Team cognition är en teori som beskriver gruppers beslutsfattandeprocesser. Detta arbete utvärderaren modell för team cognition baserat på mutual belief samt analyserar ett kodningsschema som ärbaserat på denna modell. Modellen utvärderades med hjälp av en högpresterande grupp dataspelare(World of Warcraft) vars kommunikation analyserades. Dataspelarnas kommunikation transkriberades och kodades enligt kodningsschemat. Analysen visade att mycket av spelarnas verbala kommunikation berör visuella cues exempelvis andra spelares positionering och aktiviteter.

Syftet med min undersökning var att ta reda på hur mycket engelska som talas under fyra engelsklektioner i en årskurs 4, vad resten av tiden ägnades åt samt hur läraren stimulerar eleverna till tal. Jag har observerat fyra lektioner och genomfört en intervju med läraren för att ta reda på detta. Resultatet visar att det inte talas mycket engelska under lektionerna, utan tal på engelska utgör den minsta delen. Eleverna talar dock mer engelska än läraren, och för det mesta sker det i kör. Det är ett sätt som läraren använder för att stimulera eleverna till tal.

Syftet med denna studie är att undersöka hur god intern kommunikation ser ut i verksamheter inomsocialt arbete i Göteborg, Norra Hisingen, och om informanterna är nöjda med hur denna kommunikation tillämpas. Även synen på ärlighet kommer att undersökas för att se om det finns en koppling mellan ärlighet och god intern kommunikation. Det jag också vill få ut av undersökningen är om teoretikerna och informanterna, med fokusering på arbetstagarna, upplever en gemensam syn på vad god intern kommunikation innefattar och om synen på ärlighet överensstämmer med varandra. Kort kommer jag också jämföra uppfattningen mellan arbetstagare och arbetsgivare.Frågeställningarna:? Vad är god intern kommunikation, vad är ärlighet och vilken betydelse har det, enligt teoretiker ochinformanter?? Hur ser arbetstagare inom socialt arbete på god intern kommunikation inom deras verksamhet?? Om och i så fall hur är ärlighet kopplat till god intern kommunikation?I denna studie intervjuade jag tio personer som jobbar inom socialt arbete från Göteborg, Norra Hisingen.

Bakgrund: Kunskap har på senare år erkänts som en viktig resurs för att uppnå konkurrensfördelar. Problemet som företag möter är hur den kunskap medarbetarna innehar skall kunna utnyttjas på ett effektivt sätt.Syfte: Uppsatsens syfte är att utreda hur enskilda teknikinriktade konsultföretag internt kan skapa och sprida, för företaget relevant, kunskap inom organisationen.Avgränsningar: Studien behandlar yrkeskunskap inom tre tekniska konsultföretag i Linköping. Genomförande: Undersökningen har genomförts via 5-8 personliga intervjuer vid vardera av våra tre fallföretag.Resultat: En helhetsförståelse kring företaget är viktigt för medarbetarna för att kunna leverera bra lösningar. Helhetsförståelsen uppnås genom de fyra kunskaperna och tar främst sin utgångspunkt i den tysta kunskapen. Organigrafer tydliggör vart de kontaktytor som möjliggör överföring av tyst kunskap mellan individer finns.

Bristande kommunikation inom operationsteamet uppstår i genomsnitt vid 1/3 av alla operationer och är den vanligaste orsaken till att patienter kommer till skada. Eftersom det är många olika yrkeskategorier inom operationskontexten, med olika placering i hierarkin, är det av yttersta vikt att skapa en tillåtande kommunikationsmiljö för att göra det möjligt för alla teammedlemmar att kommunicera. Sättet att kommunicera på skiljer sig mellan yrkesgrupperna beroende på genus, hierarki, utbildning samt traditioner. För att relationen till patienten skall bli så bra som möjligt är det viktigt att teamets kommunikation är god. Har teamet en god kommunikation blir relationen till patienten automatiskt bättre.

Framväxten av informationssamhällets möjligheter ger att chefer hanterar kommunikation genom olika kommunikationsvägar. Genom en kvalitativ intervjustudie undersöks hur åtta chefer från större organisationer kommunicerar i sitt dagliga arbete samt hur de agerar som ledare i olika kommunikativa forum. Kommunikativt ledarskap sker muntligt, skriftligt, via uttryck och agerande i både närvarande och distanskommunikation. Frågeställningarna är:Vilka övergripande strategier använder cheferna i sitt ledarskap genom olika kommunikationsvägar i organisationen?Vilka utmaningar uppfattar cheferna med kommunikation och hur hanterar de dessa?Vilka strategier använder cheferna för att förmedla ett önskat intryck av sig själva, i relation till medarbetaren? Analysen ger en mångfacetterad bild av kommunikation. Cheferna använder kommunikation ständigt, i alla former, i alla kontexter både medvetet och omedvetet för att förmedla önskat intryck till medarbetarna.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om, och i så fall hur, svenska ledare anpassar sitt ledarskap i mötet med andra kulturer. Tyngdpunkten ligger på att undersöka ledares reflektioner omkring kultur och ledarskap samt ta reda på hur interkulturella erfarenheter påverkar arbetsrollen och ledaren som person.Metod: Uppsatsen arbetar med en kvalitativ undersökningsmetod, tre intervjuer ligger till grund för det empiriska materialet. Litteratur och artiklar inom områdena ledarskap, kultur och kommunikation har studerats för att samla information till den teoretiska referensramen.Resultat och slutsats: Vi har kommit fram till att man som ledare verksam över nationsgränser blir tvungen att anpassa sig i mötet med andra kulturer. Ett situationsanpassat ledarskap är därmed nödvändigt. Interaktionen skiljer sig från kultur till kultur, därför bör man känna till de skillnader som råder.

Syftet är att undersöka hur personer med autism med hjälp av bilder kan få förmågan att förstå samspelet i kommunikation. Våra frågeställningar är: 1. Hur tolkar och översätter omgivningen kommunikationen hos personer med autism? 2. Hur påverkar bilden förståelsen/översättningen i samspelet i kommunikationen hos personer med autism.

Alla människor har ett behov att kommunicera med varandra. Då inte alla har förmågan att uttrycka sig via talet kan Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (Takk) vara ett alternativ .Syftet med min studie har varit att undersöka vilken betydelse Takk har för barn i behov av alternativ kommunikation i förskolan. Genom intervjuer med pedagoger i ett arbetslag på en förskoleavdelning som har extra resurser, undersöker jag i vilka situationer som de använder Takk samt vad de anser om vilken betydelse Takk har för kommunikationen. Jag valde att begränsa studien till en förskola och ett arbetslag där det finns stor erfarenhet kring Takk. Resultatet visar att pedagogerna använder Takk bland annat vid samlingar och vid matsituationen, de försöker även väva in det i leken. De anser att Takk kan var ett mycket bra stöd för språket och kommunikationen. Alla pedagogerna i arbetslaget är överens om att Takk är ett bra stöd för barnens språkutveckling..

I Lgr 11 (Skolverket, 2011) står det att ingen ska utsättas för kränkande behandling. Uppsatsen belyser åtgärder som finns mot mobbning, vilket ingår under begreppet kränkande behandling enligt Skolverket (2004). Det finns otaliga åtgärder mot mobbning och en gemensam nämnare hos dem, som belyses i uppsatsen, är att kommunikation är viktigt för att kunna bekämpa mobbning.Syftet med undersökningen är att ta reda på hur man arbetar med åtgärder mot mobbning ute i verksamheten. För att ta reda på detta gjordes en kvalitativ studie där vi intervjuade sex verksamma lärare. Vi har även bearbetat litteratur och tillsammans med det och resultatet av intervjuerna har vi kunnat dra slutsatser.Resultatet av vår undersökning visar att kommunikation, likabehandlingsplanen, grupper som arbetar mot mobbning och kuratorn är viktiga åtgärder i arbetet mot mobbning.

Denna undersökning syftar till att undersöka några lärares syn på social kompetens och hur de arbetar med det. Enligt forskning har akademisk kompetens och social kompetens en ömsesidig påverkan på utvecklandet av varandra. Forskningen är dock övervägande till fördel för att social kompetens är en förutsättning för lärande. Detta utgår även läroplanen från i och med dess prägling av det sociokulturella perspektivet. Sex lärare intervjuades angående deras syn på begreppet, hur de arbetar med det och vilken betydelse det har för lärandet.

Syftet med föreliggande uppsats är att studera öppen verbal kommunikation mellan elever/elever och lärare/elever under lektionstid i gymnasieskolan. I samband med detta undersöks även elevers inställning till observerad kommunikation. För att uppnå syftet genomförs tio observationer och ett gruppsamtal. Det empiriska materialet analyseras och tolkas sedan utifrån deliberativ kommunikationsteori och element som är betecknande för deliberativa samtal. Enligt analysen och tolkningen av det empiriska materialet återfinns i den observerade kommunikationen vissa av de karaktäristika som utmärker det deliberativa samtalet.

Undersökningen handlar om bemötande inom hemtjänstarbete. Centrala begrepp i uppsatsen är bemötande, kommunikation och social interaktion. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer samt deltagande observationer där resultatet grundar sig på information från personal och personliga tolkningar. Informationen innefattar egna tankaroch erfarenheter från personalen om hemtjänstarbetet och om de centrala begreppen. Syftet med uppsatsen är att se hur de olika möten mellan personla och omsorgstagare fungerar och hur man går tillväga för att få en fungerande kommunikation.

How do the administrators of nature reserves experience the communication with the land owners concerned? The article is a qualitative study within the environmental communication subject. The study has been performed through qualitative interviews with administrators of nature reserves. Being in action the administrators must know how to communicate with people. The result of the study shows the administrators lack a language to describe their experience of the communication with the landowners. .

Syftet med detta examensarbete har varit att fånga förskolebarnens icke-verbala kommunikation, för att förstå dess betydelse i relation till inkluderande och exkluderande lek. Ambitionen har även varit att ta del av förskollärares tankar och tolkningar kring dessa leksituationer, i förhoppning att få ytterligare förståelse. Preciserade frågeställningar var: Hur kommer barnens icke-verbala kommunikation till uttryck och hur går barnen tillväga för att inkludera respektive exkludera varandra? Hur tolkar förskollärarna videoobservationernas olika leksituationer? Den empiriska undersökningen genomfördes med hjälp av videoobservation och intervju med förskollärare på en förskola. Undersökningsgruppen utgjordes av 27 barn i åldern tre till fem år samt två förskollärare.