Syftet Àr att beskriva och analysera styrning med budget och finansiella nyckeltal i ett energiföretag samt hur denna styrning kompletteras med icke-finansiella nyckeltal. VÄr uppsats Àr en fallstudie pÄ ett företag, Sydkraft Gas AB. Vi har anvÀnt en kvalitativ ansats. Vi har dragit slutsatserna, utifrÄn vÄr genomförda fallstudie, att strategin ligger till grund för budgeten och de icke-finansiella nyckeltalen. Den decentraliserade organisationen har bidragit till att budgeten har kommit att bli det huvudsakliga styrmedlet.

Bakgrund: HjÀrtsvikt Àr vanligt förekommande i den svenska befolkningen och Àr den vanligaste orsaken till sjukhusinlÀggning. Bristande följsamhet till den farmakologiska hjÀrtsviktbehandlingen Àr idag ett stort problem inom sjukvÄrden. Detta bidrar till ökade sjukhusinlÀggningar samt ökad dödlighet hos hjÀrtsviktspatienterna. Icke-farmakologisk behandling har dock kunnat ses som ett komplement till den farmakologiska behandlingen.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters följsamhet till, samt beskrivningar och upplevelser av, att följa icke-farmakologiska riktlinjer i samband med hjÀrtsvikt. En granskning av kvaliteten betrÀffande de inkluderade studiernas undersökningsgrupp utfördes Àven.Metod: En beskrivande litteraturstudie dÀr 12 vetenskapliga artiklar inkluderades.

Med utgÄngspunkt frÄn kursplanen i matematik anser vi att storhetsuppfattning Àr ett betydelsefullt omrÄde. Det Àr vÄr uppfattning att bristande förstÄelse inom detta omrÄde hindrar eleverna att lösa problem och utvecklas vidare. VÄr undersökning handlar om storheten lÀngd och dess enheter. VÄr mÄlgrupp Àr elever i skolÄr 2 och 4. Vi har anvÀnt oss av enkÀtstudie med 8 frÄgor som behandlar förkunskaper, samt observation med lÀngdrelaterade aktiviteter med 10 elever.

Detta examensarbete handlar om den icke-verbala kommunikationen mellan pedagogen och barnet i förskolan. Syftet med arbetet var att undersöka vilka uppfattningar och erfarenheter pedagoger har av den icke-verbala kommunikationen i samband med konfliktsituationer mellan den vuxne och ett barn. Avsikten var Àven att undersöka vad pedagogerna uppfattar som viktigt nÀr det gÀller icke-verbala signaler i konfliktsituationer, samt hur de anvÀnder eller skulle kunna anvÀnda sin kropp som ett redskap i dessa situationer.De teoretiska utgÄngspunkterna har drag av det socialpsykologiska perspektivet och delar av arbetet stöds pÄ Brodin och Hylanders tolkningar av Sterns teorier och texter om barns sjÀlvutveckling. Min undersökning gjordes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer. Fem pedagoger fördelat pÄ tvÄ kommuner intervjuades.

För att ett barn ska utvecklas motoriskt, sÄ Àr det viktigt att det finns goda möjligheter till rörelse. Att lÀra kÀnna sin egen kropp och anvÀnda den genom att röra pÄ sig i olika miljöer och sammanhang Àr angelÀget om ett barn ska utveckla en god motorik. Forskning visar att barn sysselsÀtter sig med alltmer stillasittande aktiviteter samt att barn inte utvecklat sÄ bra motorik som förvÀntas vid olika Äldrar. En stor andel barn tillbringar större delen av dagen inom förskolans verksamhet och lÀroplanen för förskolan (Lpfö 98) betonar att det Àr pedagogernas ansvar att stimulera barnens motoriska utveckling. Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger förhÄller sig till sitt uppdrag och hur de arbetar för att stimulera barns motorik ur ett helhetsperspektiv pÄ verksamheten.

Bakgrund: FrÀmre korsbandsskada Àr en av de vanligaste traumatiska skadorna bland fysiskt aktiva. FrÀmre korsbandsskada Àr det största isolerade problemet inom ortopedisk idrottsmedicin. MÄnga studier har funnit att en tidigare skada i nedre extremitet i sig ger en ökad risk för ny knÀledsskada. För att utvÀrdera rehabiliteringen och för att kunna bedöma om den aktive Àr redo att ÄtergÄ till idrott ska personen uppnÄ 90-100% av det icke opererade benets funktion. För att behÄlla god knÀfunktion verkar det vara av stor vikt att försÀtta med specifik trÀning för det opererade benet Àven efter ÄtergÄng till idrott.

Detta arbete behandlar Àmnet icke-diegetiska affect-ljud och dess anvÀndning inom skrÀckgenren. Arbetet undersöker effekterna av att undvika icke-diegetiska affect-ljud och mÀter om samma grad av rÀdsla kan uppnÄs utan dem. Bakgrunden tar upp Àmnet emotioner, med fokus pÄ rÀdsla, samt en sammanfattning pÄ ljudets karaktÀr, IEZA-modellen, begreppet immersion och ljudlÀggning inom skrÀckgenren. För att mÀta den upplevda rÀdslan har tvÄ filmsekvenser skapats, med olika ljudlÀggningar. Den första sekvensen har ljudlagts med rikligt antal affect-ljud, medan den andra anvÀnder ljud frÄn omgivningen för att skapa spÀnning.

Syftet med studien var att ur baspersonalens perspektiv beskriva vÄrdtagarnas möjlighet till att vara delaktiga i aktivitet pÄ kommunala Àldreboenden. Undersökningspersonerna bestod av Ätta stycken baspersonal som arbetade pÄ kommunala Àldreboenden i norra Sverige. Data analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i tre kategorier: ?Tidens inverkan pÄ vÄrdtagarnas möjlighet till aktivitet?, ?VÄrdtagarnas vilja och förmÄga till aktivitet? och ?Baspersonalens engagemang för att möjliggöra aktivitet?. Resultatet visade vikten av att planera in aktiviteter för att dessa ska bli utförda.

Syftet med kandidatarbetet Ă€r att, med utgĂ„ngspunkt i Jan Gehls teorier och metoder för frĂ€mjande av sociala aktiviteter i stĂ€der, utveckla ett övergripande gestaltningsförslag för VĂ€stertorg i Eriksberg, Uppsala. Ämnet Ă€r aktuellt dĂ„ en utveckling och upprustning av Eriksberg Ă€r planerad och en vision för omrĂ„det har tagits fram. Eriksbergs invĂ„nare önskar en naturlig mötesplats i omrĂ„det, vilket stĂ€ller ökade krav pĂ„ VĂ€stertorg som stadsdelstorg och central punkt i Eriksberg. Torget domineras idag av en parkeringsplats, och mĂ„let med gestaltningsförslaget Ă€r ett torg som inbjuder Eriksbergs invĂ„nare till möten, interaktion och socialt umgĂ€nge. En litteraturstudie genomfördes dĂ€r material skrivet av Jan Gehl studerades.

Vid sin tillkomst Àr de flesta företag smÄ. Av den anledning kan man anta att det, inom företaget, finns en huvudsaklig beslutsfattare som i slutÀndan stÄr för de allra viktigaste besluten. Denna person borde sÄledes vara den som avgör huruvida ett företag ska initiera export, det vill sÀga han eller hon fattar det första internationaliseringsbeslutet. Beslutsfattarens entreprenörsdrag blir dÀrför intressanta, dÄ en person med sÄdan karaktÀr i större utstrÀckning torde strÀva efter, söka och svara pÄ exportstimuli.I denna uppsats undersöks beslutsfattarens inverkan pÄ internationaliseringsprocessen i ett mindre svenskt producerande företag utifrÄn sju parametrar genom en fallstudie. Av dessa sju Àr tre parametrar sammanfattade i psykologiska faktorer vilka kopplas till beslutsfattarens riskvillighet, attityd och ambition.

En förvÀrvad hjÀrnskada kan uppkomma pÄ mÄnga olika sÀtt, till exempel genom sjukdomar, förgiftningar, olyckor eller trauman. FörvÀrvade hjÀrnskador leder ofta till aktivitetsnedsÀttningar. Det Àr frÀmst aktivitetskategorin arbete som förÀndras. Enligt litteraturen Àr det viktigt för hÀlsan och vÀlbefinnandet att finna balans mellan arbete, personlig vÄrd, fritid och vila. Syftet med denna studie var att undersöka pÄ vilket sÀtt och i vilken utstrÀckning personer i arbetsför Älder med förvÀrvade hjÀrnskador upplever aktivitetsbalans.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur blivande lÀrare i religionskunskap som sjÀlva var troendeeller icke-troende sÄg pÄ sin egen roll som lÀrare i den icke-konfessionella skolan. UtifrÄn syftetformulerades tre frÄgor. Dessa undrade hur de blivande lÀrarna resonerade kring för- respektivenackdelar med att vara troende eller icke-troende lÀrare i religionskunskap i Sverige idag samt hur de förhöll sig till skolans krav pÄ en allsidig och saklig undervisning utifrÄn att de sjÀlva var troende eller icke-troende. Den metod som har anvÀnts Àr enskilda kvalitativa intervjuer. Totalt har Ätta personer intervjuats.

Bakgrund: Det finns i nulĂ€get inget svenskt self-efficacy instrument för barn och ungdomar med smĂ€rta. Den hĂ€r undersökningen syftade till att översĂ€tta samt reliabilitets- och validitetstesta en engelsksprĂ„kig self-efficacy skala för barn och ungdomar med smĂ€rta.Metod: Urvalet bestod av 62 elever frĂ„n tre olika klasser i Uppsala. Skalan översattes till svenska och ett frĂ„geformulĂ€r utformades för att möjliggöra en utvĂ€rdering av test-retest reliabilitet samt kriterie- och ögonblicksvaliditet.Resultat: VĂ€rdena pĂ„ viktad kappa för överensstĂ€mmelsen av tvĂ„ skattningar (S1 och S2) med self-efficacy instrumentet (SEIS) varierade mellan Kw= 0,37 -  Kw=0,75. Sambandet mellan Functional disability inventory (FDI) och SEIS berĂ€knades med Spearmans rangkorrelation dĂ€r rs = 0,364 (p<0,05). Ögonblicksvaliditeten för SEIS beskrevs som att den var lĂ€ttförstĂ„elig, innehöll vardagliga aktiviteter men att vissa aktiviteter saknades.Konklusion: Slutsatsen av denna undersökning var att frĂ„gorna i SEIS bör omarbetas för att bli mer specifika och kunna anvĂ€ndas.

Datortomografi (DT) anvÀnds i första hand vid akut stroke dÀrför att den har bÀttre tillgÀnglighet, kan skilja ut akuta blödningar och har kortare undersökningstider. Det mÄste finnas större fördelar Àn nackdelar för att det ska vara accepterat att en verksamhet utsÀtter en patient för strÄlrisker och de ska vara berÀttigade enligt strÄlskyddets huvudprincip. NÀr en patient misstÀnks ha en hjÀrnskada sÄ mÄste en bedömning av medvetandegraden göras. I Sverige anvÀnds tvÄ medvetandeskalor, RLS och GCS. Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda pÄ om det fanns nÄgra icke berÀttigade akuta DT-undersökningar av hjÀrnan.

Kommunikationen mellan vÄrdgivare och personer med demens som Àr tvÄsprÄkiga Àr ett omvÄrdnadsproblem om vÄrdgivaren inte vet hur hon/han ska kommunicera med personer med demens. Den verbala kommunikationen Àr i dessa situationer av stor betydelse men viktigast av allt kanske den icke verbala kommunikationen Àr. Studiens syfte har varit att belysa hur vÄrdare kan kommunicera med tvÄsprÄkiga personer med demens. Studien gjordes baserad pÄ litteratur med en kvalitativ ansats. De faktorer som framkom i resultatet var, vÄrdare ge mening i kommunikationen, fysisk nÀrhet, verbala kommunikation och icke verbala kommunikationen. FrÄn dessa faktorer har man till exempelvis kunnat dra slutsatsen att tvÄsprÄkiga personer med demens kan kommunicera till sina vÄrdare genom att anvÀnda sig av den icke verbala kommunikationen..