Syftet med föreliggande studien var att undersöka om sjuksköterskors egna rökvanor påverkar attityden till tobakspreventivt arbete på sjukhuset, både till tobakspreventivt arbete med patienterna och attityden till rökfritt sjukhus. Studien är empirisk och utfördes genom kvalitativa intervjuer med sex sjuksköterskor på en vårdavdelning på ett sjukhus i södra Sverige. Data från intervjuerna analyserades och resulterade i sju olika teman: Preventiva rollen, Kunskap om prevention, Vem skall leda det preventiva arbetet, Rökkontroll, Utbildningsnivå och rökning, Sjuksköterskan, en förebild?, Vem ska hjälpa patienten vid rökstopp på sjukhuset?, Är det någon skillnad mellan icke rökande och rökande vad avser rökpreventionen?. Den preventiva rollen hamnade i fokus och skillnader fanns mellan rökande och icke rökande sjuksköterskor både vad gäller preventivt omvårdnasarbete och kontroll.

Syftet är att redogöra för målsättningen med SKYREV, redogöra för ett antal certifierade och icke certifierade revisorers erfarenheter av certifieringen och diskutera vad certifieringen har för möjliga betydelser för den framtida kommunala revisionen. Detta görs genom att primärdata samlas in genom personliga intervjuer med sex respondenter. Respondenterna består av en certifierad kommunal revisor och en icke certifierad kommunal revisor i varje utvald kommun.Teorierna som används i arbetet är agentteorin och intellektuellt kapital.Empirin utgörs av respondenternas uttalande om SKYREV och den kommunala revisionen och som presenteras kommunvis. Resultatet är att SKYREV genom sin certifiering har utvecklat en professionalism och gett en kvalitetsstämpel på den kommunala revisionen som därmed höjt revisorernas kompetens. Det har skapats en identítet genom SKYREV som sätter prägel på den kommunala revisionen och på de kommunala revisorerna..

Syftet med denna studie var att pröva olika teorier om stamning, avseende nivå av muskelspänning vid flytande tal. Tjugofyra försöksdeltagare ingick i studien, tolv stammande och tolv kontrolldeltagare. Försöksdeltagarnas muskelaktivitet i musklerna orbicularis oris (OO) och depressor labii inferior (DLI) uppmättes med hjälp av elektromyografi (EMG) vid flytande tal och vid en icke verbal uppgift, att puta med läpparna. De stammandes grad av stamning bedömdes med The Wright and Ayre Stuttering Self-Rating Profile (WASSP) och Stuttering Severity Instrument, fjärde upplagan, (SSI-4) för att korrelera denna med muskelaktiviteten. Ingen statistisk signifikant skillnad avseende muskelaktivitet mellan grupperna kunde påvisas, varken i flytande tal eller vid den icke verbala uppgiften.

Grönstruktur och parker har betydelse för livsmiljön i en stad. Urbana trädgårdar och informell påverkan på grönstrukturen är en allt mer vanlig syn i städer. Ofta tar dessa verksamheter mark i anspråk utan att ägandeskap föreligger men rätten till marken kan med tiden förändras. Uppsatsen undersöker vilka motiv som ligger bakom initiativ till urbana trädgårdar genom fyra fallstudier i Berlin. Intervjuer med initiativtagare och deltagare undersöker om de urbana trädgårdarna är mötesplatser, hur de upplevs påverka sin omgivning och varför informanterna väljer att tillbringa tid i trädgårdarna.

Renen och således renköttet har en stark koppling till den arktiska regionen men även norra Norrland som helhet. Denna koppling är inte minst skapad av att området även utgör vad som benämns som samernas sedvanemarker i vilket renskötsel bedrivs. Renköttet har kommit att bli ett vanligt inslag på de Norrländska restaurangmenyerna och i dagligvaruhandelns frysdiskar. Köttet har en betydelse inte bara för den lokala besöksnäringen utan har även kulturell betydelse för såväl regionen som den samiska befolkningen.  Syftet med uppsatsen har varit att skapa en grundförståelse för hur renköttet i en måltidskontext kommuniceras genom berättelser och svensk press. Men även se hur/om berättelserna skiljde sig åt mellan den samiska och den icke-samiska befolkningen.

Vår studie är en jämförande studie mellan två förskolor, där vi undersöker hur pedagoger i en flerspråkig förortsförskola samt en relativt icke flerspråkig centrumförskola förhåller sig till interkulturalitet och flerspråkighet i verksamheten och hur/om de arbetar för att stödja den. Detta har vi utfört genom en etnografisk inspirerad fältstudie där vi observerar och utför sex kvalitativa forskningsintervjuer. Vi har valt att intervjua tre pedagoger från vardera förskola, för att se om våra observationer stämmer överens med pedagogernas uttalanden i intervjuerna. Vi utgår ifrån vår teori för att hitta svar på våra frågeställningar i empirin. Våra resultat visar att pedagogerna på båda förskolorna uppfattade sin egen roll som viktigt i barnens språkutveckling, men ingen av pedagogerna på förskolorna hade några strategier att lyfta alla modersmål.

I modernt danskt språkbruk finns en tendens att välja icke-kongruerande form av perfektparticip istället för kongruerande i meningar som Væggene er malet och Naboerne er interesseret, så att man inte längre skiljer på verbalt och adjektiviskt perfektparticip i predikativ användning.Syftet med föreliggande undersökning var att ta reda på hur perfektparticip i predikativ användning uttalades respektive skrevs på danska, i en informantgrupp bestående av 10 informanter, varav 5 var kvinnor och 5 män. Metoden var att låta dessa informanter översätta en svensk text till danska, först muntligt och sedan skriftligt. Som komplement till min metod använde jag senare ytterligare två informanter till att lyssna på perfektparticipen i det inspelade materialet från undersökningen, för att de skulle uppge vilka former de hörde.Undersökningen visar att de manliga informanterna i större utsträckning än de kvinnliga informanterna valde den kongruerande formen av perfektparticip vid den muntliga undersökningen, trots att de inte själva var medvetna om detta. I de kvinnliga informanternas uttal var det ett uttal med [ð] som dominerade, och dessa informanter uppvisade en större medvetenhet om att både kongruerande och icke-kongruerande former av perfektparticip existerar i danska språket. I den skriftliga översättningen var det dock hos både de kvinnliga och de manliga informanterna den icke-kongruerande formen som valdes i störst utsträckning..

Det här arbetet handlar om gång- och cykelpassager som är en del av ett grönstråk i en stadsmiljö. Studierna fokuserar på tre utvalda platser i Uppsala. Idag anses cykling som en del av en sund, hållbar och miljövänlig livsstil. Städer försöker att öka antalet cyklister och gående medan bilar ska stegvist trängas ut ur stadskärnan. Gång- och cykelpassager som är en del av ett helt cykelnät kännetecknas i sin planering och design av tekniska och trafikrelaterade faktorer eftersom det är trafikplanerare som ansvarar för dem som en del av gatan. Trots att denna specifika typ av gång- och cykelpassager inte bara är en del av cykelnätet utan också av ett rekreationsområde, fattas ofta det landskapsarkitektoniska perspektivet.

Det finns ingen enhetlig definition på risk. Innebörden av risk skiljer sig åt beroende på vem man frågar. Risk är allmänt något som inte är önskvärt och något företagen vill undvika. Att kunna se möjligheterna med risk är en nyare syn på området som skiljer sig mot traditionell riskhanterings inriktning på att minimera skadeverkningar. Hur mycket resurser företagen spenderar på riskhanteringsfunktioner skiljer sig åt märkbart.

På senare år har företag efterfrågat ett styrsystem som inte bara mäter de finansiella målen utan också mäter de icke finansiella målen. Kaplan och Norton tog därför fram en flerdimensionell styrmodell som heter the Balanced Scorecard. Modellen består av finansiella och icke finansiella perspektiv som ska ha ett kausalt samband mellan varandra. Författare är överens om att det är viktigt att mäta och utvärdera prestationer för att få styreffekt och det som inte mäts går heller inte styra. Syftet med denna examensuppsats var: att öka förståelsen för hur mätningar och uppföljning av ett balanserat styrkort för ett företag går till väga.

En god och fungerande stadsdel utanför stadskärnan kräver omsorgsfull utformning. I stadens utkant finns inte samma underlag för urbant liv och därför ställs höga krav på planeringen. En ny stadsdel måste möta sin omgivning och ses utifrån staden som helhet. I mitt arbete har jag lyft fram vikten av att förhålla sig till omgivande områden, landskapet samt stadskärnan och ta till vara på deras kvalitéer. Det nya området måste också tillföra den befintliga omgivningen kvalitéer.

Arbetet bottnar i en övertygelse om att ett golflandskap kan uppgraderas både vad gäller upplevelse och spelstrategi med hjälp av progressiv vegetationsdesign. Syftet med uppsatsen är att pröva hur ett antal vegetationskoncept fungerar om de applicerades i ett golflandskap. Vegetationskoncepten är hämtade från referenslandskap med stora upplevelsekvalitéer som t.ex. halvöppna hagmarker. Målet är att skapa alternativ för hur berikande vegetation kan byggas upp och integreras i en golfanläggning med referenslandskap som förebild. Avstamp tas i litteraturstudie som belyser de viktigaste principerna för hur träd och vegetation kan användas på golfbanor.

This is a non-traditional examination paper written after three years of studies at Malmö University and the Kaospilot Program. It is written in Swedish and in the spring of 2009. It describes a non-linear project based on a process-orientated theory called Theory-U by Otto C. Scharmer (2009). The project aims to investigate the changing conditions of Stage Theatre and deals with non-linearity as phenomena.

Tidigare forskning pekar på försämrad kommunikationsförmåga som ett av de mest uppmärksammade symtomen vid demenssjukdom. För att förmedla ett budskap till sin omgivning använder dementa som alla andra människor både verbala och icke-verbala signaler. Med tiden försämras deras verbala uttrycksätt och de börjar istället att i allt högre grad använda sig av de icke-verbala signalerna, som till exempel ansiktsuttryck, kroppsspråk, gester, paraspråk och liknande. Eftersom dementas olika kommunikativa uttryckssätt ibland kan vara väldigt svåra att tolka av andra i deras närhet, är det av stor betydelse att ta reda på de förutsättningar som påverkar detta. Syftet med denna studie är att utifrån vårdpersonalens berättelser belysa vilka faktorer som påverkar deras tolkning av dementas olika kommunikativa uttryckssätt under omvårdnadsmötet.

Att arbeta som distriktssköterska innebär att utöva en akademisk profession med ett fördjupat ansvar för att leda och utveckla omvårdnaden inom primärvården. En av distriktsköterskans arbetsuppgifter är att möta olika patienter. Varje möte är unikt. Målet för dessa möten är att kunna erbjuda bra och tillförlitlig vård, att bygga en relation mellan distriktssköterskan och patienten. Syftet med studien var att belysa distriktsköterskors erfarenheter av vårdande och icke vårdande möten.