Icke vinstdrivande organisationers förtroendeskapande webbkommunikation är en undersökning som syftar till att öka förståelsen för hur icke vinstdrivande organisationer etablerar förtroende i sin kommunikation på webben. Genom att analysera hur de tre icke vinstdrivande organisationerna Forest Stewardship Council (FSC), KRAV och Fairtrade skapar förtroende i textmaterial presenterat på respektive organisations hemsida söker uppsatsen belysa hur olika förtroendeskapande grepp används av icke vinstdrivande organisationer för att etablera förtroende mot allmänheten. Analysen visar att det mest förekommande sättet att skapa förtroende mot allmänheten bland de studerade icke vinstdrivande organisationerna är att framhäva sin expertis på det område organisationen verkar. Uppsatsen öppnar upp för ett nytt forskningsområde med fokus på hur den icke vinstdrivande organisationen etablerar förtroende på webben. För vidare forskning kan det vara intressantatt öka antalet analyserade organisationer för att öka möljligheten att fastslå samband mellan hur stor grad av förtroende allmänheten upplever sig ha för en organisation och vilken typ av förtroendeskapande kommunikationen organisation använder sig av..

Bakgrund: Sjuksköterskan har en central roll i vården av patienter   med smärta och ansvarar för skattning, dokumentation och behandling.   Förekomsten av smärta är ett vanligt problem inom vården. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskan bedömer smärta   hos patienter. Metod: Litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Sammanställningen av artiklarna resulterade i fyra teman, sjuksköterskans användning av bedömningsinstrument vid bedömning av smärta,   sjuksköterskan och patientens verbala kommunikation vid bedömning   av smärta, sjuksköterskans observation av patientens och dennes   vitalparametrar vid bedömning av smärta och sjuksköterskan bedömer smärta   genom att ta hjälp från tidigare erfarenhet av liknande situationer. Diskussion: En icke fullgod smärtbedömning kan orsaka ett lidande för patienten och   det är därmed viktigt att sjuksköterskan låter patienten stå i fokus vid smärtbedömningen. .

The purpose of this study is to observe which method that is used when it comes to teaching geometry. The study aims to take a closer look at four different ways of teaching: illustrations, using practical objects, brainstorming and verbal communication. The method used to get the results is observation. With the result, we can deduce primarily that the educators make use of the four didactic methods to varying degrees. There are similarities between most of the teachers but also differences between them.

Abstract Dorai Jacobsson, L & Romero Larsson, C (2008). Barns lek med artefakter. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola. Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur barn på två förskolor leker med artefakter och vad dessa har för betydelse för deras samspel och kommunikation. Vi har utgått från sociokulturell teori där människan ses som formad av sin miljö men också själv är med och förändrar den.

Bakgrund: Patienter med Alzheimers sjukdom har laglig rätt att vara delaktig i beslut om planering och genomförande av omvårdnadshandlingar. När patienten själv inte kan föra fram egna åsikter har närstående en central roll i dialog med sjuksköterskor eller annan vårdpersonal. Vid Alzheimers sjukdom får dock patienter och närstående inte alltid vara delaktiga i beslut om sin vård. Syfte: Syfte med denna litteraturstudie var att belysa hur kommunikation kan hindra patientens och närståendes delaktighet vid Alzheimers sjukdom. Metod: Litteraturöversikt som baseras på tio vetenskapliga artiklar, åtta med kvalitativ och två med kvantitativ metod, som alla fokuserade på patienters och närståendes upplevelser av kommunikation i vårdsituationen.

Bakgrund: Vårdrelationen mellan sjuksköterskan och patienten bör vara en central del i den psykiatriska omvårdnaden och kännetecknas av professionellt engagemang från sjuksköterskan. I vården av en psykotisk patient var det viktigt att vårdrelationen var kontinuerlig och väletablerad. Syfte: Syftet med studien var att uppnå en fördjupad förståelse för sjuksköterskor upplevelser av vårdrelationen med patienter med psykos. Metod: En litteraturstudie med innehållsanalys av sju vetenskapliga artiklar genomfördes. Artiklarna granskades med kvalitativ ansats och manifest utgångspunkt för att uppnå en helhetsförståelse.

Results from previous studies have showed that people with depression has an impaired verbal fluency. The aim of this study was to investigate whether individuals with depression also generate more words containing negative valence. Controlled Oral Word Association test were administered to a group of 13 mildly depressed individuals and a group of 20 non depressed individuals. The fluency and valence of the words produced was analyzed.The results showed no significant differences between the groups regarding either verbal fluency or negative valence. However, a significant positive relationship was found between a negative mood and negative valence.

En kvalitativ studie har genomförts där forskningsfrågan behandlar hur medarbetare anser att deras ledare bör kommunicera. Syftet var att ta reda på om ledarens kommunikationsstil påverkar medarbetarens inställning och mottaglighet för att ta till sig information positivt eller negativt. Femton personer som arbetar inom skilda verksamheter har intervjuats för att få en bild av vad som utmärker en ledare med goda kommunikationsegenskaper. Teorin som har använts som utgångspunkt i studien är Merril och Reids (1999) teori om sociala stilar.Resultatet visade att ledaren bör kommunicera mera. Ledaren bör även vara skicklig på att variera sin stil mellan drivande och vänlig.

Bakgrund: Ett förekommande problem i dagens sjukvård är otillräcklig smärtlindring postoperativt. Smärta är en individuell subjektiv upplevelse, vilket medför att den är svår att bedöma. Syfte: Syftet var att belysa postoperativ smärtbedömning ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie med tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Vid analysförfarandet användes en kvalitativ manifest innehållsanalys.

Syftet med studien var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet, ångest/depression och vårdtillfredsställelse hos kvinnor med bröstcancer tidigt i sjukdomsförloppet samt att undersöka om det fanns ett samband mellan dessa aspekter. Vidare studerades förklarande bakgrundsfaktorer; demografiska, socioekonomiska och medicinska faktorer samt psykosocialt stöd. Denna tvärsnittsstudie genomfördes som en enkätstudie kompletterat med medicinska data från Regionalt register för bröstcancer i Uppsala/Örebroregionen. Totalt 1574 förfrågningar om deltagande gick ut, varav 69 % valde att delta i studien. Niohundratrettiotvå kvinnor ingick i de slutliga analyserna (59 %).

I dagens samhälle ställs höga krav på sjuksköterskan. Hon/hanska kunna möta och ta hand om patienter med olika bakgrundoch erfarenhet. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorersom påverkar sjuksköterska och patient vid omhändertagande påakutmottagning. Studien genomfördes som en litteraturstudie, medinduktiv metod där fakta i resultaten kategoriserades i tre delar,vilka var kompetens, bemötande och bedömning. Alla som utsättsför något traumatiskt riskerar att drabbas av posttraumatisktstressyndrom.

Problemställningen i detta arbete är fokuserad på tal och text som presentationsform för verbal information. Problemområdet kopplas också till ett modernt, informationsteknologiskt sammanhang för att utröna presentationsformernas möjligheter och begränsningar inom WAP-tekniken.Arbetsminnets/korttidsminnets struktur och begränsningar påverkar effektiviteten av de presentationsformer som förmedlar verbal information. Flera teorier talar för att arbetsminnet är uppdelat i en auditiv och en visuell minnesprocess.En av hypoteserna i detta arbete går ut på att en kombination av tal och text som presentationsform skulle vara mer effektiv än enbart text eller enbart tal. En undersökning utfördes för att pröva hypotesen. Slutsatsen är att hypotesen saknar empiriskt stöd av detta arbete.

Bakgrund: Vårdrelationen mellan sjuksköterskan och patienten bör vara en central del i den psykiatriska omvårdnaden och kännetecknas av professionellt engagemang från sjuksköterskan. I vården av en psykotisk patient var det viktigt att vårdrelationen var kontinuerlig och väletablerad. Syfte: Syftet med studien var att uppnå en fördjupad förståelse för sjuksköterskor upplevelser av vårdrelationen med patienter med psykos. Metod: En litteraturstudie med innehållsanalys av sju vetenskapliga artiklar genomfördes. Artiklarna granskades med kvalitativ ansats och manifest utgångspunkt för att uppnå en helhetsförståelse.

Bakgrund: År 2050 beräknas det finnas 100 miljoner personer med demenssjukdom i världen. Att skapa stunder av gemenskap, försöka bevara patientens identitet och göra omvårdnaden personlig är avgörande för en god vård. Patienter med demenssjukdom har ofta kvar sin förmåga att sjunga och känna igen musik även i ett sent stadium av sjukdomen.Syfte: Syftet med examensarbetet var att beskriva vilken inverkan musik kan ha i omvårdnaden av personer med demenssjukdom.Metod: En litteraturöversikt baserad på nio vetenskapliga artiklar genomfördes; sex av studierna var kvantitativa och tre kvalitativa. Nyckelfynd identifierades och sammanställdes för varje artikel. Likheter och skillnader jämfördes och övergripande kategorier skapades som efter ytterligare analys kondenserades till teman och underteman.Resultat: Resultatet visar att olika musikinterventioner ökar välbefinnandet hos personer med demenssjukdom genom minskad ångest, minskad agitation, förbättrad sinnestämning samt uttryck av glädje och lekfullhet.

I detta arbete undersöks det vilken av två animationsmetoder, handanimation eller motion capture som främst skapar animation som upplevs av åskådaren som naturlig i sitt rörelsemönster. För att besvara denna fråga har en litteraturstudie genomförts som främst fokuserar på området kroppsspråk. Tre typer av animationer har skapats dels med hjälp av motion capture-teknik och dels med handanimation. Sedan utvärderas de olika animationsklippen genom en kvalitativ undersökning där det visade sig att de animationer som skapats med hjälp av motion capture-teknik upplevdes som naturligast i sitt rörelsemönster.    .