Offentliga organisationer har de senaste åren implementerat styrsystem från privata organisationer för att förbättra organisationerna. Dessa styrsystem har både påvisat för- och nackdelar för de offentliga organisationerna vilket även har ökat de Icke-finansiella riskerna för dessa. Vi ställer då oss frågan om ett riskhanteringsramverk som är skapat främst för privata organisationer kan förbättra riskhanteringsarbetet för Hudkliniken på Örebro Universitetssjukhus (USÖ). Syftet med vår fallstudie är att förklara hur Hudkliniken på USÖ arbetar med riskhantering och om det där finns förbättringsmöjligheter. Vi vill också studera om COSOs ramverk för riskhantering kan vara till nytta för kliniken och hjälpa dem i deras arbete.

Uppsatsens fokus ligger på pedagogers bruk av icke-verbala signaler i undervisningssituationer. Syfte är att undersöka vilka dessa signaler är, samt att besvara frågeställningen ? om och hur dessa icke-verbala signaler används. Tidigare forskning inom ämnet samt för ämnet relevant litteratur presenteras och lyfts fram i uppsatsen som sedan knyter an sin egen undersökning till tidigare forskning. Metod och grund för besvarandet av uppsatsens frågeställningar har varit observation och undersökning i form av videoinspelning av tre olika yrkesverksamma pedagoger i en undervisningssituation.

I denna uppsats har vi granskat de två yrkena rådgivare och revisor för att se vad yrkena innebär. Vi har använt oss av sekundärdata och på så sätt försökt att skaffa oss en bild av hur yrkena ser ut. Vi har sedan läst och analyserat rättfall för att se hur domarna har fallit inom respektive yrkesområde. Detta har vi gjort med intresse av den nya lagen som trädde ikraft 2004 för finansiell rådgivning. Vi ville se om den nya lagen har hunnit ge några effekter i form av fällande domar.

 SammanfattningVarför behövs entreprenörskap och utveckling av företagande? Produkter utvecklas ständigt och nya tillkommer i en allt snabbare takt. Den globala konkurrensen innebär högre krav på företagande i form av utveckling och nya idéer. Att nya företag skapas är viktigt för den ekonomiska tillväxten och inte minst samhällets tillväxt. De tillkomna företagen med deras nya idéer förnyar ekonomin genom nya sätt att bedriva produktion på.

En viktig del av vårt syfte är att utveckla en modell och därmed förklara vad som skiljer den lojala kunden ifrån den icke-lojala kunden. Vårt syfte är också att studera den eventuella koppling som finns mellan varumärkeskapital och varumärkeslojalitet. Ytterligare en viktig del av arbetet är att lyfta fram argument för varför mer fokus bör läggas på icke-lojalitet. Med utgångspunkt från en redan operationell modell för konsumentbaserat varumärkeskapital har vi kompletterat modellen. Genom en kvantitativ metod har vi lyckats skapa en ny struktur i varumärkeskapitalsmodellen.

Tidigare forskning har genom att studera alla tillgängliga företag eller företag medudda branscher exkluderade identifierat vissa nyckeltal som bra indikatorer påfinansiell kris. I denna studie undersöks om dessa nyckeltal även ger ettsamstämmigt resultat för en udda bransch. Med utgångspunkt frånbioteknikbranschen identifieras genom logistisk regression nyckeltalen korta skuldergenom eget kapital och avkastning på investerat kapital som indikatorer på finansiell kris.Avkastning på investerat kapital överensstämmer med tidigare resultat, medan kortaskulder genom eget kapital bör, för denna bransch, tolkas tvärt emot jämfört medtidigare studier..

Under år 2010 ökade antalet företagsamma personer med 2,5 procent från föregående år, vilket är positivt för svenskt företagande. I Sverige finns cirka 900 000 företag och småföretag utgör cirka 99 procent av dessa företag. Småföretag har problem med att erhålla extern finansiering vilket är ett vitt omdiskuterat ämne eftersom finansiering är av stor vikt för småföretags överlevnad och tillväxt, för att driva den ekonomiska tillväxten framåt och skapa nya arbetstillfällen i samhället. För att övervinna utmaningarna är det viktigt att företag hittar nya kreativa lösningar för att erhålla de nödvändiga resurser de behöver för att bedriva verksamheten. Denna alternativa finansiella lösning benämns finansiell bootstrapping som är en strategi för att finansiera företag genom användning av metoder som resulterar i att företag inte behöver höja det egna kapitalet eller låna pengar.Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för finansiella bootstrappingmetoder i små tillväxtföretag genom att: (1) beskriva finansiella bootstrappingmetoder som små tillväxtföretag kan använda sig av, (2) identifiera bakomliggande faktorer för användningen av finansiella bootstrappingmetoder i små tillväxtföretag, (3) identifiera hur användningen kan ta sig uttryck i små tillväxtföretags utveckling och (4) att utveckla en modell för finansiell bootstrapping i små tillväxtföretag.

Hållbarhetsredovisning bland företag har ökat markant de senaste åren. Organisationen GlobalReporting Initiative påbörjade 1997 arbetet med att ta fram riktlinjer för företags hållbarhetsredovisning.Nu, drygt ett decennium senare, har dessa riktlinjer fått stor acceptans bland företag och dess intressenter. Företag har fått ett betydelsefullt verktyg att använda i sin rapportering av det hållbarhetsarbete som utförs. Tidigare forskning inom närliggande ämnen, till exempel Corporate Social Responsibility och frivilliga upplysningar, har visat variationer i företags redovisning av Icke-finansiell information. Med GRI-riktlinjernas ökning i popularitet ville vi undersöka vad som påverkar innehåll i rapporter framtagna enbart enligt detta regelverk.

Redovisning av leasing ? efter form eller substans? RR 6:99 innehåller kriterier som ger ut-rymme för tolkning. Vid redovisning av finansiell leasing ska leasingobjektet tas upp i balansräkningen och operationella leasingavtal ska redovisas i sin helhet i resultaträkningen. Syftet har varit att förklara varför en del företag redovisar finansiell leasing off-balance. Vår studie har angripits genom en enkätundersökning riktad till 67 börsnoterade industriföretag, svarsfrekvensen var 54%.

A1195.

Icke vinstdrivande organisationers förtroendeskapande webbkommunikation är en undersökning som syftar till att öka förståelsen för hur icke vinstdrivande organisationer etablerar förtroende i sin kommunikation på webben. Genom att analysera hur de tre icke vinstdrivande organisationerna Forest Stewardship Council (FSC), KRAV och Fairtrade skapar förtroende i textmaterial presenterat på respektive organisations hemsida söker uppsatsen belysa hur olika förtroendeskapande grepp används av icke vinstdrivande organisationer för att etablera förtroende mot allmänheten. Analysen visar att det mest förekommande sättet att skapa förtroende mot allmänheten bland de studerade icke vinstdrivande organisationerna är att framhäva sin expertis på det område organisationen verkar. Uppsatsen öppnar upp för ett nytt forskningsområde med fokus på hur den icke vinstdrivande organisationen etablerar förtroende på webben. För vidare forskning kan det vara intressantatt öka antalet analyserade organisationer för att öka möljligheten att fastslå samband mellan hur stor grad av förtroende allmänheten upplever sig ha för en organisation och vilken typ av förtroendeskapande kommunikationen organisation använder sig av..

Vårt syfte med uppsatsen är att analysera de nya kapitaltäckningsreglerna i Basel II och hur de kommer att fungera för det svenska bankväsendet. Vår fokus kommer att ligga på den högre riskkänslighet som införs och om reglerna minskar risken för framtida finansiella kriser i Sverige. Vi har valt en kvalitativ forskningsansats med två undersökningar. Den första är en kartläggning av den internationella debatten kring Basel II. Den andra är intervjuer med fyra banker, bankföreningen, Riksbanken, Finansinspektionen och två revisionsbolag.Vår slutsats är att det svenska bankväsendet har förtroende för Basel II i den mån att det främjar den finansiella stabiliteten.

Bakgrund: Konsumenterna har ökat sina investeringar i finansiella instrument men kunskapen om dessa inte har ökat i samma takt. En del människor har inte varit medvetna om de risker som ett sparande i denna form innebär, utan har med förskräckelse sett sina sparade pengar försvinna när börsen gått dåligt. För att stärka konsumenternas ställning samt säkerhetsställa kvaliteten på bankers och fondbolags rådgivning infördes Lagen om finansiell rådgivning den första juli 2004. De viktigaste följderna av lagen är att nu får bara utbildade rådgivare ge råd till kunderna.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva de förändringar och det förändringsarbete som lagen medfört för FöreningsSparbanken, samt utreda lagens påverkan på privatrådgivarna. Dessa tillsammans ska hjälpa till att besvara frågan hur väl implementeringen lyckats.

Det är många som har skrivit om fördelar och nackdelar med Icke-finansiella mått. I dagens samhälle krävs snabba beslutstaganden och inte endast att man reagerar i efterhand. Större krav ställs också på företagen att även ta hänsyn till de ?mjukare? tillgångarna. Studier har emellertid visat att tillit för dessa Icke-finansiella mått saknas inom företagen, då främst på ledningsnivå.

Icke vinstdrivande organisationers förtroendeskapande webbkommunikation är en undersökning som syftar till att öka förståelsen för hur icke vinstdrivande organisationer etablerar förtroende i sin kommunikation på webben. Genom att analysera hur de tre icke vinstdrivande organisationerna Forest Stewardship Council (FSC), KRAV och Fairtrade skapar förtroende i textmaterial presenterat på respektive organisations hemsida söker uppsatsen belysa hur olika förtroendeskapande grepp används av icke vinstdrivande organisationer för att etablera förtroende mot allmänheten. Analysen visar att det mest förekommande sättet att skapa förtroende mot allmänheten bland de studerade icke vinstdrivande organisationerna är att framhäva sin expertis på det område organisationen verkar. Uppsatsen öppnar upp för ett nytt forskningsområde med fokus på hur den icke vinstdrivande organisationen etablerar förtroende på webben. För vidare forskning kan det vara intressantatt öka antalet analyserade organisationer för att öka möljligheten att fastslå samband mellan hur stor grad av förtroende allmänheten upplever sig ha för en organisation och vilken typ av förtroendeskapande kommunikationen organisation använder sig av..