Detta är en undersökning kring sätt att arbeta involverande med barn. Inom en del av designfältet håller ett nytt förhållningssätt på att växa fram. Det är en designpraktik som utgår från brukarens position och som involverar brukaren som en fullvärdig deltagare i designprocessen redan från början. Området tillhör en engelskspråkig diskurs och benämns än så länge med sitt engelska namn:participatory design.Undersökningen utgår från frågeställningenHur kan man, med utgångspunkt i teorier om participatory design, forma arbetssätt för att involvera barn i designprojekt som rör deras närmiljö? Och vidare, genom den frågeställningen kommer undersökningen även att närma sig frågan: Hur beskriver barnen på Jordbro parklek sin närmiljö ur ett designperspektiv?Informanterna i undersökningen är barn som alla är bosatta i Jordbro som är en förort till Stockholm.

Att föra en bra kommunikation vid designprocesser är nyckeln till ett lyckat designresultat. Vid designsituationer där designer och projektledare inte befinner sig på samma ort, utan istället cirka 60 mil ifrån varandra, så går det att påstå att kommunikationen är avgörande för utgången av projektet. I denna designprocess befinner jag, som designer, mig i Umeå medan min uppdragsgivare och projektledare är lokaliserade i Jukkasjärvi utanför Kiruna. Mitt uppdrag som designer är att i 3D skapa skisser för hur interiören ska se ut i ICEHOTELS kommande samarbete med Astronomiåret 2009. Den fråga som jag har valt att bearbeta är således hur designarbete på distans kan underlättas.Ett tält kommer att sättas upp under vintern 2008/2009 på älven nedanför ICEHOTEL i Jukkasjärvi.

SammanfattningDenna uppsats syftar till att belysa designkompetensens förmåga att bidra till ändamålsenliga kommunikationslösningar för bättre samverkan inom vård och omsorgsverksamheten. Då ämnet design som både process, arbetsmetoder och tankesätt är ett relativt outforskat ämne har studien fått en explorativ karaktär. För att möjliggöra forskning kring detta föga kända ämne har jag valt att studera designkompetensens roll i ett tjänstedesignprojekt kallad Tillit-projektet. Detta projekt startades som en reaktion på bristande samverkan mellan olika vårdgivare och målsättningen var att finna kommunikationslösningar som effektiviserar denna samverkan, allt för att erbjuda vårdtagaren en mer ändamålsenlig vård och tryggare tillvaro. Denna uppsats avser att skildra och analysera den roll designkompetensen har spelat och det bidrag som den har lyckats lämna i projektet.Uppsatsen börjar med ett inledande kapitel med en kort beskrivning av omsorgsnätverket och den kontext inom vilken samverkansproblemet har identifierats.