Bakgrund: Hjärtsvikt är vanligt förekommande i den svenska befolkningen och är den vanligaste orsaken till sjukhusinläggning. Bristande följsamhet till den farmakologiska hjärtsviktbehandlingen är idag ett stort problem inom sjukvården. Detta bidrar till ökade sjukhusinläggningar samt ökad dödlighet hos hjärtsviktspatienterna. Icke-farmakologisk behandling har dock kunnat ses som ett komplement till den farmakologiska behandlingen.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters följsamhet till, samt beskrivningar och upplevelser av, att följa icke-farmakologiska riktlinjer i samband med hjärtsvikt. En granskning av kvaliteten beträffande de inkluderade studiernas undersökningsgrupp utfördes även.Metod: En beskrivande litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar inkluderades.

Detta examensarbete handlar om den icke-verbala kommunikationen mellan pedagogen och barnet i förskolan. Syftet med arbetet var att undersöka vilka uppfattningar och erfarenheter pedagoger har av den icke-verbala kommunikationen i samband med konfliktsituationer mellan den vuxne och ett barn. Avsikten var även att undersöka vad pedagogerna uppfattar som viktigt när det gäller icke-verbala signaler i konfliktsituationer, samt hur de använder eller skulle kunna använda sin kropp som ett redskap i dessa situationer.De teoretiska utgångspunkterna har drag av det socialpsykologiska perspektivet och delar av arbetet stöds på Brodin och Hylanders tolkningar av Sterns teorier och texter om barns självutveckling. Min undersökning gjordes med hjälp av kvalitativa intervjuer. Fem pedagoger fördelat på två kommuner intervjuades.

Bakgrund: Främre korsbandsskada är en av de vanligaste traumatiska skadorna bland fysiskt aktiva. Främre korsbandsskada är det största isolerade problemet inom ortopedisk idrottsmedicin. Många studier har funnit att en tidigare skada i nedre extremitet i sig ger en ökad risk för ny knäledsskada. För att utvärdera rehabiliteringen och för att kunna bedöma om den aktive är redo att återgå till idrott ska personen uppnå 90-100% av det icke opererade benets funktion. För att behålla god knäfunktion verkar det vara av stor vikt att försätta med specifik träning för det opererade benet även efter återgång till idrott.

Detta arbete behandlar ämnet icke-diegetiska affect-ljud och dess användning inom skräckgenren. Arbetet undersöker effekterna av att undvika icke-diegetiska affect-ljud och mäter om samma grad av rädsla kan uppnås utan dem. Bakgrunden tar upp ämnet emotioner, med fokus på rädsla, samt en sammanfattning på ljudets karaktär, IEZA-modellen, begreppet immersion och ljudläggning inom skräckgenren. För att mäta den upplevda rädslan har två filmsekvenser skapats, med olika ljudläggningar. Den första sekvensen har ljudlagts med rikligt antal affect-ljud, medan den andra använder ljud från omgivningen för att skapa spänning.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur blivande lärare i religionskunskap som själva var troendeeller icke-troende såg på sin egen roll som lärare i den icke-konfessionella skolan. Utifrån syftetformulerades tre frågor. Dessa undrade hur de blivande lärarna resonerade kring för- respektivenackdelar med att vara troende eller icke-troende lärare i religionskunskap i Sverige idag samt hur de förhöll sig till skolans krav på en allsidig och saklig undervisning utifrån att de själva var troende eller icke-troende. Den metod som har använts är enskilda kvalitativa intervjuer. Totalt har åtta personer intervjuats.

Datortomografi (DT) används i första hand vid akut stroke därför att den har bättre tillgänglighet, kan skilja ut akuta blödningar och har kortare undersökningstider. Det måste finnas större fördelar än nackdelar för att det ska vara accepterat att en verksamhet utsätter en patient för strålrisker och de ska vara berättigade enligt strålskyddets huvudprincip. När en patient misstänks ha en hjärnskada så måste en bedömning av medvetandegraden göras. I Sverige används två medvetandeskalor, RLS och GCS. Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda på om det fanns några icke berättigade akuta DT-undersökningar av hjärnan.

Kommunikationen mellan vårdgivare och personer med demens som är tvåspråkiga är ett omvårdnadsproblem om vårdgivaren inte vet hur hon/han ska kommunicera med personer med demens. Den verbala kommunikationen är i dessa situationer av stor betydelse men viktigast av allt kanske den icke verbala kommunikationen är. Studiens syfte har varit att belysa hur vårdare kan kommunicera med tvåspråkiga personer med demens. Studien gjordes baserad på litteratur med en kvalitativ ansats. De faktorer som framkom i resultatet var, vårdare ge mening i kommunikationen, fysisk närhet, verbala kommunikation och icke verbala kommunikationen. Från dessa faktorer har man till exempelvis kunnat dra slutsatsen att tvåspråkiga personer med demens kan kommunicera till sina vårdare genom att använda sig av den icke verbala kommunikationen..

Syftet med undersökningen var att se om det fanns någon skillnad i personlighet mellan beroende människor och icke-beroende människor. Med ?beroende människor? menas människor som är beroende av alkohol, narkotika eller andra kemiska substanser, eller människor som är beroende av aktiviteter, som exempelvis spel. Studien bygger på att människan, i enlighet med trait-biologiska perspektivet, har vissa fundamentala personlighetsegenskaper som är biologiskt grundade och som påverkar människans beteende och därmed hans/hennes sätt att leva. Tanken bakom studien var att vissa personlighetsdrag kan inverka när det gäller benägenheten att utveckla ett missbruk.

Illamående och kräkningar hos kvinnor som behandlas med cytostatika mot bröstcancer är ettomfattande problem inom den onkologiska omvårdnaden. Många kvinnor upplever, trots välutvecklade läkemedel för att motverka cytostatika utlöst illamående och kräkningar denna, förmånga fruktade biverkan. Syftet med litteraturöversikten var att finna förebyggande ochlindrande icke farmakologiska metoder som kan hjälpa till att minska det cytostatika utlöstaillamåendet och kräkningarna som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer i samband medcytostatikabehandlingen och effekten av dessa metoder.Som teoretiskt stöd användes Orem´s egenvårdsteori och för att identifiera metoderna gjordesen litteraturöversikt med kvantitativa originalartiklar ur vetenskapliga tidskrifter. De ickefarmakologiska metoderna som studerades var akupressur, elektroakupunktur, yoga,fysiskträning, massage och utbildning.Användandet av dessa icke farmakologiska metoder visade på en minskning av cytostatikautlöst illamående och kräkningar, antingen som placeboeffekt eller som faktisk effekt. Sombifynd diskuteras ångest och stress effekt på illamående och kräkningar, eftersom metodernavisat sig kunna inverka och förbättra kvinnornas sinnesstämning genom suggestion.De studerade icke farmakologiska metoderna är förhållandevis lätta att tillämpa och är inte såtidskrävande.

Illamående och kräkning är en problematisk biverkning av cytostatikabehandling oavsett dos. Många patienter får antiemetika för att lindra illamående och kräkning. Trots detta lider många patienter av fortsatt illamående och kräkning vilket påverkar deras dagliga liv. Vad finns det då för icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder att tillgå utöver antiemetikaprofylax? Syftet med denna studie är att systematiskt sammanställa litteratur gällande icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder vid cytostatikarelaterat illamående och kräkning.

Vid behandling av kemoterapi är illamående ett vanligt och besvärligt symtom hos patienter med cancer. Illamående påverkar patientens dagliga liv genom att det ofta leder till viktminskning, dehydrering, ökade kostnader och påverkan på det sociala livet. Antiemetiska läkemedel är effektivt mot behandling av kräkningar men lite fokus har lagts vid behandling av illamående. I syfte att redogöra för kunskapsläget om icke-farmakologiska interventioner för att lindra illamående hos patienter som genomgår kemoterapi genomfördes en integrerad systematisk litteraturöversikt. Litteratursökningen genomfördes i fyra bibliografiska referensdatabaser, och fokuserades till vetenskapliga studier vilka beskrev icke-farmakologiska interventioner, hur dessa hade studerats, vilka effekter de hade samt vilka erfarenheter patienterna erhöll av interventionerna.

Hur kan det förklaras att läkare har svårt att acceptera icke-läkare ichefspositioner? Studien har en kvalitativ, interaktiv induktiv ansats.Empiriinsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer. Studien är byggd på litteratur om kunskapsintensiva företag och organisationer. I analysen används teorier om yrkesidentitet och makt som huvudsakliga teoretiska förklaringsverktyg. Studien kommer sammanfattningsvis fram till två möjliga förklaringar till varför läkarna har svårt att acceptera icke-läkare i rollen som chef.

Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning som består av intervjuer med medlemmar i Jehovas vittnen, icke medlemmar samt avhoppare. Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilka faktorer det är som bidrar till att människor väljer att ansluta sig till Jehovas vittnen. För att få en bredare bild av Jehovas vittnes organisation har jag valt att även utföra tre intervjuer med avhoppare. Intervjuerna med Jehovas vittnen utfördes gruppvis på Rikets sal i Halmstad medan intervjuerna med övriga respondenter som icke är Jehovas vittnes utfördes i hemmet eller på arbetsplatsen. Intervjuerna med avhopparna skedde till via mail och telefon.

Bakgrund: Andelen personer som lever med demenssjukdom har ?kat de senaste ?ren. De drabbas ofta av beteendem?ssiga och psykiska symptom vid demenssjukdom (BPSD). Symptomen p?verkar individen negativt och kan f?rs?mra livskvalit?n. L?kemedelsbehandling ?r en vanlig strategi f?r hantering av dessa symptom men detta bidrar ofta till biverkningar. Rekommendationerna f?r omv?rdnad vid demenssjukdom ?r i f?rsta hand icke-farmakologiska omv?rdnads?tg?rder. Syfte: Syftet ?r att identifiera icke-farmakologiska omv?rdnads?tg?rder som kan lindra de beteendem?ssiga symptomen hos personer med demenssjukdom. Metod: Denna litteratur?versikt baserades p? s?kningar i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO.

Syftet med undersökningen var att se om det fanns någon skillnad i personlighet mellan beroende människor och icke-beroende människor. Med ?beroende människor? menas människor som är beroende av alkohol, narkotika eller andra kemiska substanser, eller människor som är beroende av aktiviteter, som exempelvis spel. Studien bygger på att människan, i enlighet med trait-biologiska perspektivet, har vissa fundamentala personlighetsegenskaper som är biologiskt grundade och som påverkar människans beteende och därmed hans/hennes sätt att leva. Tanken bakom studien var att vissa personlighetsdrag kan inverka när det gäller benägenheten att utveckla ett missbruk.