Den första juli 2009 infördes ROT-avdraget, ett avdrag som innebär att privatpersoner har rätt att endast betala halva arbetskostnaden vid arbeten som utförs i deras hem. Detta har således bidragit till att företag som påverkas av detta och kan erbjuda tjänster som är avdragsgilla för privatpersoner får operera på en marknad under stora förändringar den senaste tiden. Denna uppsats kommer att behandla företag som utför hushållsnära tjänster så som hemstädning, fönsterputs och snöskottning med mera. För att lyckas på en marknad som förändras är det viktigt att kunna anpassa sig och differentiera sig gentemot sina konkurrenter och för att göra det så finns det flertalet olika angreppssätt. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag inom hushållsnära tjänster jobbar med och har för inställning till marknadsföring. Vidare har uppsatsen för avsikt att redogöra för läsaren hur företag inom tjänstesektorn arbetar för att differentiera sig gentemot sina konkurrenter och vilka svårigheter det medför.

Denna kandidatuppsats tar bland annat sin utgångspunkt i modellen Måltidens fem aspekter (MFA) och hur man kan arbeta med modellens olika delar för att verka hälsofrämjande mot sina gäster. En annan utgångspunkt är olika defintioner av begreppet hälsa. För datainsamlingen har interjuver genomförts med måltidsföreståndare inom ett brett spann av områden, i det här fallet sjukhus, skola, äldreomsorg samt personalrestaurang, inom både privat och offentlig sektor inom Västra Götalands län. Resultatet visar att måltidsföreståndarna har olika syn på hälsobegreppet beroende på utbildningsbakgrund. Det framkommer också att de arbetar med MFA inom verksamheternas olika delar för att främja hälsa hos sina gäster.

Denna undersöknings syfte är att studera fenomenet mediekonvergens genom att jämföra två traditionella medieföretag, Aftonbladet och Expressen, som tidigare endast agerat på pressmarknaden. De har båda tagit steget in i den digitala världen genom att lansera nätupplagor av sina respektive tidningar. Jämförelsen fokuserar främst på webbplatsernas innehåll, layout, design och struktur och har som syfte att kartlägga och uppmärksamma tydliga skillnader för de två tidningarna. Jämförelsen av Internettidningarna sker i två steg, med en kvantitativ och en kvalitativ metod.Resultaten och analysen som framkom av studien visar att det finns skillnader mellan tidningarna i de fyra faktorerna innehåll, layout, design och struktur och dessa är som allra tydligast när det gäller den innehållsmässiga faktorn. Aftonbladet.se uppvisar tendenser till större nöjesfokusering.

Sättet som vi använder fotografier på har utvecklats genom åren och sedan de första fotografierna uppstod har det hänt mycket. Det har inte bara blivit mycket lättare att kopiera och massproducera motiv utan också billigare. Detta har medfört att privatpersoner kan fotografera och kopiera sina bilder enklare och med mindre begränsningar.Även möjligheten att publicera bilder har förändrats. Privata fotografier gick inte att sprida på samma sätt som det går idag, utan går nu att hitta utan någon som helst ansträngning på nätet. Bloggar och bilddagböcker har skapats där man lägger ut sina bilder utan att kanske tänka på att hela världen faktiskt kan se och ta del av dem.

Syftet med denna uppsats är att undersöka Godtemplarlogen 109 Kalmars roll i demokratiseringsprocessen. För att genomföra detta har en huvudfrågeställning formulerats: Kan den verksamhet som Godtemplarlogen 109 bedrev mellan 1882-84 sägas ha varit bidragande till demokratiseringsprocessen vid denna tid? För att operationalisera denna har tre specifika frågeställningar formulerats: 1. Kan en demokratisk ideologi beläggas i logen? 2.

Sjukdomar som kan relateras till stress har idag blivit ett allt vanligare problem i vårt västerländska samhälle och allt fler folkhälsorapporter pekar ut denna ohälsa som ett av de största folkhälsoproblemen. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka om elever i årskurs tre på gymnasiet upplever sig stressade och i så fall varför. Genom att undersöka elevers eventuella stress på yrkesförberedande kontra teoretiska program vill vi granska hur elevernas egen uppfattning kring sin eventuella stress ser ut. Känner de sig stressade, och i så fall varför. Dessutom har vi för avsikt att undersöka vad eleverna själva gör för att motverka stressen och om eleverna känner oro inför sin framtid.

I denna studie undersöks skandinavisk grannspråksförståelse på en arbetsplats med anställda från Danmark, Norge och Sverige. Syftet är att ta reda på hur den skandinaviska språkgemenskapen tar sig konkret uttryck på arbetsplatsen. Materialet, som omfattar ett möte och två intervjuer, analyseras med utgångspunkt i ackommodationsteorin och CA (Conversation Analysis), samt i tidigare forskning om skandinavisk grannspråksförståelse.Resultaten visar dels att viss ackommodation (språkliga anpassningar) görs i de interskandinaviska samtalen, dels att förståelsen är asymmetrisk: de svenska medarbetarna tycks ha svårare än sina skandinaviska kolleger att förstå grannspråken. Främst har de svårt att förstå talad danska, och väljer därför ofta att tala engelska med sina danska kolleger. Talad norska förstås däremot betydligt bättre av svenskarna.

ABSTRACT Denna studie behandlar problematiken gällande vem som bör ha det yttersta ansvaret för barns utbildning: skolan eller föräldrarna. Forskning visar att föräldrars önskan om befrielse från specifika undervisningsinslag för sina barn är ett växande faktum. Denna önskan bemöts emellertid med skepsis från Skolverkets håll. Detta resulterar i att föräldrar väljer att flytta sina barn till diverse skolor och friskolor där befrielse utdelas godtyckligt och lättvindigt för att kringgå problematiken, något som bemöts med både ris och ros från forskarnas håll.Utifrån ett interkulturellt perspektiv har syftet varit att undersöka vari denna problematik har sitt ursprung, vilka förslag på lösningar som ges, samt vilka konsekvenser denna problematik ger upphov till.Genom en systematisk litteraturstudie uppmärksammas olika lösningar av ovanstående problem med utgångspunkt i diverse forskares utsagor. Resultatet belyser de olika viljor som styr och tvetydigheten kring vems rättigheter som väger tyngst.

Detta examensarbete är en kvalitativ studie med syftet att undersöka hur ett antal klienter och behandlare beskriver sina upplevelser och känslor kring hög respektive låg tillit mellan behandlare och klient. Vi har gjort tre enskilda intervjuer varav två är med klienter och en är med behandlare, samtliga kommer från samma HVB-hem. Vi fann att de klienter som vi intervjuade hade en del gemensamma nämnare i sina berättelser. Exempelvis hade de båda brister i anknytningen i sin barndom och orsaken till deras missbruk handlade om att döva sin ångest. Båda hade tidigare upplevelser av ett svagt samarbete med behandlare och det kunde försvåra behandlingen.

Det ordineras/rekommenderas många ortoser till övre extremiteterna för personer iarbetslivet. Syftet med studien är att undersöka personers användning av ordinerade/rekommenderade ortoser för tumbas-artros, arpaltunnelsyndrom och epikondylit samt vilka för- respektive nack-delar ortosen anses ha. Respondenterna i undersökningen fanns inte i vår geografiska närhet så gjordes en enkätundersökning. Tjugofyra personer av 53 besvarade en enkät och sammanställningen visade att majoriteten var nöjda med sina ortoser. Tjugotvå följde sina ordinationer/rekommendationer och de två övriga angav att ortosen var för varm eller rädd att tappa styrka.

Användare av webbaserade inloggningssystem hotas av sessionskapningsangrepp, där angripare kan ta över andras konton, oavsett hur stark autentiseringsmekanismen är. HTTP-protokollets tillståndslösa natur tvingar klienter att skicka ett sessions-ID, oftast genom kakor, för att låta servern autentisera varje meddelande efter inloggningen; en angripare behöver endast få tag på detta ID för att fullfölja angreppet. Detta arbete har, utifrån en omfattande litteraturstudie och med ASP.NET Forms Authentication som exempel, visat hur diverse svagheter kan låta angripare få tag på sessions-ID:t på olika sätt ? även om HTTPS används för att kryptera kommunikationen. Arbetet har dessutom sammanställt en uppsättning riktlinjer som webbutvecklare kan använda för att försvara sina webbsajter mot dessa angrepp, bland annat genom att sätta HttpOnly-flaggan för sina kakor för att försvåra avläsning på klientdatorn, samt att eventuellt förknippa inloggningssessionen med användarens IP-adress.

I föreliggande examensarbete beskrivs de tankar en läkare kan ha innan, under och efter ett svårt patientbesked och om de riktlinjer som finns hjälper när en läkare ska framföra ett svårt besked. Nio intervjuer genomfördes med läkare inom barnmedicin och onkologi. Resultaten visade att innan patientbeskedet kunde det kännas jobbigt, men att de påminde sig själva att det inte var de som gjorde patienten ledsen utan sjukdomen. Under patientsamtalet låg fokus på patienten och läkaren sätter sina egna emotioner åt sidan för att ge patienten utrymme och för att ha kontroll över situationen. Efter patientsamtalet är kommunikation ett av de viktigaste momenten, att få ventilera patientmötet med kollegor men även med familjen.

Syftet med undersökningen är att ge ett bidrag till debatten kring algoritmens betydelse i skolundervisningen.Frågan som undersökning vilar på är om elever har ett bättre självförtroende åt sina beräkningar om de använder sig av algoritmer i de fyra grundräknesätten? I undersökning jämförs svenska elever mot åländska elever.Metoden som har legat till grund för att ge ett svar på frågan är först och främst en enkätstudie och därefter förekommer även intervjuer som syftar till att bredda vyn runt frågan.Det framgår utifrån undersökningen att algoritmanvändare har ett högre självförtroende för sina beräkningar samt presterar fler rätta svar än elever som använder den alternativa beräkningsmetoden. Det framgår utifrån intervjuer att de elever vilket är lärda inom algoritmanvändning har svårt för att motivera varför deras svar blir rätt, utan att hänvisa till algoritmernas användningsregler. Med dessa elever förekommer också reflektionen kring deras svars rimlighet mer sällan..

Studiens syfte är att se i vilka situationer elevernas kunskaper i musik visas och hur detta dokumenteras av lärarna. I sin helhet omfattar studien bedömningsprocessen, det vill säga från början av lärarens planering fram till att betyget blir satt. Datainsamlingsmetoden är en kvalitativ intervju som liknar ett vanligt samtal men skiljer sig på grund av att samtalet har ett bestämt fokus (Dimenäs 2007). Urvalet består av sex stycken musiklärare som arbetar i årskurserna 6-9 på grundskolan. Respondenterna är från två olika kommuner i Mellansverige.Resultatet visar bland annat att eleverna år 6-9 får visa sina kunskaper i mindre grupper, enskilt för läraren, genom teoretiska prov och i slutet av ett arbetsområde.

Syftet med studien är att undersöka lärarstudenters matematiklärarutveckling under VFU. Studenternas egen uppfattning om vilka faktorer som är avgörande för deras utveckling står i fokus. Metoden för studien är kvalitativa intervjuer. Sådana genomfördes med 4 lärarstudentgrupper. Den teoretiska delen av studien lyfter fram lärares socialisation in i yrket och lärares kunskap.