kvalitativ ansats. Metoden som anvÀndes var idé- och ideologianalys och med hjÀlp av denna analyserades ett antal tidningsartiklar. Om papperslösa personers situation i allmÀnhet och deras tillgÄng till hÀlso- och sjukvÄrd finns tidigare forskning, men det saknas studier om debatten som sÄdan. Resultatet av denna studie visade att debattens huvudsakligen förs av journalister och politiker men Àven av andra aktörer sÄsom lÀkare, olika typer av organisationer och till viss del privatpersoner.

Den entreprenöriella filosofin : Ideologi, kunskapssyn, betydelse och tendens i GY11 och filosofiÀmnets nya mÄl och kunskapskriterier

Den Entreprenöriella Filosofin Àr en studie av ideologi, kunskapssyn, betydelse och tendens i de nya kunskapskriterierna i gymnasieÀmnet filosofi sett i ljuset av Gymnasieskola 2011 (GY11). Uppsatsen inleds med en kort presentation av Àmnet för att sedan redogöra för olika lingvistiska och semantiska tolkningsmodeller hÀmtade hos filosofer som Saussure, Russell och Wittgenstein vilka kommer att anvÀndas i sjÀlva analysen av de nya kunskapskriterierna. I syfte att sÀtta in undersökningen i en historisk kontext ges Àven en presentation av olika epistemologiska skolor och hur synen pÄ kunskap i skolan har skiftat genom Ären. Den efterföljande komparativa lÀsningen av de nya kunskapskriterierna gentemot de gamla betygskriterierna, dÀr en rad nyintroducerade begrepp sÄsom entreprenör och entreprenöriellt lÀrande dessutom tolkas utifrÄn sin nya kontext visar att det har skett en förskjutning av vilka förmÄgor eller kunskaper som nu skall bedömas i gymnasieÀmnet filosofi. Textanalysen visar Àven att det har skett en förskjutning vad gÀller kunskapssyn mot ett mer instrumentellt förhÄllningssÀtt och att detta bygger pÄ ideologisk tendens snarare Àn vetenskaplig övertygelse..

"Niggas ain't sticking unless they lick the kitten" : En intersektionell analys av cunnilingus i kvinnlig rap

Uppsatsen Àmnar utföra en intersektionell analys av hur kvinnliga rappare diskuterar cunnilingus i sina texter. Utförandet av en intersektionell analys innebÀr att undersöka, beskriva och tolka nÄgonting utifrÄn ett sociologiskt perspektiv som tar hÀnsyn till hur samverkan av olika sociala maktstrukturer skapar förtryck för olika samhÀllsgrupper. För denna analys innebÀr det att se pÄ hur cunnilingus diskuteras av kvinnliga rappare i relation till deras kön, klass och etnicitet, för att se hur diskussionen pÄverkas av dessa sociala faktorer..

Könets betydelse i det psykoterapeutiska rummet

Uppsatsen syftar till att beskriva nÄgra aspekter av könets betydelse i psykoterapi utifrÄn ett psykoterapeut och patientperspektiv. Sex djupintervjuer genomfördes och analyserades genom fenomenologisk metod. Urvalet bestod av fyra legitimerade psykoterapeuter och tvÄ patienter. Psykoterapeuterna utgjordes av tvÄ kvinnor, 42 respektive 67Är, och tvÄ mÀn 59 respektive 64 Är. Alla hade över 10 Ärs tjÀnstgöring som psykoterapeuter.

Nya Moderaterna - nya medel eller nya mÄl?

Syftet med uppsatsen Ă€r att belysa vad som kan göras för att undvika konflikter inom band och för att hantera dem, detta genom att undersöka olika konflikter inom band och genom att se vad bandmedlemmarna berĂ€ttar om dem. Syftet Ă€r ocksĂ„ att reflektera över pĂ„ vilket sĂ€tt resultaten kan överföras pĂ„ och vara anvĂ€ndbara för organisationer.Metoden bestĂ„r av en induktiv forskningsansats och en kvalitativ forskningsstrategi, dessutom har undersökningen skett i form av en fallstudie. Detta medför att det var möjligt att samla in empirin som sedan kunde tolkas med hjĂ€lp av teorin och vidare var det möjligt att undersöka ett fenomen i stĂ€llet för att bevisa nĂ„gonting. Det anvĂ€ndes kvalitativa intervjuer med medlemmar i ett band dĂ€r de intervjuade fick prata om sina egna upplevelser för att fĂ„ fram empiri, samt böcker om Mötley CrĂŒe och Kiss.Studien visar att medvetenhet om olika roller och samspel mellan bandmedlemmar Ă€r viktig för hantering av konflikter och för att undvika dem. Studien ger nĂ€rmare inblick pĂ„ detta genom att beskriva olika samband mellan konflikter och bland annat gruppdynamik, roller, förvĂ€ntningar, behov och krav.

FrÄn Socialgrupp till Inkomsttagare: Den ideologiska förÀndringens sprÄkliga implikationer frÄn 1950-talet till 2000-talet

The following essay studies the change in the use of terminology pertaining to socioeconomic categorising in public political material, and how this relates to ideological changes in politics. The aim is to determine which expressions government commission reports have used after the Second World War to classify citizens in social and economic groups, and subsequently, to link the understanding of these terms to the development of Swedish welfare politics. Welfare politics in Sweden have experienced a transition in a liberal and economistic direction that is reflected in the commission reports? choices of words and phrases ? thus studying the altering terminology can increase understanding of the ideological change. My methodology is grounded in ideology critique where I examine how dominant ideology is reproduced in public political documents.

Den ideologiska spegeln - en studie kring hur ideologisk-diskursiva ramar skapas inom ramen för ett politiskt parti

AbstractOne aim of this thesis, has been to explore how discursive frames are constructed, frames to relate to, compare with, and therefore be part in shaping political subjects. The other aim has been connected with a more empirical platform, where I wanted to discover how these frames are established and structured discursively within a political organization, among its members; in this case with a foucs on the Swedish social democracy and its former leader Olof Palme. The thesis starts with a theoretical presentation and discussion, where focus is on the concepts of ideology, discourse theory in the form of Laclau and Mouffe, and narrative theory. The concepts will be presented and discussed, and also related to the other concepts to see their theoretical potential, both ontologically and epistemologically. Finally the theoretical rudiment is linked and analyzed with the empirical material.

NivÄgrupper i matematik? : Synpunkter frÄn lÀrare som undervisar i Ärskurs 7-9

Arbetets syfte Àr att undersöka vilka synpunkter matematiklÀrare i Ärskurs 7-9 har pÄ nivÄgrupper som undervisningsform. Detta för att försöka klargöra varför vissa skolor/lÀrare vÀljer att undervisa i nivÄgrupper och andra inte. Det finns bÄde forskning som stödjer och som inte stödjer valet av nivÄgrupper. En av anledningarna till den oenighet som rÄder Àr att frÄgan om nivÄgruppering har bÄde en pedagogisk och en ideologisk aspekt.Uppsatsen inleds med en bakgrund bestÄende av en kort historik, styrdokument och en sammanstÀllning av forskning kring nivÄgrupper i matematik. DÀrefter presenteras en enkÀtundersökning som riktar sig till matematiklÀrare i Ärskurs 7-9.

VÀxelundervisningens praktiska avskaffande : En historisk kÀllstudie av den bild som folkskoleinspektörerna gav av vÀxelundervisningens avskaffande samt folkskolinspektörernas Äsikter om undervisningsmetoden

I denna uppsats har vi med hjÀlp av dÄtida inspektörsberÀttelser studerat vÀxelundervisningsmetodens fortlevnad efter det att man frÄn statligt hÄll Är 1864 gav anvisningar om att undervisningen skulle bedrivas direkt av lÀraren. Vi har Àven studerat vilken instÀllning folkskoleinspektörerna hade till metoden och om deras yrkesbakgrund pÄverkade deras Äsikter.Av resultat gÄr det att konstatera att metoden i viss mÄn levde kvar ÀndÄ fram till Är 1876 samt att det skolmaterial som var avsett för vÀxelundervisning fortfarande anvÀndes. Metodens slutgiltiga avskaffande synes ha hindrats av ett antal faktorer, bristande adekvat utbildning hos lÀrarkÄren, avsaknad av smÄskolor samt brist pÄ nytt undervisningsmaterial. Enligt den sÄ kallade ramfaktorteorin gÄr det dÀrmed hÀvda att metodens fortlevnad berodde pÄ en bristande ekonomisk- och ideologisk styrningen frÄn centralmaktens sida.Inspektörernas Äsikter om vÀxelundervisningen lÄg i linje med den allmÀnna opinionen vid tidpunkten och nÄgra mönster utifrÄn yrkesbakgrund gÄr inte heller att urskönja. KÀllmaterialet visade att en knapp majoritet av inspektörerna uppvisade negativa Äsikter gÀllande vÀxelundervisningsmetoden..

Ljungbyholm, ett samhÀlle i förÀndring

Att genom analys av en mindre ort, hitta och lyfta fram vÀrden som planmÀssigt kan höja ortens attraktivitet..

Lokala styrelser med elevmajoritet : varför eller varför inte?

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur den politiska debatten kring friskolor fördes under Ären 1996 och 2006 i Sveriges tre största dagstidningar. I studien undersöks Àven vilka argument de politiska agitatorerna anvÀnder sig av i ledar- och debattartiklar och vilka politiska skiljelinjer som kan ÄskÄdliggöras. Vidare vill uppsatsen undersöka hur den politiska diskursen pÄverkas av debattörernas avsikter och handlingsutrymme. Uppsatsen vilar pÄ en kvalitativ grund dÀr de artiklar som studerats valts ut utifrÄn en ÀmnesmÀssig relevans. Den hermeneutiska metoden har anvÀnts i studien för att kunna tolka det skriva pÄ en objektiv grund.

Hur kan multimodala verktyd anvÀndas för att öka lÀsförstÄelsen? : En kvalitativ analys av Astrid Lindgrens verk i undervisningen

Syftet med detta examensarbete Àr att se hur filmen Emil i Lönneberga kan anvÀndas som ett multimodalt verktyg i undervisningen för att öka elevers lÀsförstÄelse. Genom en jÀmförande och kvalitativ analys vill vi belysa möjligheterna och svÄrigheterna med att anvÀnda sig av enbart bok eller film i undervisningen. Efter en grundlig analys av sÄvÀl forskningsrapporter, tidigare forskning och kurslitteratur har vi kommit fram till att bÄde ovana och vana lÀsare gynnas av att se en film och lÀsa en bok som en kombination.  .

Test av svag marknadseffektivitet med hjÀlp av teknisk analys

Uppsatsen Àr en analys av tvÄ indikatorer som anvÀnds inom teknisk analys för att avgöra om den svaga typen av marknadseffektivitet höll under den givna perioden. Den svaga typen av marknadseffektivitet sÀger att överavkastning inte kan genereras med hjÀlp av historisk kursinformation, vilket Àr vad teknisk analys gör. Vidare förs en diskussion om behavioral finance och huruvida det i behavioral finance finns stöd för de resonemang som teknisk analys bygger pÄ. Resultaten visar att den svaga typen av marknadseffektivitet i stor utstrÀckning höll och att nÀr avkastningen blev högre Àn en buy-and-hold strategi var detta kompensation för en högre risknivÄ. Vid en nÀrmare granskning av resultaten framtrÀdde en mycket hög avkastning vid ett visst variansintervall som inte Àr förenligt med den svaga typen av marknadseffektivitet.

<- FöregÄende sida 5 NÀsta sida ->