Det allt mer globala företagandet har bidragit till skapandet av IFRS 7, vilket är en gemensam standard för upplysningar rörande risker för finansiella instrument. För noterade bolag med räkenskapsår som börjar 1 januari 2007 är den nya standarden obligatorisk. Detta innebär att även ickefinansiella företag måste tillämpa den.Studien inriktar sig på att analysera hur svenska industriföretag har tillämpat de nya kraven på redovisning som IFRS 7 ställer på upplysningarna för kredit-, likviditets- samt marknadsrisk. Data har inhämtats från 2007 års årsredovisningar och författarna avser att utgå från hur de kvalitativa egenskaperna relevans, begriplighet, tillförlitlighet och jämförbarhet påverkas av införandet.Författarna kommer i slutsatserna fram till att de studerade industriföretagen lever upp till de högre kraven på upplysningar som behandlar deras finansiella instrument, men att skillnader i omfattning och upplägg förekommer. De kvalitativa egenskaperna påverkas övervägande positivt.

Det mest använda sättet för att motivera sin personal till att göra ett bra arbete är att använda sig av ett belöningssystem. Meningen med att ha ett belöningssystem i företag är att uppmuntra de anställda till att prestera och utföra sina arbetsuppgifter något utöver de vanliga. Men frågan är om personalen verkligen motiveras till att arbeta effektivare? Hur gör företagen för att motivera personalen? Höjs motivationsnivån med hjälp av belöningssystem? Vi vill med denna uppsats undersöka två olika företags belöningssystem samt beskriva hur deras personal motiveras till ett effektivt arbete av deras system. Uppsatsen är baserad på elva intervjuer, fyra av intervjuerna är genomförda med de ansvariga för belöningssystemen i respektive företag.

Med anledning av den finansiella kris som råder och den påverkan den haft på börs- och räntekurser världen över ansåg vi det intressant och samtidigt relevant att undersöka hur försäkringsbolag påverkas av denna situation. Vi valde försäkringsbolag då de hanterar både sina egna och sina kunders risker samt förvaltar stora portföljer. Den nuvarande ekonomiska situationen var bakgrunden till att studien genomfördes. Uppsatsen syftade till att undersöka om, och i så fall hur, försäkringsbolag anpassar och förändrar sin riskhanteringsprocess och organisation under den finansiella kris som råder. En kvalitativ metod tillämpades, där intervjuer med tre inom Sverige väletablerade försäkringsbolag genomfördes.

I takt med förändringar såsom ökad globalisering och teknologisk utveckling har begrepp som riskhantering vuxit fram som en vital del av företags långsiktiga strategi. En del av ett företags riskhantering bör innehålla en plan som anger hur den operativa verksamheten kan fortgå när en kris inträffar. Detta kallas för kontinuitetshantering, vilket är desamma som hantering av operativa risker. I en rapport från 2005 fastslog Finansinspektionen att det fanns generella brister i kontinuitetshanteringen inom den svenska finanssektorn då kvalitén och omfattningen på företags kontinuitetsplaner varierade kraftigt.Denna studie genomfördes i det övergripande syftet att analysera hur svenska finansiella företag hanterar de risker som uppkommer i den dagliga verksamheten och om detta görs på ett tillfredställande sätt, givet Finansinspektionens rekommendationer och brittisk standard för kontinuitetshantering. Studien ämnade också undersöka vilka faktorer som driver företagens kontinuitetshanteringsarbete och identifiera förbättringsmöjligheter.Det teoretiska ramverket utgjordes av Finansinspektionens vägledande dokument för kontinuitetshantering samt den brittiska standarden BS25999.Vi valde att undersöka hur väl finansiella företag hanterar operativa risker samt om de följer de riktlinjer som finns, genom en så kallad mognadsmodell.

Uppsatsen gör en genomgripande kvalitativ analys av redovisningens roll i institutionsteatern, i två fallstudier, med fokus på synliggörande av värdeskapande. Syftet är att öka förståelse för redovisningens funktion vid styrning av verksamheter med icke-finansiella mål. Ytterligare en ambition med uppsatsen är att föreslå ett förhållningssätt till icke-mätbara värden i redovisning och styrning.Inledningsvis presenteras de två analysobjekten som valts för fallstudier; Stockholms stadsteater och Västerbottensteatern. Genom samtalsintervjuer och observationer gör författaren närläsningar av analysobjekten som sedan relateras till utvald litteratur, praktiker och modeller av relevans för studien. Här förs resonemang kring de båda analysobjekten utifrån rådande teori inom redovisning, styrning och arts management.Studien antyder att redovisningens roll i teatern är mångfacetterad; den fyller en inre och en yttre funktion, i en konkret respektive abstrakt dimension.

Banker är mer sårbara än vanliga företag då banker är nära sammankopplade med varandra. Att skapa finansiell stabilitet finns i statens, bankernas och allmänhetens intresse. Det finansiella systemet är komplext vilket innebär att många aktörer interagerar med varandra på många olika sätt. Problem i en bank kan lätt spridas till andra banker och en förtroendekris kan leda till att finansiärer tar tillbaka sina insättningar. Att finansieringen hos en bank stryps är ett av de största hoten mot ett fungerande betalningsväsende.Baselreglerna är ett internationellt regelverk för tillsyn av banker med det främsta syftet att uppnå finansiell stablitet.

Customer Relationship Management (CRM) har beskrivits som en filosofi, en teknologi, en strategi, en process och ett IT-system. Det finns ingen allmängiltig definition av CRM vilket har lett till svårigheter att identifiera och definiera tillförlitliga mått vid mätning av dess effektivitet. Detta har lett till att företag skämtsamt brukar benämna att CRM står för ?Can?tReally Measure?. Oavsett har flertalet modeller, mått och system tagits fram för att kunna göra CRM-insatser mätbara.

Syfte: Syftet är att beskriva och analysera riskhantering av projektrisker och finansiella risker i infrastrukturprojektet Varbergstunneln under planeringsfasen där två aktörer har studerats, Trafikverket och Varbergs kommunala verksamhet, och deras perspektiv på riskhantering och hur dessa aktörers perspektiv skiljer sig åt för att få förståelse för hur olika typer av risker och aktörer riskhanterar utifrån deras perspektiv i ett infrastrukturprojekt.Bakgrund och problem: Trafikverkets uppgift är att se till att tågen kommer i tid, transporter sker så säkert som möjligt och med minsta möjliga miljöpåverkan. Tillsammans med andra aktörer ska de se till att den bästa möjliga samhällsnyttan skapas för pengarna. Den 21 mars 2013 kom regeringens tillåtlighetsbeslut för delprojektet genom Varberg för att bygga ut järnvägen från enkelspårig till dubbelspårig. Detta är en av de största utmaningarna i Varbergs kommun där den kommunala och den statliga planeringen måste gå hand i hand. Det finns stora risker kopplat till infrastrukturprojekt men det finns också stor möjlighet till samhällsekonomisk lönsamhet.

Belyser övergången från historiska till verkliga värden för finansiella instrument. En banksektor och en industrisektor undersöks för att fastställa slutsatsen, som visar att det inte skett någon förändring på grund av tillkommande paragrafer i ÅRL utan förändringen ligger hos de noterade företagen och övergången till IFRS regler, den så kallade säkringsredovisningen. .

Organisationer med ändamålet att tillfredställa andra behov än rent finansiella har ett problem i att välja en tillräckligt bred men samtidigt hanterbar uppsättning av mått för att styra verksamheten. Syftet med denna uppsats är att genom en litteratursökning presentera styrmedel och generella styrmodeller för icke-vinstdrivande organisationer. Dessa modeller använder vi därefter i en fallstudie för att slutligen utföra en rekommendation till vår fallorganisation Svensk Pingstmission ? SPM.De modeller som litteratursökningen utmynnar i är Balanserat styrkort ? BSC och instrumentbrädan ? Dashboard. Då modellerna är utvecklade med ett amerikanskt perspektiv i fokus visar vi på några av de skillnader som finns mellan icke-vinstdrivande organisationer i USA och Sverige.

Syfte: Syftet är att beskriva och analysera riskhantering av projektrisker och finansiella risker i infrastrukturprojektet Varbergstunneln under planeringsfasen där två aktörer har studerats, Trafikverket och Varbergs kommunala verksamhet, och deras perspektiv på riskhantering och hur dessa aktörers perspektiv skiljer sig åt för att få förståelse för hur olika typer av risker och aktörer riskhanterar utifrån deras perspektiv i ett infrastrukturprojekt.Bakgrund och problem: Trafikverkets uppgift är att se till att tågen kommer i tid, transporter sker så säkert som möjligt och med minsta möjliga miljöpåverkan. Tillsammans med andra aktörer ska de se till att den bästa möjliga samhällsnyttan skapas för pengarna. Den 21 mars 2013 kom regeringens tillåtlighetsbeslut för delprojektet genom Varberg för att bygga ut järnvägen från enkelspårig till dubbelspårig. Detta är en av de största utmaningarna i Varbergs kommun där den kommunala och den statliga planeringen måste gå hand i hand. Det finns stora risker kopplat till infrastrukturprojekt men det finns också stor möjlighet till samhällsekonomisk lönsamhet.

Tidigare studier har visat att reglerna om säkringsredovisning i IAS 39 är komplexa och kritiserade samt har effekter på företags val av säkringar och säkringsredovisning. Dessa studier har haft ett kvantitativt angreppssätt och därför missat att undersöka hur beslutsfattarna på företagen påverkas. För att öka förståelsen kring IAS 39:s påverkan på företag undersöker den här studien hur reglerna om säkringsredovisning i IAS 39 påverkar beslutsfattarna på svenska icke-finansiella företag utifrån ett antagande om nyttomaximering. Som teoretiska referensramar används tidigare forskning kombinerat med centrala antaganden i agentteorin och den positiva redovisningsteorin. Teoriavsnittet utmynnar i en analysmodell med tre olika typsituationer.

Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, ekonomistyrning, FEN 330:2, VT 2006Författare: : Jörgen Emanuelsson, Benjamin Kibebe och Lena SvenssonHandledare: Elin FunckTitel: PrestationsmätningEn studie av nyckeltal för inre effektivitet inom butikskedjan XYBakgrund: De icke-finansiella prestationsmåtten har idag kommit att öka i betydelse, detta till följd av att företaget ständigt måste öka sin effektivitet på grund av den ökade konkurrensen på marknaden. I dagsläget så har XY bra kontroll och uppföljning på sina finansiella prestationer men har en del problem när det gäller att kontrollera och följa upp sina icke-finansiella prestationer. Vid mätning av icke-finansiella prestationer så är det många aspekter man måste ta hänsyn till och i vår studie så ska vi bl. a belysa viktiga delar man måste ta hänsyn till samt komma med förslag till nyckeltal för prestationsmätning. Det här fallet handlar om hur viktigt det är att välja rätt prestationsmått och hur viktigt det är att dessa mått verkligen stödjer företagets strategi och vision.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur ett företaget som är verksamt inom modebranschen går tillväga för att mäta prestationer.

Studiens syfte var att undersöka om kooperativa principer existerar i icke kooperativa företag samt om de följs i det kooperativa företaget. Syftet preciseras i följande forskningsfrågor: Följer det icke kooperativa företaget kooperativa principer? Följer det kooperativa företaget de kooperativa principerna? Kooperativ är en företagsform, där medlemmarnas intressen gynnas genom att föreningen driver en affärsmässig verksamhet där medlemmarna deltar. Detta innebär att verksamheten har en skyldighet att tillfredställa sina medlemmars finansiella önskemål samtidigt som verksamhetens egna finansiella önskemål. För att kalla sig kooperativ så ska företag följa sju principer, de sju principerna är riktlinjer för hur ett kooperativ ska verka.

Vi har i den här uppsatsen undersökt finansiella inputs påverkan på sportsliga och finansiella outputs hos svenska fotbollsklubbar. Från detta har vi försökt bestämma vilka inputs som de svenska fotbollsklubbarna bör satsa på för att få önskade outputs. Vi har undersökt detta med hjälp av regressionsanalyser och Cobb-Douglas kostnadsfunktion. Vi har kommit fram till att det finns ett tydligt samband mellan den finansiella inputen personalkostnader och den finansiella outputen totala intäkter och den sportsliga outputen totala åskådare..