Bakgrund: Kvinnors hjärt- och kärlfysiologi är annorlunda än männens. Tillexempel är hjärta och muskelmassa mindre. Hjärt- och kärlsjukdomar är en livsstilssjukdom. Det är ett globalt problem och är idag den vanligaste dödsorsaken för kvinnor. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser i samband med en pågående hjärtinfarkt.

Under de senaste 20 åren har läkemedelsanvändning hos äldre fördubblats. Sverige har relativt hög medellivslängd internationellt sett. Idag finns det cirka en halv miljon svenskar som är över 80 år. Allt fler blir äldre bl.a. tack vare läkemedel och behandlingar som räddar många liv.

Bakgrund: Beröring är livsviktigt genom hela livet. Människor mellan 66 och 100 år är de som får minst beröring. Beröring är en form av icke verbal kommunikation som kan förmedla kontakt och inge trygghet. Då äldre personer ofta får nedsatt kommunikationsförmåga blir den icke nödvändiga beröringen, det vill säga beröring som inte relaterat till omvårdnadsuppgifter, ett naturligt kommunikationsmedel. Syftet: Belysa icke nödvändig beröring i omvårdnaden av äldre personer.

Uppsatsen är en undersökning av läroböcker i litteraturhistoria för gymnasieskolan utifrån ett postkolonialt perspektiv. De viktigaste resultaten i undersökningen visar en eurocentrism inom läromedel, där endast en liten mängd litteratur från icke västerländska delar av världen presenteras. Den visar även en framställning av icke västerländska delar av världen som statiska i kontrast till västerlandet där utveckling och modernitet betonas. Författare ur den icke västerländska litteraturen presenteras ofta som skildrare av livet i sina delar av världen och premieras sällan för originalitet..

Bakgrund: Depression är en utbredd folksjukdom i Sverige, trots att effektiva och kända behandlingsmetoder finns är det färre än hälften som behandlas. Den vanligaste behandlingen är antidepressiva läkemedel men tyvärr kan det medföra många biverkningar. Syfte: Syftet var att belysa interventioner med fysisk aktivitet och hur dessa kan påverka en människa med depression eller depressiva symtom. Metod: Litteraturöversikt innehållande kvantitativa artiklar som granskats och delats in i olika kategorier som berört olika interventioner av fysisk aktivitet. Resultat: Fysisk aktivitet har visats sig kunna minska depression och sänka depressiva symtom, interventioner som hade störst verkan var de som pågick under längre tid samt högintensiva aktiviteter.

SammanfattningSyftet med denna litteraturstudie var att undersöka och beskriva hur hjärtinfarktsymtom yttrar sig och upplevs av kvinnor och vilka atypiska symtom sjuksköterskan bör vara uppmärksam på i mötet med kvinnor i sjukvården. En beskrivande litteraturstudie genomfördes där vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ karaktär analyserades. Huvudresultatet visade att central bröstsmärta var ett vanligt rapporterat symtom men att många kvinnor inte hade bröstsmärta som det enda och huvudsakliga symtomet. Kvinnor tenderade mer ofta än män att uppleva besvär från käke, hals och nacke. Rygg och skulderbladsmärta visade sig förekomma i liknande utsträckning som bröstsmärta hos kvinnor med hjärtinfarkt.

Arbetet är en litteraturstudie med fokus på begreppet icke-formellt lärande. Begreppet icke-formellt lärande faller inom det akademiska fältet för pedagogik genom att som adjektiv ge beskrivning åt lärande. Arbetet bearbetar och jämför genom begreppsanalys icke-formellt lärande och näraliggande begrepp för att bilda en vidare ordning och tillhandahålla verktyg för att förstå både problematik och hur man kan definiera både de begrepp som studeras och delbegrepp som framkommer i studien.Syftet med denna uppsats är huvudsakligen att problematisera och diskutera definitioner av begreppet icke-formellt lärande i litteratur som behandlar begreppet. Genom att jämföra litteratur som behandlar begreppen uppenbaras vissa mönster som kan illustreras genom modeller och figurer för att ge ökad förståelse..

Upp till 30 % av de patienter som besöker primärvården består av personer med medicinskt oförklarade symtom (MOS). Forskning har visat att MOS-patienter känner sig ?medicinskt föräldralösa? inom vårdssystemet och upplever djup besvikelse då deras subjektiva symtom inte kan förklaras och förstås ur medicinskt perspektiv. Forskning har påvisat betydelsen av vårdpersonalens förhållningssätt i detta sammanhang Och det framhålls att, för att kunna åstadkomma en effektiv vård och behandling av patienter som har MOS behövs ökade kunskap om hur patienterna själva upplever och tolkar sina symtom.Syftet med föreliggande studie var att studera innebörden av möten med vårdpersonal utifrån patienternas eget perspektiv. Studien har baserats på tio narrativa intervjuer med patienter med MOS i åldrarna 24-61 år utifrån en intervjuguide med öppna frågor.

Bakgrund: I Sverige är hjärtinfarkt den vanligaste dödsorsaken för kvinnor över 55 år. Kvinnor har erfarenheter av diffusa symtom och de väntar med att söka vård. Syfte: Att belysa kvinnors erfarenheter av symtom och ta beslut om att söka vård när de drabbas av hjärtinfarkt. Metod: Systematisk litteraturstudie med 14 artiklar inkluderades från databaserna Pubmed, Cinahl och PsykInfo. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades enligt granskningsmallar och analyserades med innehållsanalys som utgångspunkt.

Mitt syfte med detta arbete var att få kunskap om elevers syn på betydelsen av och uppfattningen om icke verbal kommunikation i skolan. Icke verbal kommunikation är benämningen för allt som sägs utan ord. Arbetet inleds med en beskrivning av olika icke verbala uttrycksmedel och sedan följer resultatet från mina elevintervjuer. Eleverna har fått svara på frågor som kan delas in i två delar. Den ena delen handlar om kroppsspråk, deras eget och andras, och den andra om miljön kring eleverna i skolan och vilka signaler den ger till eleverna.

Bakgrund: Mobbning utgör ett allvarligt problem i svenska skolor. Huvudvärk, magont, ryggont, nacksmärtor och trötthet är frekventa psykosomatiska symtom hos elever utsatta för mobbning. En viktig uppgift för skolsköterskan kan vara förebyggandet av mobbning. Syfte: var att studera om det finns samband mellan upplevelsen av att vara utsatt för mobbning och förekomst av psykosomatiska symtom hos skolbarn i årskurs 5 och 7.Metod: Studien var en tvärsnittsstudie utifrån registerdata inhämtad från Folkhälsoinstitutet. I studien ingick totalt 7596 svenska skolbarn i åldern 11 och 13 år.

 Depressiva symtom har blivit ett vanligt tecken på psykisk ohälsa hos ungdomar. Dessa kan leda till utvecklandet av depression och självmordsförsök. Syftet med arbetet var att belysa preventionsprogrammens betydelse för förebyggandet av depression hos ungdomar och insatser som sjuksköterskan kan göra i det förebyggande arbetet. En systematisk litteraturstudie gjordes, där fem artiklar analyserades. Fyra studier undersökte effektiviteten av olika preventionsprogram för depressiva symtom.

Dilaterad kardiomyopati (DCM) är en relativt vanlig och mycket allvarlig sjukdom hos hundrasen Newfoundland. Sjudomen kännetecknas av att hjärtats kontraktionsförmåga minskar vilket leder till symtom på hjärtsvikt. Syftet med studien är att undersöka om sjukdomen är ärftlig och, i så fall, sjukdomens arvsgång. Etthundrafemtio Newfoundlandhundar användes i studien vilka insamlats som en del av en molekylärgenetisk studie av DCM. Hundarna har genom olika metoder diagnostiserats med DCM (t ex ekokardiografi, histopatologi och kliniska symtom) och de som vid sju års ålder fortfarande var fria från symtom på DCM har betraktats som friska.

Syftet med studien var att undersöka upplevd stress och stressymtom hos sjukgymnaster inom öppen och slutenvård i Norrbotten. Studiens resultat baserades på en webbenkät som innehöll frågor om stressupplevelsen, fysiska, psykiska och känslomässiga symtom och besvär, samt frågor om personal- och arbetsbörda. Försökspersonerna bestod av sjukgymnaster verksamma inom öppen- och slutenvården i Norrbottens läns landsting. Av de 63 sjukgymnaster som ingick i studien var 10 procent mycket stressade och 46 procent lite stressade och resterande inte stressade. Vanliga psykiska och fysiska besvär var trötthet: värk i skuldror, nacke eller axlar och huvudvärk eller migrän..

Syftet med denna studie är att ta reda på huruvida det föreligger en skillnad i företagsprestation mellan familjeföretag och icke-familjeföretag. För att göra detta har en kvantitativ metod tillämpats. Undersökningsåren är 2003-2011 och företagen som har undersökts har varit små och medelstora företag på den svenska marknaden. Slutsatsen är att det inte föreligger någon prestationsskillnad mellan familjeföretag och icke-familjeföretag..