Sverige är medlem i EU, och omfattas därför av EU:s regelverk och lagstiftning när nya regler ska utformas och införlivas för medlemstater inom EU. Svenska staten antog proposition 2008/09:67 Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område, även kallad Ipred. Lagen infördes i svensk lagstiftning den 1 april 2009.  Denna uppsats kommer med utgångspunkt i en ideologianalys analysera riksdagsdebatten den 25 februari 2009. För att därefter förklara partiernas positioner utifrån deras grundläggande ideologiska värderingar..

Sedan början av året 2009 har ett av de hetaste ämnena inom den allmänna debatten varit fildelningen över Internet. Den intensifierades i och med att den nya IPRED-lagen skulle träda i kraft den 1 april 2009, som en följd av Ipred-direktivet. Debatten präglas av motstående intressen, bestående av rättighetshavarnas önskan att skydda och bevaka sina rättigheter och fildelarnas värnande om fritt informationsflöde och personlig integritet.I uppsatsen redogörs för implementeringen av Ipred-direktivet och vilka problem som kan diskuteras vad gäller hur Sverige valt att utforma IPRED-lagen. Vid en närmare analys av denna uppdagas åtskilliga problem som delvis hör samman med tolkningen av den bakomliggande EG-rättsliga regleringen och delvis med avvägningssvårigheterna mellan rättighetsskyddet och integritetsskyddet. Uppsatsen redogör vidare för de olika orsaker som kan finnas till att människor väljer att följa eller inte följa en lag, regelefterlevnad.

 AbstractDatum 2009-06-05 Författare Jan Boman                          1986-05-26 ? 8518                    Aleksei Trosjtjij                     1987-05-31 ? 9633 Nivå Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp Handledare Håkan Boter Titel Avgiftsbelagd musikkonsumtion ? En studie om IPRED och framtida  finansiering av skivbolag.Problem Kan skivbolagens verksamhet finansieras genom tillägg av en fast extra avgift för slutanvändarnas bredbandsuppkoppling i utbyte mot obegränsad nedladdning av musik? Skulle ett system av den här typen kunna vara en hållbar lösning på dagens problem med olaglig nedladdning av musik? Syfte Denna uppsats huvudsakliga syfte är att genom en explorativ studie undersöka underlaget för alternativ finansiering av skivbolags verksamhet efter införandet av IPRED-lagen. Vidare ämnar vi undersöka hur om ett alternativt system för konsumtion av musik är genomförbart. Metod Vi har valt att använda en kvantitativ metod i denna undersökning. Den huvudsakliga delen av undersökningen gjordes genom en enkätundersökning som besvarades av studenter på campusområdet samt ett frågeformulär som besvarades av ett antal skivbolag.

På senare år har debatten kring fildelning accelererat. I maj månad 2004 fastställdes ett EU-direktiv som avsåg att skärpa lagstiftningen kring upphovsrättsskyddat material. Rättsinnehavare och  licenstagare skulle, enligt direktivet, ges utökade möjligheter att rent juridiskt begära ut information om enskilda fildelare som laddat ner upphovsrättsskyddat material gratis från Internet, för att sedan föra ärendet vidare till domstol. I oktober 2008 lades förslaget fram till den svenska riksdagen, och fildelningsdebatten tog ytterligare fart ända fram till det att förslaget, efter vissa justeringar, röstades igenom i riksdagen i slutet av februari 2009. Lagförändringarna kom att gå under beteckningen ?IPRED-lagen?.Frågan ledde till diskussioner om huruvida upphovsrättsinnehavarnas rättigheter och skydd behövde skärpas, och om individens personliga integritet riskerades att utarmas eller försvinna om lagförändringarna vann laga kraft.Medierna besitter stor makt att påverka publiken; dels vad medborgarna har på sin agenda över de viktigaste frågorna, dels hur de uppfattar den aktuella frågan.

Sverige är medlem i EU, och omfattas därför av EU:s regelverk och lagstiftning när nya regler ska utformas och införlivas för medlemstater inom EU. Svenska staten antog proposition 2008/09:67 Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område, även kallad Ipred. Lagen infördes i svensk lagstiftning den 1 april 2009.  Denna uppsats kommer med utgångspunkt i en ideologianalys analysera riksdagsdebatten den 25 februari 2009. För att därefter förklara partiernas positioner utifrån deras grundläggande ideologiska värderingar..

The purpose of this study was to find out why the law that regulates downloading copyrighted material does not work and which of the most important main reasons lies behind downloading behaviour. The phenomenon being well investigated earlier has actualized a new demand for normative investigation in connection with the hot debated IPRED-law.Using qualitative method comprising of interviews with three typical file sharers and anchored in Max Webers action typology, rational choice theory and the norm model followed by two assessment models, we found that four important reasons lies behind downloading behaviour: 1) economical reasons was the most central and frequent determinant followed by 2) accessibility and comfort, and 3) social acceptance and moral and also 4) habits. Although the content of the law was correctly provided by the interviewees, it was clear that they did not perceive the impact of the law as meaningful or threatening.The results, being compatible with previous research, are discussed in terms of the named theories and assessment models. We suggest further research to take into account peoples norms as the new IPRED-law soon will be functional as well as studies from a perspective of the legal rights of the individual..

Tillgängliggörande av upphovsrättsligt skyddat material på Internet som sker utan samtycke från upphovsrättsinnehavaren utgör i dagsläget en relativt stor och utbredd problematik, främst genom att Internet och teknikerna vilka tillämpas vid fildelning på senaste tiden har utvecklats och därmed resulterat i att fler och fler individer fildelar illegalt. Denna uppsats behandlar de olika teknikerna som används vid fildelning, juridiska tillämpningsområden, bevisbörda och identifiering av ansvarssubjekt samt rättsliga sanktioner. Syftet har vidare varit att utreda implementeringen av IPRED direktivet i den svenska rätten samt utreda huruvida denna reglering främst har haft en reparativ eller preventiv verkan på den illegala fildelningen. Uppsatsens slutliga resultat bygger främst på studier av den juridiska problematiken gällande identifiering av ansvarssubjekt samt bevisning och sanktioner, vilket i slutändan påvisade att implementeringen av IPRED direktivet i den svenska upphovsrätten hittills främst har lett till ett preventivt resultat snarare än ett reparativt..

IPRED-lagen, som trädde i kraft den 1 april 2009, implementerades i lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Bestämmelserna, som infördes i 53 c-g §§ URL, innebär att det har blivit lättare att ingripa mot illegal fildelning på Internet. Upphovsrättsinnehavare har, enligt bestämmelserna, rätt att få ut information om ursprung och distributionsnät för de varor eller tjänster som intrånget gäller, efter beslut av domstol. Förfarandet kallas informationsföreläggande. Bestämmelserna genomfördes trots personuppgiftslagens bestämmelser om att människor ska skyddas mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter.I uppsatsen analyseras var gränsen mellan upphovsrättsinnehavares ekonomiska intressen och skyddet för den personliga integriteten ska anses gå genom studerande av bestämmelserna om informationsföreläggande i 53 c-g §§ URL i förhållande till bestämmelser kring skyddet för den personliga integriteten.Analysen visar klart att lagstiftningen på områdena är utformad till upphovsrättsinnehavarnas fördel och att skyddet för den personliga integriteten ofta får stå tillbaka för upphovsrättsinnehavarnas ekonomiska intressen.

The relation between copyright and the right to privacy is complex and difficulties exist in balancing the rights. Copyright should not be limited. Therefore, to ensure the economic rights of the copyright owners, must the right to privacy instead be limited whenever the two rights collide.The implementation of IPRED into Swedish Law meant a vast change as private operators are able to request information concerning a suspected infringer before as well as during a proceeding concerning an infringement of intellectual property. The chosen implementation method goes beyond IPRED?s requirements and also sanctions a lower standard of proof to grant the requested information.

The music distribution in Sweden and the world is rapidly changing. The music industry, however, has been reluctant to change the way they distribute music. The consequence has been that illegal music files have been available for downloading to anyone with an Internet connection. Because of the illegal downloading a new law have been implemented in an attempt to stop this behaviour. Our theory is that in implementing the IPRED-law, the sites that were hosting most of the illegal material will experience a severe decrease in traffic.

Illegal fildelning är ett världsomfattande problem som har skapat heta debatter i många länder. I Sverige är den illegala fildelningen ett vanligt förekommande fenomen. För att komma till rätta med denna verksamhet har vår egen upphovsrättslag uppdaterats och den omdiskuterade IPRED-lagen införts. Trots detta är företeelsen illegal fildelning fortfarande vanligt förekommande i dagens Sverige. Den här studien har haft som syfte att undersöka varför personer fortfarande fildelar samt vad som skulle få dem att sluta med denna verksamhet.

Denna studie behandlar hur väl invånarna i Borås tätort skyddar sina trådlösa nätverk. Eftersom trådlösa nätverk blir allt mer vanliga ökar därmed efterfrågan på högre säkerhet. Det kan för läsaren därför vara intressant att veta vad människor använder för skydd samt om det finns några skillnader i olika åldersgrupper och hur de är bosatta. Vi har även diskuterat lite om vilken inverkan IPRED-lagen kan ha på hur människor väljer att skydda sina trådlösa nätverk.Insamlingen av data genomfördes med hjälp av ett fordon utrustat med datorer och en antenn för bättre räckvidd som vi körde igenom ett antal utvalda områden i Borås innerstad med. Områdena är utvalda efter befolkningsmängd i åldrarna 19-64.

A1195.

Uppsatsen behandlar skatteflyktslagen ingående och en definition av begreppet skatteflykt presenteras. Även begreppen skattefusk och skatteplanering bearbetas. Vidare nämns metoden genomsyn då den är ett alternativt sätt att angripa skatteflyktsförfaranden på.Uppsatsens syfte är att utreda vilka omständigheter som krävs för att skatteflyktslagen ska bli tillämplig samt om lagen är tolkningsbar. Om så inte är fallet utreds hur lagen kan omarbetas. Det framkommer att lagen går att tillämpa och tolka men svårigheter föreligger.

1 januari 1999 infördes lagen om revisorns anmälningsskyldighet. Den ålägger revisorn i ett aktiebolag en anmälningsskyldighet om han misstänker att VD eller styrelseledamot gjort sig skyldig till brott inom ramen för bolagets verksamhet. Lagen är mycket omdebatterad och möttes av stor skepsis, främst bland revisorer, vid dess införande. Vårt syfte med denna uppsats är att utifrån ett empiriskt material undersöka om tillämpningen av lagen medför att lagstiftarens avsikter uppnås. Sammantaget tyder det som framkommit i vår undersökning på att lagen om revisorns anmälningsskyldighet inte fungerar i praktiken.