Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur aktiekurserna hos företagen som är listade på OMX i Stockholm, Köpenhamn och Helsingfors beter sig efter en större nedgång/krasch och om företagens storlek i form av börsvärde påverkar beteendet. Undersökningen sker med Gutenberg och Richters fysikaliska lag som används till att mäta förhållandet mellan jordbävningars magnitud och antalet krascher under en viss tid i en viss region. Modellens riktighet på det insamlade data som används kommer kontrolleras med hjälp av en regression och valideras med hjälp av tidigare forskning. För att rättfärdiga den ekonofysiska metod vi använder oss av, kommer vi även att studera indexavkastningarnas beskrivande statistik för att visa på att det nationalekonomiska antagandet om normalfördelning vid aktieavkastningar inte gäller. Resultatet pekar på en viss systematisk skillnad mellan hur börsvärdesmässigt stora företag beter sig jämfört mot hur små företag beter sig efter att en krasch ägt rum.

Uppsatsen behandlar de svenska, börsnoterade, IT-företagens ställning idag, fem år efter något som många refererar till som en ?IT-krasch?. I mitten av år 2000 så vände IT-aktiers kurser på världens börser kraftigt nedåt. Denna period var svår för många företag inom IT-sektorn. De blev påverkade dels av den dåliga publiciteten i media dels av en lägre efterfrågan på deras tjänster.Genom studier av årsredovisningar samt genom en begränsad enkätundersökning har vi skapat oss en grund för att kunna karlägga IT-företagens ställning idag samt hur de ser på branschens framtid.Företagen upplevde generellt den närmsta perioden efter år 2000 som otillfredsställande.

Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka de i Luleå registrerade IT-företag som gick i konkurs som en följd av den internationella IT-kraschen i början av 2000-talet. Den teori som använts är den av Kindleberger framlagda teorin kring ekonomiska bubblor och krascher. Kindleberger menar att ekonomiska bubblor är en naturlig del av det ekonomiska system vi har idag, och har så varit under en lång tid. En ekonomisk bubbla kan karakteriseras genom att den växer fram under ett stadium av mani där aktörerna på marknaden agerar irrationellt och priser har ett orealistiskt värde, detta stadium följs av en panik då aktörerna inser att situationen inte är hållbar. Slutligen kraschar marknaden då alla vill sälja det som de inköpt under det maniska stadiet.

För omvärlden kom Enrons krasch som en chock men det fanns de som visste vad som pågick inom bolaget. Bland annat var ansvarig revisor införstådd med de finansiella svårigheterna men valde ändå att inte påpeka detta i revisionsberättelsen. Flera studier indikerar att detta är fallet även för andra bolag då resultaten visade på en liten andel going-concern utlåtanden trots hotande konkurs. Det här väcker tankar om revisorns utlåtande verkligen ska ses som en garanti. Enron-skandalen väckte även frågor kring revisorns oberoende då det framkom att samma revisor reviderat bolaget i flera år.

Efter att den s.k. ?IT-bubblan? sprack, vilket medförde ett antal stora konkurser så som Enron och Worldcom, beslutade sig kongressen i USA i början av 2000-talet för att införa strängare lagregler för bl. a informationsgivningen i aktiemarknadsbolag. Inom EU valde man till en början en lite annan väg, nämligen soft law-vägen, där man i stor utsträckning förlitade sig på självreglering.