Bakgrund och problem: Under de senaste Ären har antalet företagsförvÀrv ökat kraftigt. Detses numera som ett vanligt alternativ för att fÄ företag att vÀxa. Med dessa förvÀrvuppkommer ett behov av att integrera de sammanslagna verksamheterna, nÄgot som inte alltidÀr sÄ enkelt. Det Àr flera faktorer som behöver sammanfalla för att nÄ en lyckad integration.En viktig faktor Àr kommunikation, som Àr en nyckel för att förmedla sÄvÀl mÄlbild somprestationer inom koncernen. Kommunikationen kan ske med hjÀlp av flera verktyg och oftaanvÀnds rapporter för att förmedla sÄvÀl ekonomisk stÀllning som information kring denoperativa verksamheten.Syfte: Uppsatsen syftar till att genom empiri beskriva samt genom teori förklara problematikvid kommunikation av prestationsmÄtt, med fokus pÄ integrationsprocessen vidföretagsförvÀrv.

SamhÀllet förÀndras och moderniseras hela tiden. Det stÀlls allt högre krav pÄ bÀttre kommunikation hos organisationer och institutioner i samhÀllet. Samtidigt stÄr konstmuseet kvar som evig institution och kommunicerar dÄligt eller överhuvudtaget inte alls. Hur ska dÀrför konstmuseer kommunicera med sina besökare för att förmedla kunskap om sina samlingar? UtifrÄn dessa frÄgor och funderingar har uppsatsens bakgrund vÀxt fram.Uppsatsen Àr en teoretisk litteraturstudie med syftet att undersöka hur forskare och yrkesmÀn anser att konstmuseer bör kommunicera med sina besökare, samt hur denna kommunikation ska översÀttas i praktiken.

AbstraktVÄrdyrket anses som ett av de mest anstrÀngande yrken dÀr sjukskrivningar förekommer redan i tidig Älder. I dagens senmoderna samhÀlle Àr det ett vanligt problem för anstÀllda i olika verksamheter att hitta en balans mellan sin professionella yrkesroll som bestÄr av flexibilitet och ojÀmna arbetstider och sitt privatliv. Det Àr denna balans mellan arbetstid och privatliv som vi har undersökt och hur den pÄverkar anstÀlldas vÀlmÄende inom omsorgen. Det vi sÀrskilt har undersökt Àr kommunikation och hur kommunikationen fungerar inom arbetsgruppen. Kommunikation kan ses som en ?tvÄvÀgs - process? dÀr tvÄ personer utbyter tankar, funderingar och meningar.

Ett branschanpassat affÀrssystem Àr avsett för organisationer verksamma inom samma bransch. Syftet med denna typ av affÀrssystem Àr att ge högre passform Àn standardiserade affÀrssystem och vara billigare Àn skrÀddarsydda affÀrssystem. Det rÄder dock brist pÄ kunskap om hur dessa ska utvecklas. Genom vÄr litteraturstudie presenteras en kravinsamlingsmodell med utgÄngspunkt i Requirements Engineering som ska ge stöd för utvecklare vid insamling av krav för branschanpassade affÀrssystem. Utöver det identifierades ett flertal aktiviteter relaterade till modellen.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva den Àldre vÄrdtagarens delaktighet i omvÄrdnadsprocessen. Data samlades in genom databassökningar i databasen Cinahl och data granskades enligt modifierade granskningsmallar. Resultatet visade att de Àldre vÄrdtagarnas upplevelse av delaktighet Äterfanns nÀr sjuksköterskan sÄg vÄrdtagaren som en individ, vilket var enligt vÄrdtagarna nÀr respekt visades och kunskap kunde utbytas mellan denne och sjuksköterskan. Denna litteraturstudie pÄvisade att kommunikation var det största behovet hos Àldre vÄrdtagare under vÄrdtiden och att en god kommunikation var nyckeln till att delaktighet skapades mellan vÄrdtagaren och sjuksköterskan i omvÄrdnadsprocessen. Resultatet pÄvisade ocksÄ att sjuksköterskan förvÀntas inneha kunskap att involvera den Àldre vÄrdtagaren i omvÄrdnaden.

Med denna uppsats undersöker jag hur barn i ett Ärs Älder kommunicerar med varandra och hur de kommunicerar med pedagoger pÄ en förskola. FrÄgor jag utgÄtt ifrÄn Àr hur de verksamma pedagogerna uppfattar barnens kommunikation. Hur gör barn nÀr de vill sÀga nÄgot och det verbala sprÄket inte Ànnu Àr fullt utvecklat. Dessutom undersöker jag hur pedagogerna stÀller sig till barnens inflytande i verksamheten. Enligt den nya LÀroplanen för förskolan 1998 (reviderad 2010) finns mÄnga strÀvandemÄl om hur barnen ska vara delaktiga i sin vardag pÄ förskolan.

Uppsatsen handlar om hur information och kommunikation har sett ut mellan kommun och skola under den stora IT-satsningen 1996-99. Studien grundar sig i den kvalitativa forskningstraditionen"Fallstudie". Jag ville inhÀmta en djupgÄende insikt om IT-satsningens genomförande och deltagarnas tolkning av hÀndelseförloppet. Syftet med studien har varit att undersöka och beskriva hur kommunikationen harfungerat mellan kommun och skola under genomförandet av IT i skolan. För att fÄ kunskap om vad kommunens företrÀdare och pedagoger tyckte och tÀnkte om IT- satsningen har jag intervjuat ett antal personer.

Titel: Facebook som krishanteringsverktyg för allmÀnheten - Skogsbranden i VÀstmanland.Författare: Agnes Asplund Schmidt och Denise Reinler.Uppdragsgivare: JMG (Forskningsprojekt Kriskommunkation 2.0).Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet.Termin: Höstterminen 2014.Handledare: Orla VigsÞ - Universitetslektor vid Göteborgs Universitet, institutionen för journalistik, medier och kommunikation.Sidantal: 43 (exkl. referenslista och bilagor).Antal ord: 15, 622.Syfte: Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga kommunikationen i den öppna facebookgruppenSkogsbranden VÀstmanland frÄn dess start den 4 augusti fram tills branden utlystes vara under kontroll den 11 augusti.Metod: Metodtriangulering: kombinerad kvantitativ kommunikationsanalys och kvalitativ innehÄllsanalys.Material: InlÀgg och kommentarer publicerade mellan den 4 - 11 augusti i facebookgruppen Skogsbranden VÀstmanland.Huvudresultat: Studien visar att behovet individer emellan att kommunicera under krissituationer Àr mycket högt. Sociala medier, sÄ som Facebook, underlÀttar denna kommunikation avsevÀrt och har blivit ett modernt verktyg för krishantering. Vi har sett att det frÀmst har förekommit fyra olika typer av kommunikation i gruppen.

Studien syftar till att undersöka hur en optimal kommunikation mellan enheter i multinationella organisationer kan etableras, samt vilka möjligheter och barriĂ€rer sĂ„dana organisationer stĂ„r inför gĂ€llande kommunikation. Den teoretiska referensramen bestĂ„r av olika delar som samtliga behandlar Ă€mnet kommunikation. Tidigare forskning om interkulturell kommunikation blandas med studier om hur tekniska kommunikationsmedel pĂ„verkar kommunikationen. Även studier om sprĂ„klig mĂ„ngfald, samt en modell som beskriver kommunikationens komplexitet har anvĂ€nts.Studien Ă€r genomförd pĂ„ en kinesisk enhet i en multinationell organisation, enheten har dagligen kontakt med en annan enhet i Sverige. Intervjuerna har genomförts pĂ„ plats i Kina med sex medarbetare med kinesisk bakgrund och tre medarbetare med svensk bakgrund.Studiens resultat tyder pĂ„ att multinationella organisationer stĂ„r inför svĂ„righeter med kommunikationen mellan olika enheter, bland annat pĂ„ grund av att bĂ„da parter ofta kommunicerar pĂ„ sitt andrasprĂ„k.

Arbetsmarknaden och sÄledes anstÀllningsrelationen har under de senaste Ären genomgÄtt en kraftig förÀndring. Ett resultat till följd av detta Àr ett ökat intresse för det psykologiska kontraktet som visat sig ha en avgörande betydelse för organisationens funktion och dess individer. Syftet med denna studie var dÀrför att, med utgÄngspunkt frÄn teorin om det psykologiska kontraktet, utreda hur en svensk organisations chefer definierar ömsesidiga förvÀntningar inom anstÀllningsrelationen samt hur de arbetar med att kommunicera dessa förvÀntningar. Datainsamlingen utfördes genom djupintervjuer med sex chefer inom sÀljbranschen och materialet har bearbetats genom en tematisk analys. Resultatet visade pÄ förvÀntningars gestaltande i form av hÄrda och mjuka förvÀntningar.

Palliativ omvÄrdnad Àr nÄgot de flesta sjuksköterskor kommer i kontakt med under sitt yrkesverksamma liv. Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelser i omvÄrdnaden ur ett patientperspektiv.  Nio artiklar valdes för granskning, ur artiklarnas resultat framkom sex teman: Upplevelser av; omvÄrdnadsrelationer, kommunikation och information, vÄrdmiljön, symtomkontroll, tillgÀnglighet och sjÀlvbestÀmmande. I resultatet framkom att en förtroendefull relation och kommunikation skapade god omvÄrdnad. Brister i kommunikationen kunde Àven förekomma. En bra sjuksköterska upplevdes som nÄgon som lyssnade och hade bred kunskap.

Vi vill undersöka vad den Kinesiska affÀrskulturen har för pÄverkan pÄ styrningen i ett svenskt bolag i Kina med fokus pÄ medarbetare och kommunikation samt om etableringsformen fÄr nÄgon effekt pÄ styrningen. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva de viktigaste delarna i Kinas affÀrskultur och analysera vad de har för pÄverkan pÄ de valda styrmedlen: medarbetare och kommunikation. Vi vill samtidigt skapa en förstÄelse för hur styrningen i kinesiskt dotterbolag pÄverkas av de affÀrskulturella skillnaderna. En fallstudie har gjorts pÄ tvÄ företag dÀr primÀrdata har samlats in genom öppna intervjuer..

ProblemFlygbranschen har under de senaste Ärtiondena genomgÄtt en stor förÀndring vilket lett till en ökad och ny konkurrenssituation för samtliga aktörer. Uppsatsen utgÄngspunkt Àr att den förÀndrade situationen i flygbranschen förÀndrat relationen mellan flygbolag och flygplatser. Genom samarbete har de insett att de kan skapa nya möjligheter med mindre risker. IstÀllet för att dela upp arbetet kan det löna sig att se pÄ en hel, gemensam, vÀrdekedja med ett gemensamt mÄl. Trots de nya omstÀndigheterna dÀr det finns möjligheter till ett större samarbete mellan de bÄda aktörerna Àr Àmnet bÄde nytt och relativt outforskat.

Denna uppsats belyser om, och i sÄ fall hur, 3G-tekniken förÀndrat döva ungdomars vardagliga kommunikation samt hur döva anvÀnder denna nya innovation. Litteraturen beskriver hur viktigt det Àr med kommunikation för personlig utveckling och det har dÀrför varit intressant att undersöka hur ungdomarna sjÀlva ser pÄ sitt anvÀndande av tekniken. Vi har undersökt en grupp döva ungdomar och deras anvÀndande av 3G-telefoner; deras attityder gentemot telefonerna och anvÀndandet av dessa. Undersökningen har genomförts med semistrukturerade intervjuer pÄ teckensprÄk med hjÀlp av en teckensprÄkstolk. Tidigare medier för mobil avstÄndskommunikation som funnits tillgÀngliga för döva har varit begrÀnsade till textbaserad kommunikation.

Syftet med studien Àr att utreda sambandet mellan kultur, kognitiva sjÀlvscheman och kommunikativt beteende samt att undersöka hur befintliga processinriktade kommunikationsmodeller hanterar kommunikation mellan individer frÄn olika kulturer. Den kulturella variation som studeras Àr individualism-kollektivism och studien avser kommunikation mellan tvÄ individer dÀr den ena kommunikationsparten kommer frÄn en individualistisk kultur och den andra frÄn en kollektivistisk kultur.Studien visar att kultur och sjÀlvscheman ömsesidigt pÄverkar varandra och att sÄvÀl den kulturella bakgrunden som sjÀlvschemana pÄverkar det kommunikativa beteendet. TvÄ kulturspecifika kommunikationsstilar, högkontextkommunikation och lÄgkontextkommunikation, definieras. De bÄda kommunikationsstilarna anvÀnds sedan som underlag i analysen av Shannon och Weavers, Schramms och Newcombs kommunikationsmodeller. Shannon och Weavers modell och Schramms första modell visar sig vara alltför linjÀra, utan utrymme för feedback medan Schramms tredje modell illustrerar kommunikationen som en loop av delad information.