Under de sista 40 åren har den offentliga sektorn genomgått stora förändringar. Kommunallagen ändrades så att kommuner ska koncentrera sig på god ekonomisk hushållning och fokusera på långsiktighet i den ekonomiska och verksamhetsmässiga planeringen. Budget och ekonomistyrning har ersatts av målstyrning som leder till betydande effektiviseringar. Under 1990- talet kommer balanserade styrkort som kan komplettera de finansiella värdena med icke finansiella. Styrkortet ska fungera som en metod för organisationen och implementera nya mätetal rörande vision och strategi.

En viktig del av vårt syfte är att utveckla en modell och därmed förklara vad som skiljer den lojala kunden ifrån den icke-lojala kunden. Vårt syfte är också att studera den eventuella koppling som finns mellan varumärkeskapital och varumärkeslojalitet. Ytterligare en viktig del av arbetet är att lyfta fram argument för varför mer fokus bör läggas på icke-lojalitet. Med utgångspunkt från en redan operationell modell för konsumentbaserat varumärkeskapital har vi kompletterat modellen. Genom en kvantitativ metod har vi lyckats skapa en ny struktur i varumärkeskapitalsmodellen.

Internationalisering har länge ansetts vara positivt och bra för företags ekonomiska tillväxt och globala konkurrenskraft. Det finns dock både fördelar och nackdelar, vilka varierar beroende på företagets internationaliseringsprocess, det vill säga på vilket sätt och till vilken grad företaget internationaliseras. En mängd forskare inom internationell affärsverksamhet har tidigare studerat sambandet mellan internationaliseringsgrad och finansiell prestation. Resultaten har dock varit varierande, men många av de senare forskningsresultaten tyder på att ett icke-linjärt samband existerar. Inga likande studier har gjorts på svenska företag vilket denna studie ämnar göra.

För en icke-finansiell värdepappersrörelse föreligger det en ovisshet avseende hur, när och på vilket sätt en gränsdragning mellan handel med- och förvaltning av värdepapper ska företas. Problematiken grundar sig i att en värdepappersrörelses värdepapper presumeras utgöra lagertillgångar istället för, som i normalfallet, kapitaltillgångar. För en icke-finansiell värdepappersrörelse, dvs. ett bolag som huvudsakligen handlar med värdepapper för egen räkning, yttrar sig gränsdragningsproblematiken t.ex. då bolaget även företar riskkapitalistinvesteringar.

Icke vinstdrivande organisationers förtroendeskapande webbkommunikation är en undersökning som syftar till att öka förståelsen för hur icke vinstdrivande organisationer etablerar förtroende i sin kommunikation på webben. Genom att analysera hur de tre icke vinstdrivande organisationerna Forest Stewardship Council (FSC), KRAV och Fairtrade skapar förtroende i textmaterial presenterat på respektive organisations hemsida söker uppsatsen belysa hur olika förtroendeskapande grepp används av icke vinstdrivande organisationer för att etablera förtroende mot allmänheten. Analysen visar att det mest förekommande sättet att skapa förtroende mot allmänheten bland de studerade icke vinstdrivande organisationerna är att framhäva sin expertis på det område organisationen verkar. Uppsatsen öppnar upp för ett nytt forskningsområde med fokus på hur den icke vinstdrivande organisationen etablerar förtroende på webben. För vidare forskning kan det vara intressantatt öka antalet analyserade organisationer för att öka möljligheten att fastslå samband mellan hur stor grad av förtroende allmänheten upplever sig ha för en organisation och vilken typ av förtroendeskapande kommunikationen organisation använder sig av..

Bakgrund: Den traditionella ekonomistyrningen kritiserades för att vara kortsiktig och tog inte hänsyn till långsiktiga investeringar. Informationen från ekonomistyrsystemen var för sen, för aggregerad och snedvriden för att vara relevant för ledningen när de skulle ta beslut gällande planering och styrning. Från denna bakgrund skapades Balanced Scorecard (BSc) som kompletterar de historiska finansiella styrtalen med styrtal på de faktorer som påverkar det framtida resultatet. Posten införde 1998 en variant av BSc som de kallar Kompassen i brevnätet där Alvesta brevterminal var ett pilotprojekt. Brevterminalen har nu haft Kompassen i snart tio år och hade olika målsättningar vid införandet av styrkortet vilka också låg till grund för utformningen.

Det allt mer globala företagandet har bidragit till skapandet av IFRS 7, vilket är en gemensam standard för upplysningar rörande risker för finansiella instrument. För noterade bolag med räkenskapsår som börjar 1 januari 2007 är den nya standarden obligatorisk. Detta innebär att även ickefinansiella företag måste tillämpa den.Studien inriktar sig på att analysera hur svenska industriföretag har tillämpat de nya kraven på redovisning som IFRS 7 ställer på upplysningarna för kredit-, likviditets- samt marknadsrisk. Data har inhämtats från 2007 års årsredovisningar och författarna avser att utgå från hur de kvalitativa egenskaperna relevans, begriplighet, tillförlitlighet och jämförbarhet påverkas av införandet.Författarna kommer i slutsatserna fram till att de studerade industriföretagen lever upp till de högre kraven på upplysningar som behandlar deras finansiella instrument, men att skillnader i omfattning och upplägg förekommer. De kvalitativa egenskaperna påverkas övervägande positivt.

Syftet är att undersöka medarbetarnas möjlighet till att arbeta utvecklande samt hur de får tillgång till och arbetar med icke-finansiell information på Nordea. Tillgången till fri information, som används och bearbetas på olika sätt, är idag en viktig förutsättning för medarbetarna inom Nordea. Icke-finansiell information blir allt mer viktigt, trots att Nordeas kortsiktiga framgång bygger på finansiella resultat. Tillgången till information skapar möjligheter för medarbetarna att vara med och påverka och fatta egna beslut. Det är inte längre ledningen som bestämmer vilken information som ska användas, ansvaret har förskjutits till medarbetarna.

Bakgrund och problem: IASB beslutade 2008 att ersätta IAS 39 med IFRS 9 då IAS 39 ses som alltför omfattande och komplex. Processen har delats upp i tre faser. Fas 1 behandlar klassificering och värdering, fas 2 behandlar nedskrivningar och fas 3 behandlar säkringsredovisning. Denna uppsats behandlar endast fas 2. Både redovisare, revisorer och användare av finansiella rapporter anser standarden för finansiella instrument vara komplex.

Studiens syfte har varit att förklara i vilken utsträckning icke-finansiellt beroende hos revisorer kan uppstå genom revisorernas identifikation med klienter samt undersöka dess effekter på revisorns oberoende och objektivitet. Vidare har vi försökt undersöka hur klientidentifikationen kan påverkas av professionell identifiering och revisorsrotation. Således har vår problemformulering varit ?Hur identifierar revisorerna sig med sina klienter hur detta påverkar revisorns objektivitet? Hur påverkas klientidentifikationen av revisorns profession? Hur kan revisorsrotationen bidra till en minskning av identifikationen med klienten? ?.Det empiriska materialet har samlats in genom en elektronisk enkätundersökning som skickades ut till 1200 godkända och auktoriserade revisorer i Sverige. Bortfallet blev 87 %, den bakomliggande anledningen kan vara att enkäten skickades ut i samband med alla deklarationer.

Vi har genomfört en studie i syfte att beskriva och analysera vilka faktorer som är motiverande i en arbetssituation för medarbetare som tillhör Generation Y (födda 1978 och senare), samt vilka belöningar som är attraktiva för denna grupp. Vi har valt att genomföra en kvalitativ fallstudie på yngre medarbetare inom affärsområdet Rikskund på Niscayah AB, som är ett av de ledande säkerhetsföretagen på den svenska marknaden. Vi genomförde en intervjuserie där vi talat med tio yngre medarbetare på företaget samt deras affärsområdeschef.Vi har valt ett holistiskt angreppssätt och ser vad som är motiverande utifrån fyra hörnstenar; omgivningens påverkan, individens behov, individens rättviseperception samt individens förväntningar. Vi kombinerar tidigare teorier från erkända forskare som till exempel Maslows behovspyramid, Herzbergs hygien- och motivationsfaktorer, McClellands behovsteorier och Vrooms processteorier för att ta fram en egen utredningsmodell. Viktiga slutsatser i studien är att yngre medarbetare främst motiveras av utmanande arbetsuppgifter och framgång. Icke-finansiella belöningar som utbildning, feedback och karriärmöjligheter är viktigare än finansiella, men finansiella måste finnas med för att skapa en grundtrygghet.

Vi har genomfört en studie i syfte att beskriva och analysera vilka faktorer som är motiverande i en arbetssituation för medarbetare som tillhör Generation Y (födda 1978 och senare), samt vilka belöningar som är attraktiva för denna grupp. Vi har valt att genomföra en kvalitativ fallstudie på yngre medarbetare inom affärsområdet Rikskund på Niscayah AB, som är ett av de ledande säkerhetsföretagen på den svenska marknaden. Vi genomförde en intervjuserie där vi talat med tio yngre medarbetare på företaget samt deras affärsområdeschef.Vi har valt ett holistiskt angreppssätt och ser vad som är motiverande utifrån fyra hörnstenar; omgivningens påverkan, individens behov, individens rättviseperception samt individens förväntningar. Vi kombinerar tidigare teorier från erkända forskare som till exempel Maslows behovspyramid, Herzbergs hygien- och motivationsfaktorer, McClellands behovsteorier och Vrooms processteorier för att ta fram en egen utredningsmodell. Viktiga slutsatser i studien är att yngre medarbetare främst motiveras av utmanande arbetsuppgifter och framgång. Icke-finansiella belöningar som utbildning, feedback och karriärmöjligheter är viktigare än finansiella, men finansiella måste finnas med för att skapa en grundtrygghet.

Icke vinstdrivande organisationers förtroendeskapande webbkommunikation är en undersökning som syftar till att öka förståelsen för hur icke vinstdrivande organisationer etablerar förtroende i sin kommunikation på webben. Genom att analysera hur de tre icke vinstdrivande organisationerna Forest Stewardship Council (FSC), KRAV och Fairtrade skapar förtroende i textmaterial presenterat på respektive organisations hemsida söker uppsatsen belysa hur olika förtroendeskapande grepp används av icke vinstdrivande organisationer för att etablera förtroende mot allmänheten. Analysen visar att det mest förekommande sättet att skapa förtroende mot allmänheten bland de studerade icke vinstdrivande organisationerna är att framhäva sin expertis på det område organisationen verkar. Uppsatsen öppnar upp för ett nytt forskningsområde med fokus på hur den icke vinstdrivande organisationen etablerar förtroende på webben. För vidare forskning kan det vara intressantatt öka antalet analyserade organisationer för att öka möljligheten att fastslå samband mellan hur stor grad av förtroende allmänheten upplever sig ha för en organisation och vilken typ av förtroendeskapande kommunikationen organisation använder sig av..

Icke vinstdrivande organisationers förtroendeskapande webbkommunikation är en undersökning som syftar till att öka förståelsen för hur icke vinstdrivande organisationer etablerar förtroende i sin kommunikation på webben. Genom att analysera hur de tre icke vinstdrivande organisationerna Forest Stewardship Council (FSC), KRAV och Fairtrade skapar förtroende i textmaterial presenterat på respektive organisations hemsida söker uppsatsen belysa hur olika förtroendeskapande grepp används av icke vinstdrivande organisationer för att etablera förtroende mot allmänheten. Analysen visar att det mest förekommande sättet att skapa förtroende mot allmänheten bland de studerade icke vinstdrivande organisationerna är att framhäva sin expertis på det område organisationen verkar. Uppsatsen öppnar upp för ett nytt forskningsområde med fokus på hur den icke vinstdrivande organisationen etablerar förtroende på webben. För vidare forskning kan det vara intressantatt öka antalet analyserade organisationer för att öka möljligheten att fastslå samband mellan hur stor grad av förtroende allmänheten upplever sig ha för en organisation och vilken typ av förtroendeskapande kommunikationen organisation använder sig av..

Vi tillämpar en kvantitativ tvärsnittsstudie för att undersöka huruvida informationskvaliteten inom finansiella rapporter påverkar bolagens kostnad för räntebärande kapital. Redovisningsforskning och finansteori hävdar att informationskvalitet ? det vill säga osäkerheten i värderingsestimat för en underliggande tillgång ? medför en informationsasymmetri för långivare, vars prissatta osäkerhet påverkar bolagens kostnader för räntebärande kapital utöver standardriskfaktorer. Vi bygger vidare på antagandet genom att studera noterade europeiska affärsbanker. Ett icke-sannolikhetsurval tillämpas för att mer specifikt adressera de största affärsbankerna under studiens valda tidsperiod 2009-2011.