Sökresultat:
3752 Uppsatser om Icke vćrdande - Sida 26 av 251
?Sen försöker vi mest med att hÀr, hÀr pratar vi svenska? : En jÀmförande studie om interkulturalitet, flersprÄkighet och sprÄkutvecklande metoder i en relativt icke flersprÄkig förskola respektive en flersprÄkig förskola
VÄr studie Àr en jÀmförande studie mellan tvÄ förskolor, dÀr vi undersöker hur pedagoger i en flersprÄkig förortsförskola samt en relativt icke flersprÄkig centrumförskola förhÄller sig till interkulturalitet och flersprÄkighet i verksamheten och hur/om de arbetar för att stödja den. Detta har vi utfört genom en etnografisk inspirerad fÀltstudie dÀr vi observerar och utför sex kvalitativa forskningsintervjuer. Vi har valt att intervjua tre pedagoger frÄn vardera förskola, för att se om vÄra observationer stÀmmer överens med pedagogernas uttalanden i intervjuerna. Vi utgÄr ifrÄn vÄr teori för att hitta svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar i empirin. VÄra resultat visar att pedagogerna pÄ bÄda förskolorna uppfattade sin egen roll som viktigt i barnens sprÄkutveckling, men ingen av pedagogerna pÄ förskolorna hade nÄgra strategier att lyfta alla modersmÄl.
Ăr vĂ€ggarna 'malede' eller 'malet'? En undersökning av kongruerande och icke-kongruerande former av perfektparticip vid predikativ anvĂ€ndning i muntlig och skriftlig översĂ€ttning frĂ„n svenska till danska.
I modernt danskt sprÄkbruk finns en tendens att vÀlja icke-kongruerande form av perfektparticip istÀllet för kongruerande i meningar som VÊggene er malet och Naboerne er interesseret, sÄ att man inte lÀngre skiljer pÄ verbalt och adjektiviskt perfektparticip i predikativ anvÀndning.Syftet med föreliggande undersökning var att ta reda pÄ hur perfektparticip i predikativ anvÀndning uttalades respektive skrevs pÄ danska, i en informantgrupp bestÄende av 10 informanter, varav 5 var kvinnor och 5 mÀn. Metoden var att lÄta dessa informanter översÀtta en svensk text till danska, först muntligt och sedan skriftligt. Som komplement till min metod anvÀnde jag senare ytterligare tvÄ informanter till att lyssna pÄ perfektparticipen i det inspelade materialet frÄn undersökningen, för att de skulle uppge vilka former de hörde.Undersökningen visar att de manliga informanterna i större utstrÀckning Àn de kvinnliga informanterna valde den kongruerande formen av perfektparticip vid den muntliga undersökningen, trots att de inte sjÀlva var medvetna om detta. I de kvinnliga informanternas uttal var det ett uttal med [ð] som dominerade, och dessa informanter uppvisade en större medvetenhet om att bÄde kongruerande och icke-kongruerande former av perfektparticip existerar i danska sprÄket. I den skriftliga översÀttningen var det dock hos bÄde de kvinnliga och de manliga informanterna den icke-kongruerande formen som valdes i störst utstrÀckning..
Icke-finansiella företags uppfattningar om risk
Det finns ingen enhetlig definition pÄ risk. Innebörden av risk skiljer sig Ät beroende pÄ vem man frÄgar. Risk Àr allmÀnt nÄgot som inte Àr önskvÀrt och nÄgot företagen vill undvika. Att kunna se möjligheterna med risk Àr en nyare syn pÄ omrÄdet som skiljer sig mot traditionell riskhanterings inriktning pÄ att minimera skadeverkningar. Hur mycket resurser företagen spenderar pÄ riskhanteringsfunktioner skiljer sig Ät mÀrkbart.
MÀtning och uppföljning av ett företags balanserade styrkort: en fallstudie inom Swedbank LuleÄ
PÄ senare Är har företag efterfrÄgat ett styrsystem som inte bara mÀter de finansiella mÄlen utan ocksÄ mÀter de icke finansiella mÄlen. Kaplan och Norton tog dÀrför fram en flerdimensionell styrmodell som heter the Balanced Scorecard. Modellen bestÄr av finansiella och icke finansiella perspektiv som ska ha ett kausalt samband mellan varandra. Författare Àr överens om att det Àr viktigt att mÀta och utvÀrdera prestationer för att fÄ styreffekt och det som inte mÀts gÄr heller inte styra. Syftet med denna examensuppsats var: att öka förstÄelsen för hur mÀtningar och uppföljning av ett balanserat styrkort för ett företag gÄr till vÀga.
Framtidens Teater finns inte. En beskrivning av ett icke-linjÀrt projektarbete
This is a non-traditional examination paper written after three years of studies at Malmö University and the Kaospilot Program. It is written in Swedish and in the spring of 2009. It describes a non-linear project based on a process-orientated theory called Theory-U by Otto C. Scharmer (2009). The project aims to investigate the changing conditions of Stage Theatre and deals with non-linearity as phenomena.
Att tolka dementa : VÄrdpersonalens egna berÀttelser
Tidigare forskning pekar pÄ försÀmrad kommunikationsförmÄga som ett av de mest uppmÀrksammade symtomen vid demenssjukdom. För att förmedla ett budskap till sin omgivning anvÀnder dementa som alla andra mÀnniskor bÄde verbala och icke-verbala signaler. Med tiden försÀmras deras verbala uttrycksÀtt och de börjar istÀllet att i allt högre grad anvÀnda sig av de icke-verbala signalerna, som till exempel ansiktsuttryck, kroppssprÄk, gester, parasprÄk och liknande. Eftersom dementas olika kommunikativa uttryckssÀtt ibland kan vara vÀldigt svÄra att tolka av andra i deras nÀrhet, Àr det av stor betydelse att ta reda pÄ de förutsÀttningar som pÄverkar detta. Syftet med denna studie Àr att utifrÄn vÄrdpersonalens berÀttelser belysa vilka faktorer som pÄverkar deras tolkning av dementas olika kommunikativa uttryckssÀtt under omvÄrdnadsmötet.
Distriktssköterskors önskan om att göra alla möten till positiva
Att arbeta som distriktssköterska innebÀr att utöva en akademisk profession med ett fördjupat ansvar för att leda och utveckla omvÄrdnaden inom primÀrvÄrden. En av distriktsköterskans arbetsuppgifter Àr att möta olika patienter. Varje möte Àr unikt. MÄlet för dessa möten Àr att kunna erbjuda bra och tillförlitlig vÄrd, att bygga en relation mellan distriktssköterskan och patienten. Syftet med studien var att belysa distriktsköterskors erfarenheter av vÄrdande och icke vÄrdande möten.
Lever vi i Europa eller i vÀrlden?
Uppsatsen undersöker om fyra gymnasielÀrare i historia reproducerar ett vi och ett de ur
etnisk synvinkel genom sin undervisning av A-kursen. Undersökningen har som teoribas
forskningsresultat frÄn historikern Christina Johansson, litteraturprofessor Edward Said och sociologen Masoud Kamali. De mer specifika frÄgorna som uppsatsen försöker fÄ svar pÄ Àr om lÀrarna i frÄga bedriver en eurocentrisk undervisning, om det finns ett vi- och de-tÀnkande
inbyggt i undervisningen, om det finns en inbyggd tanke om positionell överlÀgsenhet
gentemot de andra (icke-européer eller icke-vÀsterlÀnningar) i undervisningen och om lÀrarna förnekar existensen av en social stereotypifiering. Uppsatsen kommer fram till att eurocentrismen Àr tydlig i alla fyra lÀrares undervisning, vi- och de-tÀnkandet reproducerar lÀrarna i olika grad, tanken om positionell överlÀgsenhet Àr svÄr att upptÀcka i deras undervisning samt att förnekelsen av den sociala stereotypifieringen Àr nÀrvarande i olika grad hos tre av de fyra lÀrarna..
Piratkopiering bland studenter pÄ Karlstads universitet
Piratkopiering Àr vÀldigt vanligt nu för tiden, eftersom det Àr lÀtt att göra exakta kopior. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det förekommer anvÀndande av piratkopierade program bland studenter pÄ Karlstad universitet. Om det gör det, vad Àr anledningarna och hur ser de sjÀlva pÄ sitt anvÀndande?I uppsatsen studeras enbart programvara och inte annat upphovsrÀttsligt skyddat material, som film eller musik. Studien Àr en icke-slumpmÀssig statistisk undersökning.
Psykologiska faktorers inverkan pÄ skaderisken hos damfotbollsspelare pÄ elitnivÄ
Syftet med undersökningen var att studera huruvida psykologiska faktorer pÄverkar skaderisken för elitfotbollsspelande damer. Detta inkluderade ocksÄ att undersöka sambandet mellan dagliga stressorer och uppkomsten av idrottsskador. Totalt deltog 42 kvinnliga fotbollsspelare i Äldrarna 16-25 Är. Via en prospektiv design inkluderades en förmÀtning med hjÀlp av enkÀterna LESCA, SSP, Fotball Worry Scale samt Brief COPE. I tretton veckor fyllde sedan deltagarna i enkÀten Daily Hassle Scale.
IAS 39:s pÄverkan pÄ beslutsfattares val av sÀkringar och sÀkringsredovisning
Tidigare studier har visat att reglerna om sÀkringsredovisning i IAS 39 Àr komplexa och kritiserade samt har effekter pÄ företags val av sÀkringar och sÀkringsredovisning. Dessa studier har haft ett kvantitativt angreppssÀtt och dÀrför missat att undersöka hur beslutsfattarna pÄ företagen pÄverkas. För att öka förstÄelsen kring IAS 39:s pÄverkan pÄ företag undersöker den hÀr studien hur reglerna om sÀkringsredovisning i IAS 39 pÄverkar beslutsfattarna pÄ svenska icke-finansiella företag utifrÄn ett antagande om nyttomaximering. Som teoretiska referensramar anvÀnds tidigare forskning kombinerat med centrala antaganden i agentteorin och den positiva redovisningsteorin. Teoriavsnittet utmynnar i en analysmodell med tre olika typsituationer.
Barns inflytande i förskolan : Àr det nÄgon skillnad mellan en Reggio Emilia inspirerad förskola och en icke profilerad förskola? en intervjustudie om fyra förskollÀrares synsÀtt pÄ barns inflytande.
Detta Àr ett examensarbete om fyra förskollÀrares syn pÄ barns inflytande och syftet Àr att jÀmföra, en sÄ kallad komparativ studie, Reggio Emilia inspirerade förskolors syn med icke profilerade förskolors. Studien genomfördes i form av intervjuer med fyra förskollÀrare pÄ tvÄ olika icke profilerade förskolor och pÄ tvÄ olika Reggio Emilia inspirerade förskolor. Samtliga Àr kommunala . Enligt litteratur och forskning som ingÄr i studien sÄ Àr barns inflytande och kÀnsla av delaktighet en förutsÀttning för lÀrande. Det Àr ocksÄ en förutsÀttning för att barn ska förstÄ innebörden i begreppet demokrati att de pÄ förskolan introduceras till vad begreppet innebÀr. Förskolan ska lÀgga grunden till de demokratiska medborgare som samhÀllet efterfrÄgar och detta Àr ocksÄ utförligt beskrivet i Lpfö 98 som de icke profilerade och Reggio Emilia inspirerade förskolorna följer.
Faktorer som pÄverkar kommunikation mellan vÄrdgivare och afasipatienter
Kommunikation mellan vÄrdgivare och afasipatienter Àr ett omvÄrdnadsproblem om
vÄrdgivaren inte har kunskap om hur hon ska förhÄlla sig i de situationer som
kan uppstÄ. den icke verbala kommunikationen Àr i dessa sammanhang av stor
betydelse men Àven det verbala sprÄket har sin plats i kommunikationen.
Studiens syfte har varit att belysa faktorer som pÄverkar kommunikationen
mellan vÄrdgivare och personer med afasi. Studien gjordes baserad pÄ litteratur
med en kvalitativ ansats. Som teoretisk referensram anvÀndes Paterson och
Zderads omvÄrdnadsteori som Àr en interaktionsteori och grundar sig pÄ vikten
av en god relation och dÀrmed en god kommunikation mellan vÄrdgivaren och
patienten. de faktorer som framkom i resultatet var den icke verbala
kommunikationen, atmosfÀren, patientens upplevleser, vÄrdgivarens upplevelser
och samspelet mellan vÄrdgivare och patient.
HushÄllsavfall i vardagen : En komparativ studie av tre svenska kommuners plockanalyser
Undersökningar visar att elever har svÄrt att ta till sig evolutionsteorin och i stÀllet vÀljer att förklara evolutionen med icke vetenskapliga argument. Till exempel vÀljer de att förklara fjÀllharens vita vinterpÀls med att en vit pÀls gör att den syns sÀmre. Det hÀr Àr ett exempel pÄ att eleverna gÀrna förklarar evolutionen som behovsstyrd. En laboration utformades för att illustrera hur variation och urval ger evolution i en plantpopulation. Laborationen gÄr ut pÄ att eleverna under en tid studerar en population med plantor som utsÀtts för torka.
Institutionella Àgares syn pÄ icke-finansiella risker
Uppsatsens titel: Institutionella Ă€gares syn pĂ„ icke-finansiella risker Seminariedatum: 2006-01-17 Ămne/kurs: FEK 591 Magisteruppsats i redovisning, 10 poĂ€ng Författare: Christoffer Hero & Martin Nilsson Handledare: Gunnar Wahlström Fem nyckelord: GRI, HĂ„llbarhet, Icke-finansiella risker, Institutionella Ă€gare, Investerare. Syfte: Föreliggande studie har ett tvĂ„delat syfte. För det första kartlĂ€gger vi i vilken utstrĂ€ckning institutionella Ă€gare tar hĂ€nsyn till icke-finansiella risker i ett investeringsobjekts hĂ„llbarhetsredovisning. För det andra redogör vi för hur informationen i en hĂ„llbarhetsredovisning kan förĂ€ndras för att bĂ€ttre tillgodose de institutionella Ă€garnas behov. Metod: Vi har valt en induktiv metod eftersom det inte finns nĂ„gon befintlig fullstĂ€ndig teori inom det studerade omrĂ„det.