Problemdiskussion: Att vencap bolag använder sig av kriterier vid investeringar är välkänt, men hur går man tillväga för att utvärdera dessa kriterier? Vilka metoder använder man? Detta är vad vi kommer att studera i följande uppsats. Syfte: Det finns idag en del undersökningar som har tittat på vilka kriterier vencap bolagen använder sig av vid investeringar. Däremot inte så mycket om hur man går tillväga vid utvärderingen av dessa kriterier. I följande uppsats kommer vi att undersöka hur man gör och om det finns något mönster i våra fallföretags metoder.

Innehållet speglar både kostnadseffektiv ingenjörskonst och driftstrategiska investeringar dels i form av analyser av nuvarande och kommande effektkonsumtion samt effektbehov, dels idéer på hur vidsträckta problem kan lösas med relativt enkla tekniska konstruktioner.Analyserna omfattar undersökning av potentiella värmekällor vilket resulterat i konkreta förslag på vilka som kan vara aktuella samt vilka som ej kommer att hålla rätt kvalité. Undersökningen innefattar även beskrivning av rådande förutsättningar för rekommenderad värmekälla samt hur en eventuell projektering bör formas med avseende på vilka materiella val samt variabler som bör beaktas vid installation.Framförallt hur stor den primära effektreduceringen blir genom att följa de åtgärder som rekommenderas i rapporten, dels analyseras det befintliga värmesystemets olika delar genom en momentan jämförelse som ger en bild av delsystemens inbördes betydelse beroende på vad de faktiskt bidrar med effektmässigt. Rapporten innefattar även en undersökning av det befintliga värmesystemets komponenter och rekommenderar vilka komponenter som bör åtgärdas omgående samt varför och hur det bör ske. Innehållet som helhet belyser betänkliga råd som bör beaktas inom en snar framtid, rapporten framhäver stora som små investeringar med avseende på att öka driftsäkerheten samt att på sikt generera en större reducering av nuvarande driftkostnad. Det återfinns ett förslag på en intelligent styrning som till viss del kan ersätta de fördelar som en manuell styrning faktiskt medför i form av de sinnen och egenskaper som den mänskliga faktorn bidrar med såsom syn, känsel och erfarenhet..

Bakgrund: Tidigare forskning har visat att insynspersoner tenderar att överavkasta påinvesteringar i eget bolag. Det råder dock delade meningar kring varför insynspersonertenderar att överavkasta. Vid genomgång av tidigare studier påträffades ingen kvalitativstudie, varav vi ansåg det vara av intresse att studera fenomenet genom intervjuer medinsynspersoner.Syfte: Uppsatsen syftar till att studera och kartlägga motiven bakom insynspersonersköp- och säljtransaktioner i eget bolag. Med hjälp av tidigare forskning samt en ny infallsvinkeli form av teorier inom behavioural finance analyseras varför insynspersonertenderar att uppnå överavkastning på investeringar i eget bolag.Genomförande: Studien har genomförts med utgångspunkt i åtta intervjuer med insynspersoner.Resultat från tidigare studier på området låg till grund för vilken informationvi med intervjuerna ville uppnå djupare förståelse kring. Den insamlade empirinhar analyserats utifrån empirisk forskning och teorier inom behavioural finance.Slutsats: I studien presenteras en ny hypotes vilken förklarar insynspersoners överavkastningsom en följd av befintlig lagstiftning.

Att genom studier på byggbranschen i Sverige lämna ett bidrag till den idag aktuella debatten kring kvartalskapitalism på börsen. En kvalitativ studie genomförd på tre fallföretag inom byggbranschen. Vi finner inget stöd för att företagen i vår studies investeringar har någon påverkan på utdelningsnivåer. Orsaken till detta tycks bero på att den finansiella ställningen under åren i studien varit god nog att möjliggöra bådadera.

En viktig strategisk aspekt för företag är valet av kapitalstruktur som kan vara avgörande för företagets värdering och fortsatta överlevnad. Den del av företagets tillgångar som hålls som likvida medel används delvis i den dagliga verksamheten men också för att genomföra investeringar. Att använda likvida medel vid investeringar kan för många företag vara det enda möjliga alternativet då kostnaden för extern finansiering kan vara mycket hög. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur mycket företag investerar på företagsförvärv och om storleken på likvida tillgångar samt rådande konjunktur påverkar. Uppsatsen bygger på teorier om kapitalstruktur, informationsasymmetri, agentteori samt teorier kring likvida medel. Dessutom ligger statistiska regressionsmodeller som grund för metoden. I den empiriska studien genomförs regressioner på samtliga svenska börsnoterade företag mellan 1988-2008.  Variablerna har tagits fram utifrån teorin och data är hämtat ifrån databasen Datastream. Resultatet från denna undersökning visar inget samband mellan varken förvärv och likviditet eller förvärv och de valda makroekonomiska variablerna. Dock finner vi stöd för den tidigare ekonomiska forskningen av företagens val av storlek på andelen likvida medel.

Studien fokuserar på elevers val av tyska på gymnasiet, deras tillgångar och investeringar samt attityder till Tyskland och det tyska språket. Utgångspunkt för studien är Bourdieus utbildningssociologi. Som grund till studien ligger en enkätundersökning där sammanlagt 132 elever från sex gymnasieskolor i Västerås deltog. Resultatet visar att det främst handlar om elever, vars föräldrar har en hög utbildningsnivå och social klasstillhörighet. Det finns även en myckenhet av ärvt språkkapital i hemmet, vilket blir tydligt genom att det förutom de stora europeiska språken även talas 30 olika språk i denna grupp, antingen av eleverna själva eller minst en av föräldrarna.

Uppsatsen behandlar funktionshindrades tillgång till arkeologiska utställningar på museer. Syftet är att utreda hur man på bästa sätt kan anpassa arkeologiska utställningar för att fler besökare ska kunna tillgodogöra sig dem. Investeringar i form av nya kommunikationsstrategier och ett större samarbete museer emellan samt med handikapporganisationer krävs för att tillgängliggöra arkeologiska utställningar..

Inom EU har det tagits fram ett direktiv för miljövänlig design och produktion. Prestandan på ingående komponenter har lagstiftats inom flera olika områden. Detta har lett till att glödlampan skall fasas ut i hemmamiljön. Matta glödlampor och klara 100 watts glödlampor inledde detta år 2009. Ett av områdena är gatubelysningen (armatur + ljuskälla), där blir bl.a.

Sala Silvergruva AB är ett av många företag som just nu kämpar med höga energi-kostnader. Denna rapport undersöker vilka möjligheter det finns att skapa ett hållbart energisystem i Sala Silvergruva med avseende på ekonomi, miljö samt sociala aspekter. Rapporten undersöker nio tekniker; vindkraft, vattenkraft, solfångare, solceller, pelletspannor, värmepumpar, effektivisering samt lagring av värme från växthus respektive fjärrvärme. Dessa analyseras var för sig med utgångspunkt i tio krav som speglar hållbarhetsaspekterna. I samband med analysen ges rekommendationer angående investering i respektive energilösning. Rapporten mynnar ut i en resultatskarta där det tydligt framgår vilka krav de olika teknikerna uppfyller. Den följande diskussionen leder fram till en slutsats som presenterar vilka åtgärder som bör vidtas i syfte att skapa ett uthålligt energisystem för Sala Silvergruva AB. Pelletspannor och värmepumpar visar sig i nuläget vara de mest uthålliga tekniklösningarna.

Detta är en rapport om investeringskalkylering inom ett sågverk. För att bäst få insikt i hur investering fungerar ur ett ekonomiskt perspektiv, har ett praktiskt fall hos AB Karl Hedins sågverk Karbenning kalkylerats. Konkurrensen inom sågverksindustrin är idag stor. Därför krävs det ingående kalkyler angående investeringar, för att på bästa sätt kunna möta konkurrensen och hålla god lönsamhet. Målet med rapporten är att analysera lönsamheten för en investering i en brädscanner på Karbenning sågverk, utifrån givna data. Studien undersöker hur utfallet påverkas av vissa faktorer.

Antalet börsintroduktioner på Stockholmsbörsen har varierat under de senaste åren. 37 bolag valde att börsnoteras på Stockholmsbörsens A- och O-lista mellan åren 2000 och 2005, men endast ett fåtal av dessa hade en positiv aktiekursutveckling under första året. Anledningen till att vissa företag blir framgångsrika medan andra lyckas mindre bra är dock inte självklar. Utmaningen är att finna vilka dessa faktorer är och i vilken riktning de påverkar aktiekursen. Tidigare forskning på utländska marknader har funnit troliga samband mellan framgångsrika nyintroducerade företag.

Ekonomiska styrmedel som skatter, certifikat och handel med utsläppsrätter påverkar lönsamheten i ett kraftvärmeverk. Det är viktigt för investerare att ha god insyn i tendenser och förändringar på styrmedelsområdet, eftersom det kommer att påverka investeringsobjektets framtida lönsamhet.I arbetets andra del undersöks hur styrmedelsförändringar påverkar lönsamheten för större investeringar i kraftvärmeverk med naturgas, avfall och biobränslen..

Gustav Kährs AB är ett företag som funderar på att byta transportsätt från lastbil till järnväg. Kährs är beläget i Nybro, tillverkar golv och lagerhåller sina produkter i ett centrallager i Kalmar. I dagsläget sköts all transport från centrallagret med lastbil, varorna transporteras sedan vidare till Helsingborgs hamn där de lastas och skeppas vidare till Bremen. Det Kährs funderar över är att göra ett skifte till järnväg på denna transportsträcka.Följande problemformulering har legat till grund för denna rapport:?Är det värt att ställa om sina godstransporter från lastbil till järnväg med avseende på följande aspekter: miljö, ledtid, kostnad och investeringar??För att få en djupare insikt i vad ett skifte från järnväg till lastbil skulle kunna få för konsekvenser i fråga om ledtider, kostnader, investeringar och miljön har vi valt att göra en fallstudie.

Att genom studier på byggbranschen i Sverige lämna ett bidrag till den idag aktuella debatten kring kvartalskapitalism på börsen. En kvalitativ studie genomförd på tre fallföretag inom byggbranschen. Vi finner inget stöd för att företagen i vår studies investeringar har någon påverkan på utdelningsnivåer. Orsaken till detta tycks bero på att den finansiella ställningen under åren i studien varit god nog att möjliggöra bådadera..

Problem: Svensk dagligvaruhandel har under senare år genomgått en utveckling som inneburit att tre stora handelskedjor har stärkt sin marknadsposition genom att kontrollera den större delen av dagligvarubutikerna, centralisera sitt beslutsfattande och investera i egna märkesvaror. Förändrade förutsättningar inom dagligvaruhandeln skulle kunna ändra marknadens spelregler, något som borde påverka märkesvaruleverantörernas konkurrensfördelar och företagsstrategier. Syfte: Studiens syfte är att undersöka och analysera hur svensk dagligvaruhandel utvecklas och hur märkesvaruleverantörers reaktionsalternativ påverkas av tre svenska handelskedjors investeringar i egna varumärken. Metod: Studien har genomförts med en övergripande abduktiv förklaringsmodell och har således utgångspunkt i både empiri och teori. Insamling av primärdata och sekundärdata har framför allt skett med hjälp av intervjuer och litteratur.