I Sverige pågår ett omfattande tillgängliggörande och spridande av upphovsskyddade verk genom fildelning. Fildelningen i sig är en teknik för överföring av datafiler från en användare till en annan. Då denna teknik exempelvis används till att sprida musik- och filmfiler i strid mot upphovsmannens ensamrätt i Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, blir fildelningen illegal. De fildelare som ägnar sig åt detta kallas ibland i fildelningsdebatten för pirater.De upphovsmän eller rättighetsinnehavare som vill försvara den i lag stadgade ensamrätten till sina verk, har en del olika metoder att använda sig av. Dessa metoder sträcker sig från allt mellan informationskampanjer till tekniska kopieringsskydd.

Fildelning är en av de frågor som väckt stort engagemang de senaste åren. Nya lagar införs och en av dem är den lag som i dagligt tal kommit att kallas IPRED. Men vad vet vi om vilken påverkan dessa lagar har på de som själva fildelar? Syftet med denna studie är därför att få fördjupad kunskap om hur normerna för fildelare ser ut, vad det är som skapar dessa, samt varför de lagar om fildelning som finns följs eller inte följs. Studien har ett rättssociologiskt perspektiv, närmare bestämt hur rätten påverkar samhället.

We examined why file sharing is such a widespread phenomenon and what drives the persons that using file sharing, and what consequences it has on their consuming and ownership. We reached our goal by interviewing ten people who download files, using a qualitative method. We present the internet community where sharing files, copyright and the IPRED law are important ingredients for how the new generation consumer?s patterns look like. Today you can travel all over the world with a push on a button in just a few seconds.

The aim of this thesis is to examine how the Swedish Film Institute?s arguments regarding file sharing, copyright and the Internet relates to the changes made in the Swedish copyright law during 2003 and 2007, using the current debate about surveillance versus liberty on the Internet as a backdrop. The theory used is based on Lawrence Lessig?s ideas about how a network such as the Internet can be controlled, and what regulating forces a government can use to constrain a certain behavior such as illegal file sharing. By examining referral statements made by the Swedish Film Institute to five different communications from the Swedish government regarding copyright and film politics an idea analysis is being used as a method to answer the following sub-questions: 1.) How has the Swedish copyright law evolved during the latest years? 2.) What arguments are being used by the Swedish Film Institute in issues regarding file sharing, copyright and the Internet? 3.) Are the arguments being used by the Swedish Film Institute regarding these issues changing during the examined period? The findings of the study show that the Swedish Film Institute has been eager to support a more powerful expansion of the copyright laws, often suggesting more powerful solutions than the Swedish government itself.

Immaterialrätten består av olika moment, bland annat upphovsrätt, patent samt varumärkesrätt, den här uppsatsen utgör en komparation mellan svensk och amerikansk upphovsrätt. På upphovsrättens område finns en rad olika internationella konventioner, bland annat, Bernkonventionen, TRIPS-avtalet samt WCT. I och med att länder ansluter sig till konventionerna och ratificerar dem i deras lagstiftning blir de också bundna av att följa dem och tillhandahålla de rättsmedel som föreskrivs för att kunna upprätthålla en fungerande upphovsrättslagstiftning. På upphovsrättens område har även EU kommit upp med direktiv, bland annat infosoc-direktivet samt IPRED-direktivet, dessa bygger i huvudsak på de internationella konventionerna.Konventionerna är gjorda av minimibestämmelser vilket innebär att länderna kan ha en hårdare tillämpning än vad som föreskrivs i konventionerna. Minimiskydden är till för att de utvecklingsländer som inte har någon fungerande lagstiftning så att upphovsmannens rätt kan tillvaratas där.Författaren har i en omfattande analys kommit fram till slutsatsen att svensk och amerikansk upphovsrätt är förenliga med de internationella konventioner som de är bundna av, främst TRIPS-avtalet vad gäller tillhandahållande av rättsmedel för att säkerställa att upphovsrätten följs.

Traditionellt sett drar jurister en bred skiljelinje mellan straffrätt och skadeståndsrätt. Inom straffrätten ligger fokus på handlingen och brottslingen som företagit handlingen. Skadeståndsrättens fokus är istället själva skadan och ersättningens storlek påverkas inte av handlingens eventuella förkastlighet. Enkelt uttryckt står straffrätten för fördömandet av gärningen medan skadeståndsrätten reparerar densamma. Detta är i alla fall vad som återges i läroböckerna.Med min uppsats vill jag utmana föreställningen att den svenska ersättningsrätten har en så begränsad funktion som att enbart vara reparerande.

Traditionellt sett drar jurister en bred skiljelinje mellan straffrätt och skadeståndsrätt. Inom straffrätten ligger fokus på handlingen och brottslingen som företagit handlingen. Skadeståndsrättens fokus är istället själva skadan och ersättningens storlek påverkas inte av handlingens eventuella förkastlighet. Enkelt uttryckt står straffrätten för fördömandet av gärningen medan skadeståndsrätten reparerar densamma. Detta är i alla fall vad som återges i läroböckerna.Med min uppsats vill jag utmana föreställningen att den svenska ersättningsrätten har en så begränsad funktion som att enbart vara reparerande.