Ulla Isaksson (1916 ? 2000) wrote many novels, often with a woman or several women as protagonists. In Dit du icke vill (?Where Thou Willst Not?) from 1956 she depicts a crisis of faith in a woman, which would not have been successful had she chosen a contemporary setting. She uses an adequate historical framework, the prosecution of witches in Sweden in the 17th century, well documented in reliable sources.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka vad god kommunikation kan innebära för positivt lärande samt beröringens betydelse för kommunikationen sett ur ett lärarperspektiv. Vi har arbetat utifrån frågorna: - Vad är god kommunikation? - Vad innebär god kommunikation för elevers lärande? - Arbetar lärare medvetet med fysisk kontakt för att förbättra kommunikationen med elever? Metoden har bestått av en triangulering, där den teoretiska bakgrunden har varit ett stöd vid utförandet av observationer och intervjuer. Observationerna har genomförts i klasser där vi har observerat lärares sätt att kommunicera med elever. I anslutning till observationerna har vi intervjuat läraren om hennes syn på kommunikation, närhet och beröring.

Syftet med föreliggande studie var att empiriskt undersöka en teoretisk modell för samband mellan mindfulness och psykologiska färdigheter hos idrottare (Birrer, Röthlin & Morgan 2012) genom att (1) undersöka samband mellan mindfulness och sex påverkansmekanismer samt (2) samband mellan fem aspekter av mindfulness och dessa påverkansmekanismer. De påverkansmekanismer som undersökes var emotionsreglering, klarsynthet, kognitiv acceptans, ältande, flexibilitet och non-attachment. De aspekter av mindfulness som undersöktes var icke-reaktivitet, observerande, beskrivande, agera medvetet och icke-dömande. I studien deltog 82 tävlande idrottare från idrottsföreningar i sydvästra Sverige. Medelåldern var 22,01 år (SD = 4.32) varav 24 kvinnor och 58 män.

I denna studie kommer vi att presentera vårt resultat om hur man genomför en god insourcing av ett annat företags IT. Vi kommer också genom detta att först presentera hur vi tänkt nå det tänkta resultatet genom att presentera vissa teorier. Vi kommer också presentera hur vår empiri gått till samt hur vi gått tillväga för att analysera dessa för att tillslut nå vårt resultat. Vårt resultat har resulterat i normativ kunskap vilket menas att vi presenterar resultatet i råd, förslag och riktlinjer till hur man uppnår god insourcad IT-förvaltning. Vi kommer också visa förslag på mål som man uppnår genom att följa dessa riktlinjer för att ännu mer påvisa och stärka vårt resultat.Vi vill också passa på att tacka Anders Hjalmarsson som handlett oss genom denna uppsats och varit en ovärderlig hjälp genom hela processen, tack Anders..

Detta är en kvalitativ undersökning av begreppet heteronormativitet utifrån livsvärldsintervjuer med kvinnor som omdefinierat sin sexuella läggning. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur heteronormativitet tar sig uttryck, hur identitetsskapandet samverkar med normer, förebilder och stereotyper, samt hur olika sexualiteter kan utgöra ett hot mot heteronormen. Studien baseras på fem intervjuer med kvinnor som tidigare levt som heterosexuella men som nu identifierar sig som homo- eller bisexuella. Det insamlade materialet har analyserats i fem teman; att vara sig själv, förebilder?, normalitet, hot mot heteronormen? samt diskriminering och fördomar?.

Föreliggande systematiska litteraturstudie syftade till att kartlägga vad som fanns beskrivet i litteraturen om effekter av massage/beröring hos dementa respektive icke dementa äldre personer. Syftet var även att kartlägga personalens inställning till massage/beröring och denna omvårdnads- åtgärds effekter empiriskt. Artiklarna har sökts i Högskolan Dalarnas fulltextdatabas ELIN för vidare granskning. Artiklarna som valdes var från åren 1999-2009. Sökorden som användes var massage, older, elder, old*, geriatric, demen*, touch, effects, tactil.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger förhåller sig till det värdepedagogiska uppdraget i retorik och praktik. Den empiriska studien bygger på en etnografisk forskningsansats med intervjuer och observationer som metod. Åtta kvalitativa intervjuer, varav två var med skolledare samt fyra heldagar observationer utfördes på två skolor i samma stad. I bakgrunden tar vi upp för studien aktuell forskning samt centrala begrepp. Den forskning som främst behandlas är kring värdegrund, värdepedagogik, och SET-materialet.

Uppsatsen handlar om hur olika diskurser karaktäriserar Malmö stads planeringstänkande i de tre undersökta översiktsplanerna under 2000-talet. De fyra diskurserna som studeras är den globala staden, entreprenörsstaden, kunskapsstaden och postmodernistiskt planeringsteori. De tre första diskurserna behandlar fenomen om städer och regioner utifrån en global informationsekonomi. Den fjärde och sista diskursen är en gren inom planeringsteorin som ställer sig kritisk till den modernistiska synen på planering och planerare. Planering som postmodernism är likt sina föregångare, normativ i sin karaktär och försöker att lösa problem som har tillkommit i en postkolonial värld. Malmö är en stad med en historia som industristad och som nu försöker etablera sig som en kunskapsstad.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka vilka motivationsfaktorer som påverkar elever som är idrottsaktiva på fritiden jämfört med elever som inte är idrottsaktiva på fritiden, inom skolämnet idrott och hälsa. Samt att undersöka var dessa motivationsfaktorer har sitt ursprung. De frågeställningar jag valt att arbeta utifrån är följande:(1) Hur motiverade är idrottsaktiva respektive icke idrottsaktiva elever att delta i idrott- och hälsaundervisningen? (2) Finns det någon skillnad i motivation mellan idrottsaktiva och icke idrottsaktiva elever, hur ter det sig? (3) Vilka variabler påverkar idrottsaktiva respektive icke idrottsaktivas motivation till skolämnet idrott och hälsa?MetodStudien som genomfördes var en kvantitativ studie med hjälp av enkät som datainsamlingsmetod. Studiens urval var 102 elever fördelade på två skolor, i fyra olika klasser från årskurs nio.

Bakgrund: Fler människor blir idag äldre vilket kan medföra att fler kommer att behöva dela på samhällets vårdresurser. Informations- och kommunikationsteknologi, IKT utgör ett avgörande utvecklingssteg i dagens samhälle. Kan hälsotjänster på Internet ha positiv effekt på folkhälsan? Syfte: Att beskriva äldres upplevda hälsa samt undersöka om den relaterar till deras IT-användning hos ett representativt befolkningsurval i Blekinge. Metod: Statistisk analys där deskriptiv och analyserande statistik har använts för att kartlägga förekomst och undersöka samband. Studien bygger på redan insamlat material från SNAC (the Swedish National study on Aging och Care). Resultat: Bland internetanvändarna i gruppen 66-åringar uppskattade 86 procent att de hade god, mycket god eller utmärkt hälsa hos icke internetanvändare var motsvarande resultat 64 procent.

Brottet våldtäkt består i att någon genom tvång eller utnyttjande företar en sexuell handling. Alla sexuella handlingar utgör dock inte våldtäkt, utan handlingen måste vara av en viss allvarlighetsgrad. De sexuella handlingar som faller under bestämmelsen om våldtäkt benämns ibland kvalificerade. Andra sexuella handlingar, som exempelvis de som rubriceras som sexuellt tvång, kallas således icke kvalificerade. En sexuell handling är kvalificerad om den med hänsyn till kränkningens allvar är jämförlig med samlag.

Att drabbas av afasi kan innebära att en högst mänsklig förmåga går förlorad, vilket kan begränsa patientens kommunikationsmöjligheter. Därmed ställs högre krav på den icke verbala kommunikationen. Vårdpersonal beskriver svårigheter att skapa förståelse i denna form av kommunikation. Till följd av detta blir samspelet lidande och omvårdnaden kan därför inte anpassas till den unika människan. Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa och sammanställa befintlig forskning, som beskriver hur olika icke verbala kommunikationsvägar integreras, i omvårdnaden till patienter som drabbats av stroke med afasi som följd.

Arbetet består av en närläsning av karaktären Kurt Hummel i tv-serien Glee med fokus på stereotyper för homosexuella män, och hur Kurt förhåller sig till dem stereotyperna. Studien är gjord utifrån ett queerteoretiskt perspektiv och visar att Kurt i viss mån framställs stereotypt i seriens tidigare avsnitt, men att han efter hand uppvisar ett djup och komplexitet som man inte ofta ser hos homosexuella karaktärer på tv..

Region Skåne skapades för tio år sedan med ändamålet att förstärka den regionala demokratin. Den här uppsatsen syftar till att studera hur pass långt Region Skåne kommit i den demokratiska utvecklingen. Utifrån en normativ analys diskuteras de tre demokratiidealen, valdemokrati, deltagardemokrati och samtalsdemokrati, som alla bör ingå för att kunna göra en demokratisk bedömning. De tre demokratiidealen omsätts i mät- och undersökningsmetoder för att i uppsatsens empiriska del kunna studera Region Skånes demokrati. Utifrån de fastställda mät och undersökningsmetoderna dras slutsatsen att Region Skåne inte till fullo uppnår något av demokratiidealen, och att organisationen fortfarande innehar flera demokratiska brister som bör förbättras, detta trots att demokratin inom regionen utvecklas och att regionen sedan dess skapande fört med sig flera demokratiska fördelar..

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att jämföra hur föreningsaktiva respektive icke föreningsaktiva elever uppfattar ämnet idrott och hälsa i årskurs 9 samt vilken betydelse kön och aktivitetsgrad har för betyget.Skiljer sig attityden till idrott och hälsa i skolan mellan föreningsaktiva och icke föreningsaktiva samt mellan könen?Finns det skillnader i betyg mellan elever med olika aktivitetsnivåer samt mellan könen i ämnet idrott och hälsa?Skiljer sig uppfattningen av tävlingsmomentet inom ämnet idrott och hälsa för föreningsaktiva respektive icke föreningsaktiva, samt om det är någon grupp som gynnas av tävlingen?Hur uppfattar elever i årskurs 9 kraven som ställs inom ämnet idrott och hälsa?MetodFör att samla in de data som behövdes för studien användes en kvantitativ enkätmetod. Urvalsgruppen bestod av fem högstadieskolor varav 341 elever i årskurs nio deltog. Svarsfrekvensen uppnådde 78 %. Enkätsvaren behandlades statistiskt med hjälp av GoogleDocs samt Microsoft Excel. ResultatResultaten visar att föreningsaktiva får högre betyg, har en mer positiv attityd och upplever större förmåga att klara de krav som ställs i ämnet idrott och hälsa än vad icke föreningsaktiva gör.