Syftet med studien var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet, ångest/depression och vårdtillfredsställelse hos kvinnor med bröstcancer tidigt i sjukdomsförloppet samt att undersöka om det fanns ett samband mellan dessa aspekter. Vidare studerades förklarande bakgrundsfaktorer; demografiska, socioekonomiska och medicinska faktorer samt psykosocialt stöd. Denna tvärsnittsstudie genomfördes som en enkätstudie kompletterat med medicinska data från Regionalt register för bröstcancer i Uppsala/Örebroregionen. Totalt 1574 förfrågningar om deltagande gick ut, varav 69 % valde att delta i studien. Niohundratrettiotvå kvinnor ingick i de slutliga analyserna (59 %).

Abstrakt Få samhällsproblem har under de senaste åren mött så allmän uppmärksamhet som ungdomsbrottsligheten. Den polisanmälda ungdomsbrottsligheten har i stort sett följt brottslighetens utvecklingskurva avseende antal begångna brott, denna kurva visar en tydlig ökning sedan efterkrigstiden. Detta är en komparativ uppsats som är inriktad på ungdomsbrottsligheten i två av Malmö stadsdelar där vi undersöker antalet polisanmälda ungdomar till socialtjänsten mellan åren 2007-2009. Vi har studerat vilka brott ungdomarna var anmälda, analyserat brottstrender och i den mån det var möjligt granskat hur könsfördelningen har sett ut. Vi har undersökt vilka insatser som tillämpas från socialtjänstens håll för att motverka ungdomsbrottslighet samt förhindra fortsatt brottslighet hos redan polisanmälda ungdomar samt granska hur socialsekreterare vid våra undersökningsverksamheter upplever och uppfattar ungdomsbrottsligheten. Våra resultat har delvis ställts i relation till hur ungdomsbrottsligheten enligt tidigare forskning och redan befintlig statistik ser ut i Sverige. Vi har i uppsatsen använt oss av kvalitativ och kvantitativ datainsamlingsmetod samt ställt analysavsnitt och diskussionsavsnitt i relation till tidigare forskning och den av Travis Hirschis konstruerade teorin om sociala band.

Syftet med studien var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet, ångest/depression och vårdtillfredsställelse hos kvinnor med bröstcancer tidigt i sjukdomsförloppet samt att undersöka om det fanns ett samband mellan dessa aspekter. Vidare studerades förklarande bakgrundsfaktorer; demografiska, socioekonomiska och medicinska faktorer samt psykosocialt stöd. Denna tvärsnittsstudie genomfördes som en enkätstudie kompletterat med medicinska data från Regionalt register för bröstcancer i Uppsala/Örebroregionen. Totalt 1574 förfrågningar om deltagande gick ut, varav 69 % valde att delta i studien. Niohundratrettiotvå kvinnor ingick i de slutliga analyserna (59 %).

Syftet med studien var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet, ångest/depression och vårdtillfredsställelse hos kvinnor med bröstcancer tidigt i sjukdomsförloppet samt att undersöka om det fanns ett samband mellan dessa aspekter. Vidare studerades förklarande bakgrundsfaktorer; demografiska, socioekonomiska och medicinska faktorer samt psykosocialt stöd. Denna tvärsnittsstudie genomfördes som en enkätstudie kompletterat med medicinska data från Regionalt register för bröstcancer i Uppsala/Örebroregionen. Totalt 1574 förfrågningar om deltagande gick ut, varav 69 % valde att delta i studien. Niohundratrettiotvå kvinnor ingick i de slutliga analyserna (59 %).

Syftet med studien var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet, ångest/depression och vårdtillfredsställelse hos kvinnor med bröstcancer tidigt i sjukdomsförloppet samt att undersöka om det fanns ett samband mellan dessa aspekter. Vidare studerades förklarande bakgrundsfaktorer; demografiska, socioekonomiska och medicinska faktorer samt psykosocialt stöd. Denna tvärsnittsstudie genomfördes som en enkätstudie kompletterat med medicinska data från Regionalt register för bröstcancer i Uppsala/Örebroregionen. Totalt 1574 förfrågningar om deltagande gick ut, varav 69 % valde att delta i studien. Niohundratrettiotvå kvinnor ingick i de slutliga analyserna (59 %).

Det finns olika orsaker till att människor väljer att begå brott och det finns inget enkelt svar på frågan varför ungdomar begår brott. Utifrån att det går att bespara personligt lidande och kostnader för samhället är ungdomsbrottslighet ett område som alltid är av värde att belysa inom forskning. Tidigare forskning gällande ungdomsbrottslighet har mestadels varit kvantitativ och därav ansågs det värdefullt att använda en kvalitativ ansats. Syftet med föreliggande uppsats var att belysa polisers uppfattningar om orsaker till ungdomsbrottslighet. Respondenterna bestod av åtta poliser som arbetade med ungdomsbrottslighet.

Utifrån olika former av riksdagstryck beskriver uppsatsen den nya godtrosförvärvslagen som trädde i kraft den 1 juli 2003. Uppsatsen försöker förklara hur godtrosförvärvslagen ser ut och vad som kan väntas hända utav den. Den nya lagstiftningen är en modifiering av tidigare lag och innebär kortfattat att ursprunglig ägare i vissa fall inte behöver betala någon lösen för att få tillbaka ?sin? egendom som annan förvärvat i god tro. Den nya godtrosförvärvslagen grundar sig på två olika former av äganderättsprinciper, dels på den så kallade extinktionspricipen som reglerar äganderätt av egendom på så sätt att den godtroende förvärvaren blir ägare till förvärvad egendomen och dels på den så kallade vindikationsprincipen, som tvärtemot vad extinktionsprincipen säger, ger den ursprunglig ägaren en kvarhållande äganderätt - trots förvärvarens goda tro.

Valet 2006 blev en stor framgång för Sverigedemokraterna. Partiet gick starkt framåt och är numera representerat i ungefär varannan svensk kommun. Sverigedemokraterna kan betecknas som ett högerpopulistiskt främlingsfientligt parti, och dess framgångar har väckt oro hos många. Denna uppsats söker efter förklaringar till Sverigedemokraternas valframgångar med utgångspunkt i nationalekonomisk teori om invandringens effekt på samhällsekonomin och ekonomisk forskning kring attityder mot invandring. Linjära sannolikhetsmodeller skattas för en rad olika variabler av främst socioekonomisk art och Sverigedemokraternas valresultat i kommunvalen 2006 som beroende variabel.

Syftet med denna studie var att beskriva vad patienter med cancer i den palliativa fasen upplever att livskvalitet är utifrån fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Sökning av de underlag som användes i studien gjordes i olika databaser som Medline (via pubmed), Science Direct och Academic Search Elite. Sökningarna gjordes med enkla sökord eller i kombination med varandra. De underlag som söktes begränsades med att vara skrivna på svenska eller engelska, vara publicerade mellan år 2000-2008, handla om vuxna patienter samt fri åtkomst via databasen i fulltext. Totalt 17 artiklar granskades, analyserades och sammanställdes sedan under de olika perspektiven: fysiskt, psykiskt och socialt.

Bakgrund: munvård är en grundläggande omvårdnadsåtgärd som bidrar till att förebygga respirator-relaterad lunginflammation, s.k. VAP (?ventilator-associated pneumonia?) och en rad diverse systemiska infektioner. Trots vikten med munvård och förekomsten av PM som beskriver utförande av munhygien på intensivvårdsavdelningar, så tycks det vara en lågprioriterad handling hos intensivvårdspatienter.Syfte: att beskriva sjuksköterskans inställning kring munvård hos patienter som vårdas på intensivvårdsavdelning.Metod: kvantitativ studie med beskrivande design som grundas på statistisk analys av data insamlade utifrån ett enkätformulär.Resultat: denna enkätstudie visar att sjuksköterskor prioriterar munvård högt men samtidigt tycker de att det delvis är en undersköterskeuppgift och delegerar ofta uppgiften. Hinder som t.ex.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter upplever att fibromyalgi påverkar deras dagliga liv. Femton artiklar valdes ut efter sökningar i databaserna Medline (via PubMed), CINAHL, Science Direct, Academic Search Elite och Wiley InterScience. Urvalet av artiklarna genomfördes utifrån inklusionskriterierna. Artiklarna granskades och sammanställdes för att nå resultat. Resultatet visade att smärtan begränsar patienternas vardag genom att kroppen säger ifrån då smärtan blir för intensiv.

Den 1 april 2006 trädde en ny lag i kraft, lagen (SFS 2005:1117) om deklarationsombud. Lagen trädde i kraft som ett led i Skatteverket som en 24-timmars myndighet. Lagen kom till efter en lång tids diskussioner i frågan. Initiativet togs av Skatteverket för att minska den administrativa bördan för både dem själva och företagen, även kostnaderna förväntades minska. Ombudsförfarandet används endast vid inlämning av elektroniska skattedeklarationer.Även om skattedeklarationen upprättas och skrivs under av ombudet ändras inte den deklarationsskyldiges ansvar för de lämnade uppgifterna.

I den här uppsatsen behandlas det könsneutrala pronomenet hen, som har debatterats livligt under 2012. Tidigare studier har visat att ordet främst är etablerat i hbtq- och feministkretsar och att det framför allt fyller en funktion i att problematisera kön. Uppsatsens syfte är att närmare beskriva betydelser och funktioner för ordet hen samt att undersöka huruvida ordet i dag förekommer i kontexter som inte är direkt knutna till feministisk eller hbtq-relaterad verksamhet.Uppsatsens teoridel behandlar feministisk språkteori och språkvårdsteori, främst enligt Cameron (1992) och Pauwels (1998; 2003). Här redogörs också för bakgrunden till ordet hen samt några av de queerteoretiska och skrivtekniska motiv som har anförts för att införa ett könsneutralt pronomen.I studien analyseras användningen av hen i 100 bloggtexter och 100 tidnings­texter, dvs. 200 belägg, från hösten 2012 utifrån morfosyntaktiska, funktionella och kontextuella perspek­tiv.

Syftet med denna rapport är att samla in så mycket kunskap som vi kan om hur pass organiserat det är med människohandel, och just handel med kvinnor. Med hjälp av denna kunskap som vi förskansar oss på detta område ge tankar och reflektioner över vad man som polis i yttre tjänst kan tänka på att göra vid påträffandet av utländska kvinnor som prostituerar sig här i Sverige. I det inledande kapitlet har vi valt att förklara en teori som vi tycker passar in på varför man väljer att ?handla med människor?. Vi har tittat närmare på Strainteorin som Merton skrev på 30-talet.

Syftet med uppsatsen är att klarlägga om de skydd som finns att tillgå för vittnen är tillräckliga i förhållande till hotbilden för dessa. I Sverige råder allmän vittnesplikt vilket innebär att det åligger envar en absolut skyldighet att vittna inför domstol. Problematiken som finns i vårt samhälle när det gäller att få folk att vittna är inget nytt fenomen men situationen har under de senaste åren förvärrats. En bidragande och stor aktör som skrämmer allmänheten från att vittna är den organiserade brottsligheten och som har huvudfokus på att ägna sig åt kriminella affärsverksamheter men även att skydda dessa genom bland annat hot och våldsbrott. Den organiserade brottsligheten har oftast stor kapacitet att använda sig av otillåten påverkan på vittnen.