Uppsatsens syfte Àr att undersöka tvÄ företag med olika ÀgarförhÄllande och vinstintresse, för att se om de skiljer sig Ät avseende vad de prioriterar att kommunicera av sitt CSR-arbete till sina intressenter, samt vilka CSR-kategorier företagen vÀljer att arbeta med. VÄr avsikt Àr att undersöka om och hur ÀgarförhÄllande och vinstintresse kan bidra till att forma företagens CSR-strategier. OmrÄdet Àr intressant att undersöka dÄ ÀgarförhÄllande och vinstintresse som bidragande faktorer till att forma CSR-arbete och kommunikationen av detta Àr relativt outforskat..

Syftet med studien Àr att genom en deltagande observation pÄ Intersport i Falun City skapa förstÄelse för vilka faktorer som leder till att omsÀttningen hÀmmas. Vi har kommit fram till att det Àr kommunikationen och samarbetet som Àr de mest betydande faktorerna som pÄverkar omsÀttningen i butiken. Kundfokus och kunskap har Àven de en betydande roll men vi tror inte att den Àr lika stor. Vi anser att om kommunikation och samarbete förbÀttras kan personalen tillsammans behandla de problem som dyker upp och kundfokus och kunskapen följer med..

Bakgrund: Kejsarsnitt kan utföras bÄde som ett planerat respektive akut ingrepp. Allt flerkvinnor önskar genomgÄ planerat kejsarsnitt. En förlossning Àr en individuell upplevelse. Föratt sjuksköterskan ska kunna bemöta en kvinnlig patient pÄ bÀsta sÀtt, bör hon förstÄ kvinnansupplevelse i samband med kejsarsnitt.Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser i samband med kejsarsnitt.Metod: En litteraturstudie av vetenskapliga artiklar. Analys av resultatet inspirerades avinnehÄllsanalys.Resultat: UtifrÄn analysen skapades fyra huvudteman: kÀnslomÀssiga reaktioner, bemötande,kommunikation och delaktighet.

Formandet av en yrkesidentitet ses som en viktig del av identitetsutvecklingen. Syftet med studien var dÀrför att undersöka hur olika karriÀrvÀgar var relaterade till aspekter av yrkesidentitet i slutet av tjugoÄrsÄldern. Deltagare var 124 personer, (MÄlder = 29,3, 61 mÀn och 63 kvinnor). Intervjuer med deltagarna analyserades med tematisk analys vilket resulterade i fyra olika kategorier av karriÀrvÀgar: Har alltid vetat, Men i stÀllet sÄ?, Det bara blev sÄ samt Hittade en vÀg.

Syftet med studien var att undersöka medarbetares instÀllning till organisationsförÀndring och sina chefers ledarskap. Undersökningsgruppen bestod av 322 personer. EnkÀt innehÄllande mÀtinstrumenten MLQ, LOT-R, PANAS och S/E anvÀndes. De anstÀllda fick ta stÀllning till pÄstÄenden gÀllande ledarskapet pÄ arbetsplatsen, instÀllning till förÀndring och hur de hade kÀnt sig som en konsekvens av en omorganisation. Denna kunskap ses som viktig för att förstÄ hur chefer bör förhÄlla sig till de anstÀllda för att lyckas i sina roller.

Eget arbete, fördjupningsnivÄ I Sjuksköterskeprogrammet.

Detta Àr en studie om elliptiska kurvor. En elliptisk kurva över en kropp k Àr en icke-singulÀr tredjegradskurva över k tillsammans med en punkt O. MÀngden av alla punkter pÄ tredjegradskurvan som har koordinater i k utgör, tillsammans med punkten O, en abelsk grupp. Punkten O Àr i de flesta fall en punkt i oÀndligheten. I denna studie lÄter vi ofta k vara de rationella talen och presenterar tvÄ viktiga satser nÀr k=Q: MordellŽs sats och MazurŽs sats.

Studien Àr en deltagande observation av kommunikativa mönster i matematikundervisning pÄ gymnasiet. Studien har det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrandet som teoretisk utgÄngspunkt. Materialet som samlades in bestÄr av fyra direkt efterföljande matematiklektioner i matematik 1b i en klass som observerats genom deltagande observation. Dessutom har materialet spelats in med videokamera och kompletterats med ljudinspelning, fÀltanteckningar och en lÀrarintervju.Studien fokuserar pÄ att synliggöra kommunikativa mönster och deras pÄverkan pÄ möjligheten för eleverna att kommunicera ett matematiskt innehÄll. Analysen utgÄr frÄn transkriberat material av samtal mellan lÀrare och elever i plenarundervisning.

NÀr mÀnniskor kommunicerar sÀnds bÄde medvetna och omedvetna signaler. Dessa signaler Àr socialt och kulturellt bundna och dÀrmed inget som mÀnniskor till vardags reflekterar över i möten inom den egna kulturgemenskapen. För vuxna andrasprÄksinlÀrare i Sverige kan det dÀremot vara svÄrt att fÄ syn pÄ de tysta, sociala konventioner som gÀller vid kommunikation, om dessa kunskaper inte belyses i undervisningen.Det övergripande syftet med studien Àr att undersöka hur den tysta kommunikationen pÄverkar mÀnniskors möjligheter till samförstÄnd och möten över kulturgrÀnserna. Fokus har varit pÄ andrasprÄksinlÀrares förhÄllningssÀtt i samtal betrÀffande ögonkontakt, turtagning, intonation och avstÄnd till motparten.Tidigare forskning inom Àmnet svensk kommunikation Àr tÀmligen bristfÀllig. Stor vikt har fÀsts vid Allwoods och Dauns kulturbegrepp och deras tankar kring svenska kommunikationsmönster.Studien Àr kvalitativ och intervjuer har genomförts med fyra verksamma och behöriga lÀrare inom Sfi.Resultatet i studien visar att andrasprÄksinlÀrares kÀnnedom om svenska sociala koder Àr av nytta för vÀlfungerande kommunikation.

Vilken roll har kommunikationen i offentliga organisationer under tider av förÀndring? För att ta reda pÄ detta har vi valt att undersöka det förÀndringsarbete som Arbetsförmedlingen och FörsÀkringskassan genomfört de senaste Ären. De Àr tvÄ av Sveriges största myndigheter och har viktiga funktioner i vÀlfÀrdssamhÀllet. BÄda har genomgÄtt omfattande förÀndringar och varit hÄrt ansatta i media, bÄde innan och under respektive förÀndringsprocess. Vi har undersökt hur deras interna och externa kommunikation fungerat under förÀndringsarbetet.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att fÄ en förstÄelse för och analysera hur kommunikation kan utgöra ett hjÀlpmedel vid radikal omorganisation i företag/organisation.Metod: I min undersökning har jag anvÀnt kvalitativ metod. Teoretisk data har samlats via böcker vilket i studien representerar sekundÀrdata. För att kunna samla information för empirin har jag anvÀnt intervjuer vilket i studien representeras av primÀrdata.Resultat & slutsats: För att göra en radikal omorganisation, drar jag slutsatsen att företag/organisation behöver utveckla sina kommunikativa fÀrdigheter att gÄ framÄt och göra en förÀndring. Speciellt nÀr kommunikationen i företag/organisation Àr dÄlig, finns det ett behov att engagerar personaler för förÀndring som ska hÀnda. Kommunikation spelar en central roll i omorganisationen, och fungera som ett verktyg för att hantera motstÄnd mot förÀndring och förbÀttra personalers engagemang pÄ arbetsplatsen.

Sammanfattning Titel: Dramaturgi och kommunikativ rationalitet ? nÄgot om professionella serviceföretags externa kommunikation Författare: Erik Tarras-Wahlberg Handledare: Maria Boklund och Anna Stafsudd Syfte: Att belysa professionella serviceföretags externa (kund)kommunikation, samt att ge ett par reflekterande kommentarer angÄende denna Metod: Enskild observation med en vÀl förankrad teoretisk referensram som utgÄngspunkt bÄde vid insamlingen, sorteringen och tolkningen av det empiriska materialet Teori:Socialkonstruktionistisk utgÄngspunkt med en goffmanbaserad dramaturgisk rollteori som referensram, en av denna anledning dramaturgisk syn pÄ Impression Management (IM) samt enintegrering av dramaturgi och Habermas teori om kommunikativ rationalitet Slutsatser: Uppsatsen pekar pÄ att professionella serviceföretag bör beakta den sociala dominansens betydelse vid kundkommunikation. Kommunikationen bör ses som en sammanhÀngande enhet, dÀr de enskilda delarna skapar ett helhetsintryck. Behovet av förberedelse, noggrannhet, detaljer etc, poÀngteras, dÀr den faktiska utformningen i alla avseenden bör vara underlagd en intrycksbaserad (och dÀrmed dramaturgisk) styrning. Det handlar om att behÀrska och upprÀtthÄlla definitionen av situationen och det argumenteras för att ?massmöten? i en inledande kundkontakt kan vara ett lÀmpligt forum för detta.

Syftet med undersökningen Àr att undersöka hur lÀrare i engelska kommunicerar med sina elever i undervisningen för att skapa en atmosfÀr av aktivitet och lÀrande.För att undersöka ovanstÄende syfte har vi anvÀnt oss av observationer i kombination med ljudinspelningar för att ge en klar bild av kommunikationen i klassrummet. Totalt sex lÀrare i högstadiet och gymnasiet deltog i undersökningen och samtliga lÀrare observerades vid tvÄ tillfÀllen.I vÄra resultat framkommer det att lÀrarna i undersökningen anvÀnder sig frÀmst av förfrÄgan som verbala yttringar i sin undervisning, tÀtt följt av befallningar. LÀrarna anvÀnder sig av ett kroppssprÄk som Àr starkt..

FramvÀxten av informationssamhÀllets möjligheter ger att chefer hanterar kommunikation genom olika kommunikationsvÀgar. Genom en kvalitativ intervjustudie undersöks hur Ätta chefer frÄn större organisationer kommunicerar i sitt dagliga arbete samt hur de agerar som ledare i olika kommunikativa forum. Kommunikativt ledarskap sker muntligt, skriftligt, via uttryck och agerande i bÄde nÀrvarande och distanskommunikation. FrÄgestÀllningarna Àr:Vilka övergripande strategier anvÀnder cheferna i sitt ledarskap genom olika kommunikationsvÀgar i organisationen?Vilka utmaningar uppfattar cheferna med kommunikation och hur hanterar de dessa?Vilka strategier anvÀnder cheferna för att förmedla ett önskat intryck av sig sjÀlva, i relation till medarbetaren? Analysen ger en mÄngfacetterad bild av kommunikation. Cheferna anvÀnder kommunikation stÀndigt, i alla former, i alla kontexter bÄde medvetet och omedvetet för att förmedla önskat intryck till medarbetarna.

Bland det viktigaste vid en omorganisation Àr att kommunikationen fungerar vÀl. I en offentlig förvaltning finns det tvÄ led av ledning dÀr kommunikationen mÄste fungera. Syftet med denna studie Àr att ge ökad förstÄelse för internkommunikationens pÄverkan pÄ effektiviteten i förÀndringsprocessen och att visa pÄ viktiga faktorer nÀr det handlar om kommunikation vid omorganisation dÀr det finns tvÄ led av ledning. Med effektivitet menas att förÀndringen genomförs snabbt och smidigt sÄ att medarbetarna och de som verksamheten Àr till för inte far illa. Studien Àr en kvalitativ fallstudie med inifrÄnperspektiv i en kommun dÀr forskaren sjÀlv varit aktör.Studien utgÄr frÄn ett tolkande hermeneutiskt synsÀtt och forskningsstrategin Àr abduktiv.