Intensivvård är en vårdnivå som innebär tillgång till avancerad behandling och noggrann övervakning av svårt sjuka patienter. Att vårdas på en intensivvårdsavdelning (IVA) kan upplevas som en traumatisk livshändelse, då hot för att förlora livet föreligger. Tidigare forskning visar att den nära relation som skapats till personalen är betydelsefull för patientens känsla av säkerhet och trygghet. När behovet av intensivvård inte längre bedöms föreligga förflyttas patienten till annan lägre vårdnivå, dvs. till vårdavdelning.

Robotassisterad prostatektomi innebär speciella omständigheter för patienten avseende positionering där de ligger i ett extremt så kallat Trendelenburgläge med huvudet sänkt 45 grader samt att buken blåses upp med koldioxid. Dessa två faktorer predisponerar för att patienten drabbas av postoperativt illamående och kräkningar. Syftet med studien var att undersöka förekomsten av postoperativt illamående och kräkningar 24 timmar efter robotassisterad prostatektomi. Patienterna själva skattade sitt illamående enligt MANE- skalan som är en 7-punktsskala. Metoden som användes är en kvantitativ icke experimentell pilotstudie.

Nurses have an important role caring with the suicidal patient as they often are the first to encounter these individuals. In order to develop their skills, nurses need to understand the complexity of the problem around the thoughts of wanting to die. The purpose of the study was to compile and elucidate research that describes how nurses can provide care to suicidal patients. The method used was a literature review. The results were divided into seven themes that can guide the nurse in the work: to be there, give time and listen, to recognize and assess risk factors, working in a team, to be attentive to own attitudes, to give hope, to be able to process their feelings, increased knowledge of the causes of suicide.

Abstract          Background: End of life is difficult to establish in patients with dementia and many patients die due to complications related to the disease. To document that care are palliative in this group of patients is not common among nurses and physicians. This may depend on that the palliative course is extended and not similar to the palliative course common among patients with cancer. Aim: To describe how the registered staff in nursing homes document the care of persons with dementia in a late palliative phase. Method: A retrospective record study with a deductive approach.

Hur föräldrar samspelar med barn kan ha stor påverkan på barnets språkliga och kommunikativa utveckling. Föräldrasensitivitet och mind-mindedness är två mått som mäter föräldrars samspel. Föräldrasensitivitet mäter förälderns förmåga att uppfatta och tolka barnets signaler och mind-mindedness innefattar förälderns användande av ord som handlar om barnets mentala processer. Dessa mentaliseringsyttranden kan vara intonade eller icke-intonade utifrån situationen och barnets sinnesstämning. I vilken grad föräldrars mind-mindedness och föräldrasensitivitet påverkar olika delar av den kommunikativa utvecklingen är till stora delar fortfarande okänt.Syftet med föreliggande studie var att undersöka om föräldrasensitivitet och föräldrars mind-mindedness korrelerar med kommunikativa förmågor, om mind-mindedness och föräldrasensitivitet korrelerar med varandra samt om några könsskillnader förelåg.

Inom psykiatrisk verksamhet händer det att patienter tar sitt liv under pågående behandling eller i direkt anslutning till en behandlingsperiod. Enligt patientsäkerhetsförordningen måste dessa händelser rapporteras och utredas. Syftet med patientsäkerhetsförordningen är att den ska främja hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvård genom att minska antalet vårdskador, oavsett om bristerna beror på systemfel eller på att vårdpersonal begått misstag. Fokus är således på ett patientperspektiv, därför känns det angeläget att studera upplevelser som väcks hos olika grupper av vårdgivare när en patient begår suicid.Frågeställningar: Behandlares upplevelser när en patient gör suicid.Metod: En kvalitativ intervju på fenomenologisk grund genomfördes med fem vårdgivare i psykiatrisk verksamhet, två sjuksköterskor med steg 1 utbildning och tre skötare.Resultat: Upplevelser hos vårdgivare som är med om en patients suicid kännetecknas av chock, traumatisk stress och sorg. Det väcks också tankar som rör den egna professionen och i en del fall oro för följder av beslut som i efterhand kan bedömas vara felaktiga.Diskussion: När vårdgivare intervjuas om sina upplevelser efter en patients suicid, berättas om olika reaktioner som inte uppmärksammats nämnvärt.

Syftet med studien var att undersöka hur Rydaholmsmetoden kan fungera för elever i lässvårigheter på högstadiet. Syftet var också att undersöka hur eleverna uppfattade arbetet med metoden. Som utgångspunkt valdes en kvantitativ ansats i form av en interventionsstudie med 15 elever i årskurs 7. Även en kvalitativ ansats i form av samtal användes för att ta reda på hur eleverna uppfattat arbetet.Resultatet av undersökningen visade att de flesta elever ökade testresultaten vad gäller avkodning. Interventionen genomfördes under fem veckor med för- och eftertest, vilket kan ha bidragit till viss inlärningseffekt av testresultaten.

Bakgrund: Globalt är hypertoni ett hot mot folkhälsan och förekommer hos 40 % av världens befolkning och hos 27 % i Sverige. Hypertoni är starkt relaterat till utvecklingen av kardiovaskulära sjukdomar som står för 31 % av alla dödsfall i världen. Sjuksköterskans arbete är bland annat att förebygga hypertoni och dess följdsjukdomar.Syfte: Syftet var att beskriva icke-farmakologiska interventioner som kan tillämpas i blodtryckssänkande syfte hos patienter med primär hypertoni.Metod: Litteraturstudie med en strukturerad sökning i Medline, Cinahl och AMED. Sökord som användes var hypertension, therapy och drug therapy samt i Medline användes även diabetes. Dataanalysen skedde med inspiration av konventionell innehållsanalys.Resultat: Tre studier visade att fysisk aktivitet minskade blodtrycket signifikant.

Till en akutmottagning söker sig människor med akut sjukdom eller skada. Det är på en akutmottagning som många människor får den första kontakten med sjukhus och sjukdom. Varje enskild patient bedöms och prioriteras efter sökorsak och det medicinska tillståndet. Patienterna placeras i ett turordningssystem, triage, som är behovsbaserat och innebär att de svårast sjuka eller skadade går först. Sjuksköterskans uppgift på akutmottagningen är att ansvara för ett korrekt omhändertagande av patienterna.Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser på en akutmottagning.Den systematiska litteraturstudien är uppbyggd på tretton vetenskapliga artiklar.

Aims: Patient associations have been around for some time and research has shown that such associations can influence society, politics and how diagnoses are thought of. This study is a comparative analysis of two patient associations in Sweden. The first association called Attention represents people diagnosed with neuropsychiatric disorders such as ADHD. The other association called RSMH represents people diagnosed with mental illness such as depression. The aim of this study is to explore the social and political agenda of these associations and to explain their relation to biological, psychological and social models of explanation.Method and theory: The method used was a qualitative document analysis using documents produced by the associations themselves as well as documents from media and politics.

Arbetet studerar de odefinierade platserna i staden. Det handlar om de överblivna och övergivna platserna, som står i kontrast till de planerade och funktionsbestämda. Dessa platser kan till synes sakna funktion och användning i staden men så behöver fallet nödvändigtvis inte vara. Beroende på vilket sätt man vill framhäva dessa odefinierade platser i staden används olika definitioner. En litteraturstudie har gjorts på fyra olika författares definitioner av icke-platser. Vilka tänkbara förklaringar finns det för uppkomsten av dessa platser i staden och har det funnits motsättningar? Genom litteraturen framkommer det några tänkbara förklaringar och som tas upp och presenteras.

The main objective of this study is to divide a number of colorectal cancer cases into subgroups based on their molecular features using cluster analysis. The data used is supplied by a research group at Pathology, the Department of Medical Biosciences, Umeå University, and consists, after some preparation, of 455 observations which is a larger data set than many similar studies. The molecular variables that the clustering is based on are CIMP (CpG Island Methylator Phenotype), MSI (Micro Satellite Instability), BRAF- and KRAS-mutations. These are categorical variables and consequently the clustering method used is PAM (Partitioning Around Medoids) which is particularly useful with data on diverse variable level. The final analysis results in four subgroups that are represented by different combinations of attributes on the aforementioned variables.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på om och i så fall vilka ämnesdidaktiska möjligheter inom naturvetenskap i den icke pedagogiskt planerade utevistelsen barnen ger uttryck för. Frågeställningarna till studien är följande: Finns det spontana tillfällen i den icke pedagogiskt planerade utevistelsen som pedagoger skulle kunna utveckla till ett naturvetenskapligt lärande? Vilka didaktiska spår inom naturvetenskapen ger barnen uttryck för och hur syns dessa i barnens aktiviteter? Hur skulle pedagoger kunna utveckla de didaktiska spåren inom naturvetenskap i barnens aktiviteter med utgångspunkt i utvecklingspedagogiska begrepp till ett lärande i förskolan? En kvalitativ undersökning har genomförts och som metod har videoobservationer använts. Med kamerans hjälp har barnens aktiviteter i den icke pedagogiskt planerade utevistelsen genom en kombination av icke-deltagande och ostrukturerade observationer följts. Utifrån ett utvecklingspedagogiskt perspektiv närmas barns perspektiv, för att synliggöra om det finna några naturvetenskapliga spår som pedagoger kan följa upp och arbeta vidare med för att närma sig ett lärande om naturvetenskapliga fenomen.

Bakgrund: Fler människor blir idag äldre vilket kan medföra att fler kommer att behöva dela på samhällets vårdresurser. Informations- och kommunikationsteknologi, IKT utgör ett avgörande utvecklingssteg i dagens samhälle. Kan hälsotjänster på Internet ha positiv effekt på folkhälsan? Syfte: Att beskriva äldres upplevda hälsa samt undersöka om den relaterar till deras IT-användning hos ett representativt befolkningsurval i Blekinge. Metod: Statistisk analys där deskriptiv och analyserande statistik har använts för att kartlägga förekomst och undersöka samband.

Det humanitärrättsliga skyddet för civila i konflikter har sedan dess tillkomst främst reglerat internationella konflikter, något som inte förändrats i takt med att konfliktbilden skiftat från att ha dominerats av internationella konflikter till att istället präglas av mer svårdefinierade, interna sådana. Först 1993 togs ett avgörande steg mot en breddning av skyddet då säkerhetsrådet instiftade International Criminal Tribunal for the former Yugoslavia, ICTY. Tribunalen vilken inte var avsedd att fungera lagstiftande kom detta till trots att skapa prejudikat i form av domen mot Tadic´, ett prejudikat, vilket kom att få två viktiga konsekvenser. Det gav upphov till en ny definition av begreppet ?väpnad konflikt? och det ledde till att sedvanerätten tillskrevs större vikt.