Fram till nu har en stor majoritet av allt berÀttande definierats som narrativt. Men dataspelen har möjliggjort berÀttande som inte passar in pÄ definitionen av ett narrativ. Det hÀr arbetet har granskat om det Àr möjligt att förmedla en hel berÀttelse endast med hjÀlp av icke-narrativa berÀttarmetoder. För att undersöka de icke-narrativa berÀttarmetoderna har en mod byggd pÄ Half-Life 2-motorn (Valve, 2004) skapats, dÀr dessa metoder implementerats. En testgrupp har fÄtt spela moden samtidigt som en strukturerad observation Àgt rum.

Examensarbetets syfte var att redogöra för det musiska lÀrandet och genom en jÀmförande undersökning, utreda om musiskt eller traditionellt lÀrande Àr mer fördelaktigt för elevernas tillÀgnande av faktakunskaper. Vidare var syftet ocksÄ att ta reda pÄ om det fanns ett samband mellan elevernas engagemang och resultatet frÄn den jÀmförande undersökningen.Musiskt lÀrande, att anvÀnda hela kroppen och alla sinnen för att skapa ett djup i undervisningen, stÀlls i detta examensarbete mot det traditionella lÀrandet, som bygger pÄ ett reproducerande arbetssÀtt.72 elever i Ärskurs tre deltog i undersökningen och delades upp sÄ att halva gruppen fick ta del av en musiskt utformad lektion och de andra fick ta del av en traditionellt utformad lektion. BÄda lektionerna hade samma lektionsinnehÄll, eleverna fick lÀra sig om kantarellen. Efter genomförda lektioner fick alla elever fylla i en enkÀt, som satte deras faktakunskaper pÄ prov. Under lektionerna observerades elevernas engagemang.Resultatet visar att de elever som tagit del av den musiskt utformade lektionen hade ett bÀttre resultat, visade pÄ bÀttre faktakunskaper, pÄ enkÀten.

En av de viktigaste uppgifterna för en pedagog Àr att förmÄ elever att respektera varandras olikheter och att motverka trakasserier och mobbning. Detta kan uppstÄ i olika former. Ett exempel Àr den icke verbala kommunikationen mellan eleverna, nÄgot som vi bör vara rustade för att förhindra. Denna studie undersöker vilken negativ icke verbal kommunikation som förekommer mellan elever i klassrummet och hur ofta detta sker, samt skillnader mellan en Är 4 och en Är 8. Detta har skett genom sex observationstillfÀllen och en enkÀtundersökning.

I dagens informationssamhÀlle har fokuseringen pÄ livslÄngt lÀrande och kontinuerlig kompetensutveckling blivit en viktig frÄga. E-learning kan vara en teknik som fÄr en avgörande roll för bÄde individers och organisationers utveckling framöver. E-learning kan definieras som ett koncept för att distribuera utbildning och lÀrande via Internet eller ett lokalt nÀtverk. En e-learningapplikation kan ses som en relativt ny typ av informationssystem vars syfte Àr att öka anvÀndarens kunskaper inom ett aktuellt omrÄde. Denna rapport undersöker huruvida det finns nÄgon skillnad mellan att utveckla ett traditionellt informationssystem och en webbaserad e-learningapplikation.

Syftet med undersökningen Àr att genomföra en deskriptiv studie av tvÄ nÀtverk inom densvenska fredsrörelsen och deras arbete samt undersöka hur de förhÄller sig till social rÀttvisa ochsocialt arbete. Den metod som anvÀnts Àr kvalitativ, och datainsamling har skett via kvalitativaintervjuer med fyra respondenter. Det framkommer i dessa intervjuer att respondenterna Àrorganiserade i nÀtverk och en del av den Svenska fredsrörelsen. De anvÀnder sig ibland av civilolydnad i symboliskt syfte för att stimulera till dialog kring frÄgor som vapenexport ochavrustning. Respondenterna stÄr i sitt arbete för jÀmlikhet, solidaritet och deltagande.

Syftet med denna studie var att via litteraturen beskriva eventuella effekter av icke-farmakologiska behandlingsmetoder vid demensrelaterad agitation. Data samlades in genom sökning i databaserna Medline och Academic Search Elite..

Bakgrund: Beröring Àr livsviktigt genom hela livet. MÀnniskor mellan 66 och 100 Är Àr de som fÄr minst beröring. Beröring Àr en form av icke verbal kommunikation som kan förmedla kontakt och inge trygghet. DÄ Àldre personer ofta fÄr nedsatt kommunikationsförmÄga blir den icke nödvÀndiga beröringen, det vill sÀga beröring som inte relaterat till omvÄrdnadsuppgifter, ett naturligt kommunikationsmedel. Syftet: Belysa icke nödvÀndig beröring i omvÄrdnaden av Àldre personer.

Uppsatsen Àr en undersökning av lÀroböcker i litteraturhistoria för gymnasieskolan utifrÄn ett postkolonialt perspektiv. De viktigaste resultaten i undersökningen visar en eurocentrism inom lÀromedel, dÀr endast en liten mÀngd litteratur frÄn icke vÀsterlÀndska delar av vÀrlden presenteras. Den visar Àven en framstÀllning av icke vÀsterlÀndska delar av vÀrlden som statiska i kontrast till vÀsterlandet dÀr utveckling och modernitet betonas. Författare ur den icke vÀsterlÀndska litteraturen presenteras ofta som skildrare av livet i sina delar av vÀrlden och premieras sÀllan för originalitet..

Det hĂ€r arbetet bygger pĂ„ en undersökning om vilka likheter/skillnader det finns mellan uttrycken i produkter av plast och produkter av ett mer traditionellt hantverk, vad som uppstĂ„r i ett gestaltande möte mellan plast och traditionellt hantverk belyst genom lampskĂ€rmen, och vilka vĂ€rderingar ungdomar har nĂ€r det gĂ€ller materialet plast och hur dessa kan behandlas i skolan.Syftet med undersökningen Ă€r att arbeta med och titta nĂ€rmare pĂ„ ett samtida material som plast i kombination med ett mer traditionellt hantverk, dess utryck och de vĂ€rderingar som lĂ€ggs i materialet plast. Jag vill ocksĂ„ att elever, precis som jag sjĂ€lv, genom ett undersökande arbete ska kunna fĂ„ en bĂ€ttre förstĂ„else för var vĂ„ra vĂ€rderingar kommer ifrĂ„n och vad olika uttryck kommunicerar.För att försöka förstĂ„ och komma nĂ€rmare mina frĂ„gestĂ€llningar har jag med hjĂ€lp av litteraturen gjort en historisk tillbakablick av plastens mot- och medgĂ„ngar och vad ett traditionellt hantverk innebĂ€r sen sekelskiftet och fram till idag. Med kvalitativa intervjuer pĂ„ Svensk Hemslöjd och pĂ„ Kartell, ett framstĂ„ende italienskt plastmöbelföretag har likheter och olikheter i uttrycken av lampskĂ€rmar och andra produkter i de bĂ„das butiker tydliggjorts och analyserats. I min egen gestaltande undersökning utgĂ„r jag frĂ„n ett antal handgjorda lampskĂ€rmsskelett dĂ€r mina försök till möten mellan plast och ett traditionellt hantverk synliggörs pĂ„ ett skissartat sĂ€tt och dĂ€r jag reflekterar över vad som uppstĂ„r i mötet.De olika delarna i uppsatsen behandlar alla en ambivalens som formgivning med ett samtida material som plast innebĂ€r idag. Äktheten, men ocksĂ„ miljöfrĂ„gor kommer upp nĂ€r vĂ€rderingar av plast diskuteras.

Arbetet Àr en litteraturstudie med fokus pÄ begreppet icke-formellt lÀrande. Begreppet icke-formellt lÀrande faller inom det akademiska fÀltet för pedagogik genom att som adjektiv ge beskrivning Ät lÀrande. Arbetet bearbetar och jÀmför genom begreppsanalys icke-formellt lÀrande och nÀraliggande begrepp för att bilda en vidare ordning och tillhandahÄlla verktyg för att förstÄ bÄde problematik och hur man kan definiera bÄde de begrepp som studeras och delbegrepp som framkommer i studien.Syftet med denna uppsats Àr huvudsakligen att problematisera och diskutera definitioner av begreppet icke-formellt lÀrande i litteratur som behandlar begreppet. Genom att jÀmföra litteratur som behandlar begreppen uppenbaras vissa mönster som kan illustreras genom modeller och figurer för att ge ökad förstÄelse..

Syftet med denna studie Àr att jÀmföra ett traditionellt lÀromedel och ett digitalt lÀromedel för lÀs- och skrivinlÀrningen i Ärskurs 1. FrÄgestÀllningarna som vi valt för att uppfylla vÄrt syfte Àr följande: Vilken lÀs- och skrivmetod bygger det traditionella och det digitala lÀromedlet pÄ? Vilket innehÄll har lÀromedlen och hur förhÄller sig innehÄllet till kursplanen i svenska för Ärskurs 1-3? Vilka framtrÀdande skillnader finns mellan ett traditionellt lÀromedel och ett digitalt lÀromedel med avseende pÄ lÀrarhandledning, innehÄll och illustrationer? För att besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar har vi genomfört en kvalitativ textanalys. Vid analysen av lÀromedlen konstruerade vi ett analysverktyg med utgÄngspunkt i kursplanen för svenska samt frÄgor berörande den analytiska lÀs- och skrivmetoden.Resultatet visar att det traditionella lÀromedlet bygger pÄ den analytiska lÀs- och skrivmetoden medan det digitala lÀromedlet bygger pÄ den syntetiska lÀs- och skrivmetoden. Vidare visar resultatet att lÀromedlen förhÄller sig till kursplanens kunskapsomrÄden pÄ olika sÀtt.

Mitt syfte med detta arbete var att fÄ kunskap om elevers syn pÄ betydelsen av och uppfattningen om icke verbal kommunikation i skolan. Icke verbal kommunikation Àr benÀmningen för allt som sÀgs utan ord. Arbetet inleds med en beskrivning av olika icke verbala uttrycksmedel och sedan följer resultatet frÄn mina elevintervjuer. Eleverna har fÄtt svara pÄ frÄgor som kan delas in i tvÄ delar. Den ena delen handlar om kroppssprÄk, deras eget och andras, och den andra om miljön kring eleverna i skolan och vilka signaler den ger till eleverna.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ huruvida det föreligger en skillnad i företagsprestation mellan familjeföretag och icke-familjeföretag. För att göra detta har en kvantitativ metod tillÀmpats. UndersökningsÄren Àr 2003-2011 och företagen som har undersökts har varit smÄ och medelstora företag pÄ den svenska marknaden. Slutsatsen Àr att det inte föreligger nÄgon prestationsskillnad mellan familjeföretag och icke-familjeföretag..

Kommunikationen mellan tvÄ personer bestÄr av bÄde verbala- och icke-verbala beteenden. Den icke-verbala kommunikationen kan förstÀrka (kongruent) eller vara motsÀgelsefull med den verbala kommunikationen. I vissa situationer har den icke-verbala kommunikationen en extra stor betydelse och ibland kan den vara en bÀttre vÀg att nÄ fram till en person, Àn med verbala uttryck. Syftet med denna litteraturstudie var att synliggöra den icke-verbala kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten samt belysa dess betydelse. FrÄgestÀllningarna som anvÀndes var följande: vad har den icke-verbala kommunikationen för betydelse i mötet mellan sjuksköterskan och patienten och hur kan sjuksköterskan anvÀnda kunskapen om den icke-verbala kommunikationen? Teoretisk referensram för arbetet var Hilde Eide och Tomas Eides syn pÄ omvÄrdnadsinriktad kommunikation.

I detta arbete problematiseras och diskuteras den egna k?rledarpraktiken, med s?rskild uppm?rksamhet p? musikalisk gestaltning. Detta g?rs genom dokumentation via loggbok och video som analyseras utifr?n fr?gor om hur arbetet med instudering och musikalisk gestaltning sker. Genom analysen identifieras ett antal utvecklingsomr?den som d?refter pr?vas f?r att se hur de p?verkar den musikaliska gestaltningen. Studiens viktigaste resultat ?r att det finns m?nga tillv?gag?ngss?tt som, var och en eller i kombination, kan anv?ndas f?r att p?verka den musikaliska gestaltningen..