Syfte och frÄgestÀllningSyftet med studien var att undersöka om motionÀrer skiljer frÄn icke-motionÀrer med avseende pÄ sjukfrÄnvaro. Som ledning i studien har författaren formulerat följande frÄgestÀllningar:Skiljer sig individer som Àgnar sig Ät regelbunden motion frÄn dem som inte gör det med avseende pÄ sjukfrÄnvaro? Skiljer sig förekomsten av frÄnvaro inom sjuklöneperioden respektive lÀngre frÄnvaro mellan de ovan nÀmnda grupperna?MetodStudien baserades pÄ 1065 kvinnor och mÀn i Äldrarna 20-65 Är frÄn ett tidigare insamlat material frÄn den omfattande LIV2000-studien, som berör svenska befolkningens livsstil och motionsvanor. Graden av fysisk aktivitet bestÀmdes genom en enkÀtfrÄga och deltagarna delades in i tvÄ grupper, en med icke-motionÀrer och en med motionÀrer. Dessa tvÄ grupper jÀmfördes sedan i avseende pÄ tre frÄgor om sjukfrÄnvaro som ocksÄ Äterfanns i enkÀten.

Fibromyalgi (FM) Àr ett tillstÄnd av kronisk smÀrta, förutom smÀrtan karaktÀriseras sjukdomen Àven av sömnstörningar, extrem trötthet och kognitiva störningar. Att stÀndigt leva med smÀrta innebÀr en stor stressfaktor och bÄde fysiska, psykiska och stressrelaterade symtom Àr vanliga. Den stÀndigt nÀrvarande upplevelsen av fatigue liknar den som beskrivs vid kroniskt trötthetssyndrom. Fatigue definieras som ett tillstÄnd av onaturlig och onormal eller extrem trötthet i hela kroppen, som inte Àr relaterat till aktivitet eller anstrÀngning. Syftet med studien var att beskriva vilka icke-farmakologiska interventioner som förekommer för att lindra fatigue hos patienter med FM.

Bemanningsföretag var förbjudna fram till 1992 dÄ lagstiftningen blev mer liberal. Antal bemanningsföretag har sedan dess ökat drastiskt. Trots att anstÀllningsvillkoren för uthyrd personal har förbÀttrats sedan 1992 befinner sig konsulterna alltjÀmt i en speciell arbetssituation. Att vara anstÀlld pÄ bemanningsföretag skiljer sig frÄn att ha en traditionell anstÀllning dÀr arbetsuppgifterna utförs pÄ en och samma arbetsplats. Den uthyrda personalen har exempelvis dubbla chefer, dubbla lojaliteter, vÀxlande arbetsplatser och stÀndigt nya arbetskamrater.

Climate on earth is getting warmer, which effects earth?s energy balance and so forth the ocean and atmospheric circulation.  In many sub-polar regions on the northern hemisphere changes due to warming of the climate can be observed. Some examples that already have been observed are shifts in tree line, towards higher altitudes and latitudes, increased ablation of Swedish glaciers and melting of the permafrost on the Siberian tundra. In Sweden climate change scenarios tell us that it will become warmer and that a higher amount of precipitation in form of rain will be an effect from this. To study climate changes in Sweden, transition zones are useful in order to observe changes in distribution of species and animal populations.

Majoriteten av idrottsskador inklusive skada pÄ frÀmre korsbandet (Anterior Cruciate Ligament, ACL) uppstÄr i slutet av trÀning/tÀvling nÀr personen tenderar att vara trött. Nuvarande funktionstest inför ÄtergÄng till idrott efter skada utvÀrderar ofta individens hoppförmÄga i ett icke-uttröttat tillstÄnd.Syfte: Syftet med följande studie var att se huruvida prestationen i tvÄ olika enbenshopp kunde skilja sig mellan före och efter 25 minuters löpning, varav 15 minuter pÄ hög-intensiv nivÄ och om hopprestationen skiljer sig mellan oskadade och ACL-opererade kvinnor.Metod: Totalt deltog 8 friska kvinnor, utan pÄgÄende besvÀr frÄn nedre extremitet samt 6 fÀrdigrehabiliterade ACL-opererade kvinnor som ÄtergÄtt till sin tidigare aktivitetsnivÄ. Deltagarna genomförde tester vid tvÄ olika tillfÀllen. Ett Pre-test-tillfÀlle dÄ intrÀning av distans- och cross-overhopp samt ett max-pulstest (HRmax) pÄ löpband utfördes. Ett Test-tillfÀlle dÀr respektive hopp utfördes före och efter cirka 25 minuters löpning varav 15 minuter var pÄ hög-intensiv nivÄ (>RPE 15 eller >85 % av HRmax).

Vid palliativ vÄrd bör, enligt WHO, organiserat stöd erbjudas nÀrstÄende sÄvÀl under patientens sjukdomstid som efter dödsfallet. Syftet med föreliggande arbete var att kvantitativt mÀta effekterna av deltagande alternativt icke deltagande i efterlevandegrupp. Efterlevande (n=84) till patienter som vÄrdats hemma med hjÀlp av en palliativ enhet fick svara pÄ enkÀtfrÄgor av likert-typ som mÀter sorg, nedstÀmdhet och depression. MÀtningarna skedde vid tvÄ tillfÀllen, före start av efterlevandegrupp och 10 veckor senare. Svar lÀmnades av 75 personer vid första mÀttillfÀllet och 61 vid det andra.

Uppsatsens syfte Àr att utreda hur EU:s förÀndringar i moder/dotterbolagsdirektivet kommer att pÄverka svensk lagstiftning i form av IL och SFL. FörÀndringarna i direktivet har gjorts för att förhindra bolagens anvÀndande av s.k. hybridlÄn för att uppnÄ dubbel icke-beskattning i medlemsstater. Utöver den hÀr förÀndringen har det Àven infogats gemensamma skatteflyktbestÀmmelser i direktivet, bestÀmmelser som samtliga medlemsstater mÄste följa. Sverige har sedan tidigare implementerat moder/dotterbolagsdirektivet i svensk lagstiftning och har Àven en lag mot skatteflykt.

NÀr Fadime Sahindal mördades av sin far i Uppsala startades en debatt om ?hedersmord? som i en nÀstan lavinartad form spred sig över hela landet. Debatten, som fördes i hela det mediala Sverige, fick snabbt uppdelning mellan tvÄ inriktningar vilka var en kulturbetonande samt en icke-kulturbetonande. Den kulturbetonande inriktningen menade att kulturella skillnader var det viktiga att fokusera pÄ annars skulle invandrarkvinnors specifika problem osynliggöras, medan den icke-kulturbetonande inriktningen menade att ett universellt patriarkalt förtryck skulle vara i fokus, annars skulle vi spela frÀmlingsfientliga krafter i hÀnderna. Debatten lÄstes fast i denna polarisering mellan dessa tvÄ inriktningar.

Denna studie fokuserar pĂ„ investeringsbeteendet bland mjölkproducerande jordbruk. Detta Ă€r en kategori av företag som har speciella förutsĂ€ttningar, med bland annat relativt stora investeringsbelopp, lĂ„ga rörelsemarginaler, ingen möjlighet att pĂ„verka pris pĂ„ producerade produkten, och dĂ€r kostnadsmassan styrs av faktorer som till stor del inte kan pĂ„verkas av enskilde jordbrukaren, som vanligtvis bör ha stor inverkan pĂ„ deras investeringsbeteende. Trots dessa speciella förutsĂ€ttningar finns mycket liten tidigare forskning inom omrĂ„det och syftet med denna studie har varit att beskriva investeringsbeteendet bland svenska mjölkbönder. Speciellt fokus har lagts pĂ„ investeringskalkyleringspraxis, finansiering och icke-finansiella faktorer.Med tanke pĂ„ bristen pĂ„ studier pĂ„ jordbruksföretag, har en viktig utgĂ„ngspunkt för denna studie varit att anvĂ€nda forskning pĂ„ investeringsbeteendet bland smĂ„- och medelstora företag, en kategori av företag som nĂ€stan alla mjölkproducerande jordbruk definieras som. Teorier som anvĂ€ndes handlade om investeringsprocessen för jordbruksföretag som ÖhlmĂ©r m fl.

Syftet med uppsatsen var att beskriva och analysera hur VFU-lÀrare erfar det handledande samtalet i lÀrarutbildningens verksamhetsförlagda del (VFU-lÀrare Àr lÀrare ute pÄ skolorna som handleder lÀrarstudenter under deras VFU, Verksamhetsförlagda utbildning, tidigare kallad praktik). Syftet var ocksÄ att undersöka hur VFU-lÀrarna ser pÄ handledarrollen och handledningens villkor samt om det Àr nÄgon skillnad mellan utbildade och icke utbildade VFU-lÀrare i dessa avseenden. Teoretisk utgÄngspunkt var samtalet som filosofiskt fenomen och pedagogiskt verktyg. Som metod för datainsamlingen anvÀndes enkÀter och intervjuer. De medverkande i undersökningen var slumpmÀssigt utvalda och arbetade samtliga som VFU-lÀrare inom VÀxjö universitets upptagningsomrÄde.

Bakgrund ?ldre personer i v?rden utg?r en s?rbar grupp, med ?kad risk f?r b?de fysisk och psykisk oh?lsa d?r bland annat depression, ?ngest, ensamhet och minskad aktivitet inkluderas. Samtidigt finns ett behov av icke-farmakologiska ?tg?rder som kan st?dja b?de h?lsa och livskvalitet. Insatser med djurterapi har visat positiva effekter p? den ?ldre befolkningens fysiska och psykiska h?lsa i v?rden.

Denna uppsats handlar om arvsrÀtt och testamentsrÀtt. Syftet Àr att pÄvisa de skillnader ett testamente gör pÄ den arvsrÀtt som Àr beskriven i Àrvdabalken. Ett testamente som Àr testators sista vilja mÄste dock böja sig för vissa regler. Dessa regler Àr beskrivna i uppsatsen. Uppsatsen börjar med en beskrivning om vad som hÀnder nÀr nÄgon avlider och det inte existerar nÄgot testamente.

Denna rapport Àr resultat av en studie som utförts pÄ Kappa Kraftliner i PiteÄ dÀr vi jÀmfört tvÄ separata systemutvecklingsprojekt. Fokus för undersökningen ligger pÄ de olika metoder som anvÀnts vid de tvÄ utvecklingsprojekten. NÀrmare 70% av alla systemutvecklingsprojekt misslyckas helt eller blir kraftigt försenade vilket leder till ökade kostnader och lÄg tilltro till systemen. Att skrÀddarsy ett informationssystem kan bli bÄde kostsamt och resurskrÀvande. Alternativet Àr att anvÀnda sig ett standardiserat system.

Denna uppsats belyser hur fystrÀnare anstÀllda av elitfotbollklubbar i Sverige uppfattar begreppen periodisering och styrketrÀning och hur de resonerar kring dessa under försÀsong. Vidare kommer Àven deras tidigare erfarenheter och bakgrunder utvÀrderas. Studien har en kvalitativ inriktning dÀr sex professionella fystrÀnare verksamma i VÀstsverige utvÀrderats genom semistrukturerade intervjuer. I tidigare nationell forskning har Àmnet beskrivits sparsamt, vilket gör studien till ett aktuellt Àmne. Resultaten visar att bakgrunden pÄverkar trÀnarna, men att utbildningen Àr varierande.

NÄgot som det talas mycket om i dag Àr den ökande stressen bland barn och ungdomar. Kan lÀxorna vara en medverkande orsak? Och vad tÀnker elever och lÀrare egentligen om lÀxor? Den forskning och litteratur som uppsatsen bygger pÄ bestÄr bÄde av föresprÄkare och motstÄndare till lÀxor..