Syftet med denna studie var att hos patienter som varit på besök inom primärvårdenundersöka nöjdhet/tillfredställelse med besöket, hur delaktig patienten känt sig isjukskrivningsbeslut i förekommande fall samt eventuella skillnader avseende detta mellankvinnor och män, samt sjukskrivna och icke sjukskrivna.Enkäter som handlade om patientens tillfredsställelse med besöket delades ut till patientermellan 18 och 64 år som besökte läkare vid Tierps vårdcentral under nio vardagar i oktober2009. Totalt 129 patienter ingick i studien.Av dem som diskuterat sjukskrivning med läkaren kände sig nästan alla delaktiga i det beslutsom togs. Den stora majoriteten av besökarna var helt och hållet nöjda med sitt besök. Ettfåtal av besökarna var inte alls nöjda med sitt besök på Tierps vårdcentral. De mönster somkan ses i tillfredställelse med besöket är att kvinnor var mer nöjda än män samt att ickesjukskrivna var nöjdare än de sjukskrivna.De skillnader som påvisades mellan grupperna var inte signifikanta men hade kanske varittydligare om studien haft fler deltagare.

Bakgrund: Trots att spel har positiva effekter på majoriteten av alla spelare har en till fem procent av befolkningen i varje land runtom i världen spelproblem. Detta folkhälsoproblem medför hälsomässiga, ekonomiska och/eller sociala negativa konsekvenser. I Sverige utgör främst män med låg utbildning och inkomst i åldersgruppen 18-24 år riskgruppen. Ett skäl till varför problemspelandet ökat på senare år är att allt fler spelare väljer internet som spelplattform där de flesta av problemspelarna befinner sig. Motiverande samtal och kognitiv beteendeterapi är två metoder som använts vid preventiva åtgärder mot spelproblem.

Bakgrund:Det som har dominerat den traditionella informationen i en ÅRV, sett frånexternt perspektiv, är av finansiell karaktär och är det som företag ger ut ibalansräkning, resultaträkning och kassaflödesanalys med tillhörande noter. Undersenare tid har vikten av den information som ges ut i ÅRV förändrats och utvecklas tillen betydligt mer omfattande rapport. Betydelsen av information som är av ickefinansiell karaktär har kommit att bli mer och mer intressant. Likaså beskrivningar ochförklaringar av både finansiella och icke finansiella delar har kommit att bli betydandeutifrån verksamhetens affärsmässiga sammanhang.Syfte:Uppsatsens syfte är att beskriva vilken information i ÅRV som har störstpotential att öka aktieägarnas förståelse för företaget och dess verksamhet. Informationsom kan behövas för att underlätta i beslutssituationer angående köpa, sälja eller behållaaktier.Metod:För att kunna uppfylla rapportens syfte har vi valt att arbeta utefter en kvalitativmetod med en aduktiv ansats.

Bakgrund:Det som har dominerat den traditionella informationen i en ÅRV, sett frånexternt perspektiv, är av finansiell karaktär och är det som företag ger ut ibalansräkning, resultaträkning och kassaflödesanalys med tillhörande noter. Undersenare tid har vikten av den information som ges ut i ÅRV förändrats och utvecklas tillen betydligt mer omfattande rapport. Betydelsen av information som är av ickefinansiell karaktär har kommit att bli mer och mer intressant. Likaså beskrivningar ochförklaringar av både finansiella och icke finansiella delar har kommit att bli betydandeutifrån verksamhetens affärsmässiga sammanhang.Syfte:Uppsatsens syfte är att beskriva vilken information i ÅRV som har störstpotential att öka aktieägarnas förståelse för företaget och dess verksamhet. Informationsom kan behövas för att underlätta i beslutssituationer angående köpa, sälja eller behållaaktier.Metod:För att kunna uppfylla rapportens syfte har vi valt att arbeta utefter en kvalitativmetod med en aduktiv ansats.

Bakgrund:Det som har dominerat den traditionella informationen i en ÅRV, sett frånexternt perspektiv, är av finansiell karaktär och är det som företag ger ut ibalansräkning, resultaträkning och kassaflödesanalys med tillhörande noter. Undersenare tid har vikten av den information som ges ut i ÅRV förändrats och utvecklas tillen betydligt mer omfattande rapport. Betydelsen av information som är av ickefinansiell karaktär har kommit att bli mer och mer intressant. Likaså beskrivningar ochförklaringar av både finansiella och icke finansiella delar har kommit att bli betydandeutifrån verksamhetens affärsmässiga sammanhang.Syfte:Uppsatsens syfte är att beskriva vilken information i ÅRV som har störstpotential att öka aktieägarnas förståelse för företaget och dess verksamhet. Informationsom kan behövas för att underlätta i beslutssituationer angående köpa, sälja eller behållaaktier.Metod:För att kunna uppfylla rapportens syfte har vi valt att arbeta utefter en kvalitativmetod med en aduktiv ansats.

Ett nyhetsankare är en person som dagligen rapporterar nyheter till oss genom tv-rutan och för att tv-tittarna ska ta in det som sägs krävs det att nyhetsankaret kommunicerar till dem på ett tydligt sätt. Kommunikation styrs inte bara av det man säger i ord, utan också genom icke verbala faktorer som till exempel tics, ansiktsuttryck och utseende. Kläder är ett icke verbalt kommunikationsmedel som man medvetet kan styra genom att välja vad man har på sig. Syftet med den här undersökningen är att ta reda på om SVT1Rapport och Tv4Nyheterna följer några specifika riktlinjer för att anpassa klädseln till ett nyhetsformat. Vi vill undersöka vilka faktorer i kläderna som påverkar kommunikationen mellan nyhetsankaret och tv-tittaren samt jämföra om klädseln skiljer sig åt beroende på vilken kanal man tillhör.

Syfte och frågeställningarSyftet var att undersöka om golf är en fysisk aktivitet som kan bidra till bättre hälsa hos äldre och kunna ordineras av läkare som fysisk aktivitet på recept vid åldersrelaterade välfärdssjukdomar. De frågeställningar som besvarades var om det förelåg någon skillnad i upplevd hälsa, levnadsvanor och faktisk hälsa mellan äldre kvinnor som spelar golf och äldre icke golfande kvinnor.MetodI studien deltog 36 kvinnliga golfare och 17 icke golfande kvinnor som var 65 år och äldre.Golfarna togs fram genom slumpmässigt urval bland medlemmar i golfklubbar i Stockholms län. Försökspersonerna rekryterade en anhörig vilken ingick i en kontrollgrupp. Ett frågeformulär med frågor om subjektiv hälsa och levnadsvanor besvarades av deltagarna. Därefter genomfördes ett styrketest, blodtrycksmätning, registrering av vikt och längd på undersökningsdeltagarna.ResultatDet framkom ingen skillnad mellan de båda grupperna i deras upplevda totala hälsa.

SammanfattningDagens robotgräsklippare från Husqvarna har en lyftsensor vilken bygger på attkarossen kan röra sig vertikalt i förhållande till chassiet. Detta leder dock till attlösningen i kombination med krocksensorerna gör att karossen förmedlar en icke solidkänsla när potentiella kunder prövar produkten. Husqvarna hoppas att man får flerkunder om det är möjligt att ge produkten en solidare känsla. Ett steg mot detta mål äratt utveckla en ny, icke mekanisk lyftsensor.Ett antal koncept för att lösa problemet har utvecklats och utifrån dessa har ett antallösningar utvecklats. De lösningar vilka har visat sig problematiska jämfört medkravspecifikationen har förkastats och intressanta lösningar undersökts I detalj.Ett koncept har utvecklats till prototyp och det är en lösning med Force sensingresistors? vilka används för att mäta trycket från de fyra infästningspunkter vilka finnsmellan kaross och chassi.

Uppsatsen undersöker synen på kön, jämställdhet och jämställdhetsarbete på ett brandförsvar och en förskola i mellanstor svensk kommun. Det empiriska materialet består av kvalitativa intervjuer med sju informanter från ovanstående arbetsplatser. De övergripande frågeställningarna är vilka föreställningar det finns om kvinnor och män på arbetsplatserna, hur jämställdhet upplevs och definieras samt hur informanterna ser på jämställdhetsarbete på deras arbetsplatser. De övergripande slutsatserna som vi kommit fram till är att jämställdhet ses som ett icke-problem på arbetsplatserna, mannen är den rådande normen på båda arbetsplatserna samt att informanterna är öppna och positiva till jämställdhet.Att jämställdhet ses som ett icke-problem visas genom att de flesta av informanterna redan anser att deras arbetsplatser är jämställda. Några uttrycker även att det inte är möjligt att arbeta med jämställdhet på just deras arbetsplats då den är enkönad eller att endast ett kön är representerat.

Uppsatsen är inriktad på den militära delen i upprorsbekämpning och tar sin utgångspunkt i två stycken militärteoretikers teorier inom ämnet. Teoretikerna är John Mackinlay och David Kilcullen, som under 2009 utkom med varsin ny bok inom området, The Insurgent Archipelago samt The Accidental Guerilla. Den metod som arbetet vilar på är kvalitativ textanalys. Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning som teorin och doktrinerna stämmer överrens. Därför har först teoretikernas syn på hur en utifrån kommande intervenerande styrka påverkar lokalbefolkningen analyserats.

Problem:Det finns flera teorier kring olika utdelningsstrategier. Vad forskare inte är eniga om är huruvida företagsledningar använder utdelningsförändringar för att minska informationsasymmetrin mellan ledningen och ägarna genom att informera något om företagets framtida vinst, och i så fall vad dessa signaler säger. Syfte:Studiens syfte är att undersöka huruvida det finns något samband mellan svenska företags utdelningsförändringar och framtida icke-förväntade vinster. Metod:Via trendlinjeskattning beräknar vi företagens förväntade vinster ett och två år efter det att de förändrar sin utdelning. Den faktiska vinsten för respektive år jämförs med den framräknade förväntade.

Bakgrund: Att leva med bipola?r sjukdom inneba?r att drabbas av va?xlande maniska och depressiva skov. Begra?nsningar uppsta?r na?r sjukdomen pa?verkar det dagliga livet. Bipola?r sjukdom a?r kronisk och kra?ver farmakologisk och icke-farmakologisk behandling.Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelsen av att leva med bipola?r sjukdom.Metod: Litteraturstudien baserades pa? fem sja?lvbiografier och Lundman & Ha?llgren Graneheims (2008) kvalitativa inneha?llsanalys med ett manifest tillva?gaga?ngssa?tt anva?ndes som analysmetod.Resultat: I resultatet framkom fem kategorier som beskrev upplevelsen av att leva med bipola?r sjukdom.

Vad är det som gör en bostadsområde attraktivt? Vad är det som gör ett bostadsområde icke attraktivt? I denna studie har jag intervjuat sju personer som bor i Norrköping om vad de tycker och tänker om olika områden istaden för att sedan se vad det är som gör att vissa områden anses som lockande att bo i och vissa områden inte gör det..

Introduktion: Höftfrakturen drabbar den äldre människan som en plötslig förändring i livet,en övergång från ett oberoende till ett plötsligt beroende. Transition kan betyda att förloranågot och hamna i en ny och främmande situation. De individuella reaktionerna blir olikatrots samma sjukdom. Den vårdvetenskapliga kunskapen används för att identifieravårdprocessen, se helheten runt patienten och främja en hälsobefrämjande process. En stark drivkraft hos människor drabbade av höftfraktur är längtan tillbaka till oberoende.Syfte: Att undersöka patienters transition och upplevelse av att komma tillbaka till sitt hemoch sin vardag efter att ha opererats för en höftfraktur.Metod: Kvalitativ innehållsanalys.

Samarbeten mellan näringsliv och mindre konventionella samarbetspartners såsom olika bistånds- och frivilligorganisationer blir allt vanligare. Uppsatsens syfte är därför att undersöka vilka drivkrafter som finns hos de olika parterna för att samarbeta och samtidigt ge en övergripande bild av fenomenet genom att inkludera olika typer av samarbeten. Uppsatsens icke-vinstdrivande aktör är Sida, en myndighet vars verksamhet delar många karaktärsdrag med NGOs. Sidas samarbete med tre olika företag studeras. Studien skedde genom insamling av sekundärdata och kvalititativa intervjuer och visar att företagens drivkrafter är delad monetär risk, möjlighet att tillämpa CSR, tillgång till tillväxtmarknader, expertis, affärsutveckling, legitimitet, olika nätverk, influera nya branschstandarder, undvika konfrontation och intern stolthet medan Sidas drivkrafter utgjordes av tillgång till företagens kärnkompetens, möjlighet att influera kommersiella aktörer, undvika konfrontation och långsiktighet.