The aim of this thesis is to study and compare to what extent Hypertext Markup Language (HTML) and Text Encoding Initiative (TEI) support bibliographic description, metadata and mark-up of textual segments. The projects in the study comprise the Norwegian The Writings of Henrik Ibsen (Henrik Ibsens Skrifter) which applies the use of TEI, and Vitterhet society?s The collected works of CJL Almqvist (Vitterhetssamfundets CJL Almqvist Samlade Verk), which applies the use of HTML. The study showed that the Ibsen project provides its text with bibliographic description and metadata to a greater extent than the Almqvist project. The Almqvist project?s texts are provided with certain information about titles, authors and also information about source material and the electronic edition.

Uppsatsen behandlar det genomgående motivet av maktkamper i August Strindbergs dramatik. Konflikten är en essentiell ingrediens i praktiskt taget all berättande men Strindberg går ofta längre i sina dramer. Huvudpersonen kämpar mot religionen, andra människor eller sig själv och kampen är en strävan efter makt över motståndaren eller vad den andre parten representerar.Uppsatsen analyser ett antal dramer från Strindbergs ungdomsår, den naturalistiska perioden samt den expressionistiska perioden. Strindbergs store rival under den större delen av hans liv var den norske författaren Henrik Ibsen och uppsatsen visar Strindbergs maktkamp mot denne.Strindbergs liv speglas ofta i hans litteratur och uppsatsen ger exempel på maktkamper som är hämtade ur verkligheten men omgjorda för att passa diktens verklighet..

Att lära sig att tala ett språk innebär så mycket mer än att lära sig ord och grammatik. Det handlar också om att lära sig kommunikativ kompetens d.v.s. de normer och regler för hur man använder språket. Forskning kring kön och språk har påvisat hur dessa normer varierar såväl mellan olika kulturer som mellan kvinnor och män. Syftet med den här uppsatsen är att belysa och analysera elevers möjligheter att aktivt delta i undervisningen i svenska för invandrare utifrån ett genusperspektiv.

Mitt syfte med examensarbetet var att undersöka och diskutera hur elever i en årskurs 7 ?gör genus? då de fårläsa och diskutera den skönlitterära texten ?DU! Hitta rytmen? av Daniel Möller (2004) där huvudkaraktärenskön aldrig avslöjas. Dels var jag intresserad av att ta reda på hur eleverna enskilt i samband med läsningenkonstruerade huvudpersonens genus, dels ville jag klarlägga vilka argument eleverna använde i ettlitteratursamtal för att förklara hur de skapade genus under läsningen av texten. Undersökningen är kvalitativ ochmitt empiriska material bestod av de deltagande elevernas loggboksanteckningar och mina anteckningar frånlitteratursamtalen. Resultatet av undersökningen visade att elevernas argument för att konstruera huvudpersonensgenus kunde härledas till sju kategorier.

Inom byggnadsindustrin visas det att 30-35% av ett byggprojekts totala kostnad består av slöserier på grund av att resurser används på onödiga sätt såsom att felkostnader uppstår av diverse olika skäl, spill av material, väntetider på bland annat material eller maskiner samt arbetsskador. Cirka 5% av de allvarliga arbetsolyckorna år 2009-2010 inträffade när personen lastade, lossade, bar eller flyttade något och cirka 20% av de som drabbades tillhörde bygg- och anläggningsarbetare samt metallarbetare. Många av dessa skador skulle nog kunna förhindras genom att se över arbetsmiljön på arbetsplatsen. Armeringen som arbetarna använder är ofta tunga, långa och besvärlig att hantera och detta gör att det finns ett flertal risker som en armerare utsätts för dagligen. Dessa är bland annat: tunga lyft, ohälsosamma arbetsställningar, risken att snubbla samt halka över material.I nuläget finns det en mängd olika armeringslittera (olika typer av armering) inom byggnadsindustrin.

Syftet med uppsatsen är att diskutera och analysera hur memoria framställs i dagens retorikhandböcker.Teorierna kring memoriabegreppet baseras mestadels inom partes?lärans klassiska del.Grundläggande begrepp som används är visualisering som syftar till retorikerns förmåga att tänkasig bilder för att lättare komma ihåg dem. Ju bisarrare, färgladare eller komiska de är, ju lättare ärdet att komma ihåg dem. Visualiseringen baseras på Ciceros tankar kring minnet. En underkategoritill visualisering är loci, som är retorikerns, i minnet, beständiga fästpunkt för visualiserade bildersom i uppsatsen har givits det latinska ordet imagines.